I övergången från låg- till mellanstadiet tappar många fritidshem ett stort antal av sina elever. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever i låg- och mellanstadiet uttrycker sig om fritidshemmet och meningsfull fritid. Ambitionen har varit att lyfta elevers perspektiv med fokus på årskurs 3 och 4. För att undersöka detta genomförde vi enkätundersökningar med totalt 138 elever i årskurs 3 och 4 från två skolor samt fyra gruppintervjuer med 14 elever i årskurs 4. I analysen av empirin använde vi oss av Aaron Antonovskys teori om KASAM - känsla av sammanhang. Enligt Antonovsky är komponenten meningsfullhet viktigast och det är även den komponenten som vi byggt vår analys på. Resultatet i vår studie visade att eleverna i årskurs 4 upplevde låg möjlighet till att påverka verksamheten. Några elever påpekade att det var viktigt att få bestämma själv över sin fritid vilket kunde vara en anledning till att man valde att sluta. Att innehållet förblir detsamma i övergången från låg- till mellanstadiet och att kompisarna inte längre går kvar var andra saker som eleverna valde att berätta. Huruvida eleverna upplevde fritidshemmet som meningsfullt är svårt att säga eftersom det är en subjektiv uppfattning. Utifrån analysen fick vi indikationer att majoriteten av eleverna i årskurs 4 inte upplevde fritidshemmet som meningsfullt. Enkät-undersökningarna visade att de äldre eleverna upplevde låg möjlighet till inflytande över verksamheten och lågt engagemang från vuxna. Resultatet visade även att ju äldre eleverna blir desto större blir intresset för egna fritidssysselsättningar såsom sporter och datorspel, saker som alla fritidshem inte erbjuder.

Syftet med denna undersökning är att lyfta fram teorier kring vad som motiverar elever till fysisk aktivitet samt hur stor påverkan lärare i idrott och hälsa har i att eleven fortsätter vara fysisk aktiv utanför skolan. Vår huvudfråga är: Hur stor påverkan anser elever i gymnasiets att idrottslärare haft på elevernas motivation till fysisk aktivitet? Vi har även utifrån denna huvudfråga arbetat fram tre mindre frågeställningar som skall hjälpa oss att ge svar på huvudfrågan. Dessa tre frågor är:Vilka personer förutom idrottsläraren påverkar elevernas motivation till fysisk aktivitet utanför skolan.Anser elever i gymnasiet att lärarens agerande kan påverka eleverna till att börja/fortsätta idrotta även utanför skolidrotten?I hur stor utsträckning anser elever i gymnasiet att lärarnas kunskap påverkar deras motivation till idrott och hälsa ämnet i skolan?För att kunna besvara frågeställningarna har vi genomfört en enkätundersökning med 79 stycken elever som går första året på en gymnasieskola i Helsingborg.Undersökningen tar sin grund i Self Determination Theