Denna studie handlar om att se hur barn upplever fysiska aktiviteter och lek. I första hand vände sigstudien till skolans verksamheter och miljö, samt även hur barnens fritid ser ut och ur ettgenusperspektiv. Vårt syfte växte fram genom en tanke att barnens upplevelser kan komma att stöttapedagogers arbete med rörelse i skolan genom förståelse vad som motiverar barnen till fysiskaktiviteter. Som metod använde vi oss av gruppintervjuer där 13 barn i åldrarna 7-9 år blevintervjuade. Pojkar och flickor var för sig på två liknande skolor på två olika orter i Sverige. Dennastudie är av kvalitativ forskning och tar sitt stöd från den hermeneutiska teorin. Det empiriskamaterialet analyserades i flera steg som senare presenteras i en resultatdel. Resultatet visar på attbarnen tillsammans med kompisar eller likasinnade gör att de tycker om att aktivera sig, likaså att eninbjudande miljö gör att de gärna rör på sig mer, samt att ha mer motiverade lärare som inspirerar tillrörelser framkom under gruppdiskussionerna. Barnen önskade sig mer rörelse under sina skoldagaroch såg rörelsepauser under de teoretiska delarna i skolan som något positivt om de själva fick varamed och bestämma aktiviteter som ska genomföras. Vidare i diskussionerna så lyfter vi och för ettresonemang kring vad vi kan bidra med i vår kommande yrkesroll som fritidslärare i förhållande tillde behov och önskemål som barnen behövde för att öka de fysiska aktiviteterna. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Att ha möjlighet till återhämtning är viktigt för hälsan. I denna studie är det återhämtning från arbetet efter arbetstidens slut som står i fokus, det vill säga den som företrädesvis sker på fritiden. Med fritid avser jag i denna intervjustudie den tid vi inte ägnar åt lönearbete. Fritidsintressen, föreningsliv, olika engagemang är aktiviteter som konkurrerar om vår tid. Det kan ibland vara ren återhämtning men ibland åtaganden som ökar stressen. Om utrymmet för återhämtning är ringa eller inte existerar finns en ökad risk för bland annat stressrelaterade besvär. Faktorer som är avgörande för vår återhämtning och fritid finns på individnivå, i vårt arbete, i vår psykosociala miljö och på samhällsnivå. Dagens folkhälsopolitik fokuserar på bestämningsfaktorer vilket är "faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa". Människor verkar inom olika ramar, har olika resurser och reagerar olika på stressorer vi ställs inför. Enligt Aaron Antonovskys så har individer olika motståndskraft, vissa förblir friska, klarar sig bra trots stora påfrestningar vilket hänger samman hur de hanterar sina motgångar och sin förmåga att göra tillvaron sammanhängande (KASAM, Känsla Av SAMmanhang).</p><p>Syftet har varit att undersöka hur (dubbel)arbetande kvinnor upplever och skapar sina återhämtningsmöjligheter på fritiden. Vidare för att belysa och skapa reflektion kring situationer som, kanske till stor del i det dolda kan ge ohälsosamma effekter. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer i semistrukturerad form. Analysen visade att kvinnorna hade en medvetenhet om återhämtningens betydelse. Att kunna göra egna val och prioritera var viktigt för återhämtningen och gav dem en känsla av meningsfullhet och att de hade kontroll. Det som främst konkurrerade om utrymmet för återhämtning var arbetet och familjelivet, även om det sistnämnda också gav återhämtning. Det som upplevdes som återhämtande varierade och kunde vara allt från att vila till fysisk aktivitet.</p> / <p>To have a possibility to recover is important for a person's health. Here the focus is on the recovery from work after the working hours, in effect the one that generally happens at our time of leisure. With leisure I anticipate in this context the time that we don't spend working within payed labour. Leisure interests, association commitments, engagements and so forth are activities that compete for our time. It can sometimes be pure recovery but sometimes commitments that increase stress. If room for regeneration is poor or nonexistent there is an increased risk for among other things, stress related troubles. Factors that are decisive for how our recovery and our time of leisure will look, exists on an individual level, in our psychosocial and on a communal level. Today's public health politics focus on decision factors which are "factors in the organization of society and humans living concurrences and living habits that has an impact on good health or poor health". We have different frames to operate in, different resources and we meet and react differently to all kinds of stress factors. According to Aaron Antonovskys, individuals have different levels of resistance. Some remain healthy and manage themselves well, in spite of great demands which have to do with how we handle our obstacles and our ability to give our way of life continuity (SOC, sense of coherence).</p><p> </p><p>The focus on this work is on the recovery and leisure of women, i.e the experience and management of the individual recovery abilities during the leisure time. The purpose with the assignment has been to clarify how (dual) working women experience and manage their recovery opportunities. This to illuminate and create reflection about life situations that maybe to large degree concealed can produce unhealthy outcomes.</p>

<p>Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, västerländska samhället kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvälvande och föränderlig period i en individs liv. Det finns flera olika områden i samhället innehållandes speciella uppsättningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fält att studera. Den här antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika områden som berör barn och unga. Vi avser inte att med våra respektive studier täcka upp ett specifikt intresseområde utan har istället riktat in oss på olika aspekter och områden av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman värdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan på unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonårsflickor, Elin Sällstedt behandlar hur ungdomar förhåller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras åldrar.</p>

Att ha möjlighet till återhämtning är viktigt för hälsan. I denna studie är det återhämtning från arbetet efter arbetstidens slut som står i fokus, det vill säga den som företrädesvis sker på fritiden. Med fritid avser jag i denna intervjustudie den tid vi inte ägnar åt lönearbete. Fritidsintressen, föreningsliv, olika engagemang är aktiviteter som konkurrerar om vår tid. Det kan ibland vara ren återhämtning men ibland åtaganden som ökar stressen. Om utrymmet för återhämtning är ringa eller inte existerar finns en ökad risk för bland annat stressrelaterade besvär. Faktorer som är avgörande för vår återhämtning och fritid finns på individnivå, i vårt arbete, i vår psykosociala miljö och på samhällsnivå. Dagens folkhälsopolitik fokuserar på bestämningsfaktorer vilket är "faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa". Människor verkar inom olika ramar, har olika resurser och reagerar olika på stressorer vi ställs inför. Enligt Aaron Antonovskys så har individer olika motståndskraft, vissa förblir friska, klarar sig bra trots stora påfrestningar vilket hänger samman hur de hanterar sina motgångar och sin förmåga att göra tillvaron sammanhängande (KASAM, Känsla Av SAMmanhang). Syftet har varit att undersöka hur (dubbel)arbetande kvinnor upplever och skapar sina återhämtningsmöjligheter på fritiden. Vidare för att belysa och skapa reflektion kring situationer som, kanske till stor del i det dolda kan ge ohälsosamma effekter. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer i semistrukturerad form. Analysen visade att kvinnorna hade en medvetenhet om återhämtningens betydelse. Att kunna göra egna val och prioritera var viktigt för återhämtningen och gav dem en känsla av meningsfullhet och att de hade kontroll. Det som främst konkurrerade om utrymmet för återhämtning var arbetet och familjelivet, även om det sistnämnda också gav återhämtning. Det som upplevdes som återhämtande varierade och kunde vara allt från att vila till fysisk aktivitet. / To have a possibility to recover is important for a person's health. Here the focus is on the recovery from work after the working hours, in effect the one that generally happens at our time of leisure. With leisure I anticipate in this context the time that we don't spend working within payed labour. Leisure interests, association commitments, engagements and so forth are activities that compete for our time. It can sometimes be pure recovery but sometimes commitments that increase stress. If room for regeneration is poor or nonexistent there is an increased risk for among other things, stress related troubles. Factors that are decisive for how our recovery and our time of leisure will look, exists on an individual level, in our psychosocial and on a communal level. Today's public health politics focus on decision factors which are "factors in the organization of society and humans living concurrences and living habits that has an impact on good health or poor health". We have different frames to operate in, different resources and we meet and react differently to all kinds of stress factors. According to Aaron Antonovskys, individuals have different levels of resistance. Some remain healthy and manage themselves well, in spite of great demands which have to do with how we handle our obstacles and our ability to give our way of life continuity (SOC, sense of coherence).   The focus on this work is on the recovery and leisure of women, i.e the experience and management of the individual recovery abilities during the leisure time. The purpose with the assignment has been to clarify how (dual) working women experience and manage their recovery opportunities. This to illuminate and create reflection about life situations that maybe to large degree concealed can produce unhealthy outcomes.

Few studies enlighten the problem associated with the dialectical relationship between adults and adolescents and how that affects the construction of identity for adolescent’s, in relation to two areas that are closely bordering to each other but differs socioeconomically whereas one area is much weaker on resources than the other. These two areas is Högberget and Haganäs, which are situated in a larger city in Sweden. For us to be able to enlighten this problem we have chosen to use an inductive research approach so that we can explain how adolescents construct their identity and how the organized spare time, in addition with the influence of adults, impacts on adolescents construction of their identity. Therefore we have used interviews as method, both group and individual, so it can regulate which theories that influence our study. The two theories that wires through the entire study are firstly Peter L. Bergman and Thomas Luckmanns theory on social construction where the idea is that the human being is an active social being that constructs its own reality. The secondary theory used in our study is Anthony Giddens theory on identity and modernity in a postmodern society that enlightens the construction of identity in addition to the reflective being in our modern society, and how that aid people in constructing our self-identity and identity. Some important aspects that are revealed during this study is how important it is for adolescents to get to experience some aspects of safety, solidarity, trust, influence et cetera. And how important these aspects are on creating a conjunction between adults and adolescents, the dialectical relationship where the relationship is mutual, which is so important for adolescent’s construction of identity in relation to their leisure time.

Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 – 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden. En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.          Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering. I min studie kommer jag att undersöka det som verkade vara en enhetlig plan innehöll olika faktorer som synliggör dessa aktörers roller. Dessas roller och agerande visar på tendenser i något jag kallar sprickor i välfärden.

Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, västerländska samhället kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvälvande och föränderlig period i en individs liv. Det finns flera olika områden i samhället innehållandes speciella uppsättningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fält att studera. Den här antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika områden som berör barn och unga. Vi avser inte att med våra respektive studier täcka upp ett specifikt intresseområde utan har istället riktat in oss på olika aspekter och områden av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman värdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan på unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonårsflickor, Elin Sällstedt behandlar hur ungdomar förhåller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras åldrar.

Den ostrukturerade fritiden har ibland upplevts som aktiviteter utan vuxenkontroll. Detta har diskuterats i förebyggande syfte för att förhindra att ungdomar töjde på gränsen och hamnade snett. Ibland har samhällets signaler tolkats som att aktiviteter utan vuxenkontroll inte varit lika accepterade som de med struktur och kontroll. Värderades ungdomarnas aktiviteter annorlunda av vuxna än av ungdomarna själva? Syftet med studien var att undersöka om skillnader fanns mellan ungdomars och socialtjänstens värderingar av ostrukturerad fritid. Undersökningen genomfördes med en enkät och med intervjuer. Materialet presenterades och analyserades med hjälp av kopplingar till tidigare forskning. Undersökningen påvisade inga större skillnader. Det fanns fler skillnader inom grupperna än mellan dem. Fritid, oavsett form, har en stor betydelse för ungdomarna, en tid för återhämtning, en fristad utan krav. Det är bra att socialtjänsten är medveten om att ungdomar upplever ostrukturerad fritid som något mycket viktigt.

Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lärare inom fritidsverksamhet bland barn och ungdomar, anser att ett framgångsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet.   Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex ledare inom fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar också till befintlig forskning om föreningsliv såsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och ungdomar.   Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger också till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer såsom föräldrar och kompisar har också stark inverkan på resultatet, då de å ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och å andra sidan bär upp ett pedagogiskt ansvar.   Resultatet visar även att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, främst bland ungdomar i de senare tonåren, där de också tycks sakna strategier för hur man ska kunna nå dessa ungdomar. / The aim of this study is to map out and present how leaders and teachers in extracurricular activities think that their work should be designed for success and what mechanisms they see as significant to the outcome. The investigation is based on qualitative interviews with six leaders in leisure activities such as municipal music school, sports and leisure clubs of varying size and scope. The study also refers to existing research on clubs and societies, for instance, studies on recreational habits, policies and leisure time activities.   The result shows that social education is considered to be central to a sense of job satisfaction and this is also the basis for a great part of the activities studied. Other factors such as parents and friends also have strong influence on the outcome as they play a part in the recruitment as well as the instruction.   The result also shows that the organizations share common concerns regarding membership reduction, particularly in the number of young adults, a category for which they also seem to lack strategies for attracting.

Detta är en undersökning kring sätt att arbeta involverande med barn. Inom en del av designfältet håller ett nytt förhållningssätt på att växa fram. Det är en designpraktik som utgår från brukarens position och som involverar brukaren som en fullvärdig deltagare i designprocessen redan från början. Området tillhör en engelskspråkig diskurs och benämns än så länge med sitt engelska namn: participatory design. Undersökningen utgår från frågeställningen Hur kan man, med utgångspunkt i teorier om participatory design, forma arbetssätt för att involvera barn i designprojekt som rör deras närmiljö? Och vidare, genom den frågeställningen kommer undersökningen även att närma sig frågan: Hur beskriver barnen på Jordbro parklek sin närmiljö ur ett designperspektiv? Informanterna i undersökningen är barn som alla är bosatta i Jordbro som är en förort till Stockholm. Området är till stor del byggt under de så kallade miljonprogramsåren. Jordbro parklek är en öppen fritidsverksamhet belägen i centrala Jordbro. Undersökningen tog plats på parkleken under tre veckor hösten 2009. Bostadsområdet och närmiljön är själva ramen för barns och ungdomars uppväxtvillkor, och barn har i jämförelse med vuxna långt mer begränsade möjligheter att förflytta sig utanför den miljön. Undersökningen diskuterar design och närmiljö med barn, vilket är av vikt eftersom barn genom att formulera sina uppfattningar, sina behov och önskemål ger uttryck för ett annat perspektiv än det de vuxna vanligtvis har. Det är tydligt att metoder att arbeta involverande med barn behöver utvecklas, der räcker inte med de elevråd och liknande organ som finns idag. Undersökningen på parkleken syftar till att inom designfältet vara ett led i det arbetet. Participatory design fokuserar oftast på vuxna aktörer, och behöver utformas på ett annat sätt för att på ett meningsfullt sätt kunna fungera i sammanhang där barn är deltagare. Undersökningen korsar fältena participatory design, etnografi samt designpedagogik. Ur en förståelse för barn och deras perspektiv som är möjlig att skapa genom etnografiska studier kan man med kunskaper om pedagogik och lärande utveckla metoder som hjälper barn att formulera och uttrycka upplevelser och önskemål. När barnen lyckats med detta kan de på ett meningsfullt sätt delta i designprocesser där de tillsammans med designer och designpedagoger kan medverka i samarbete.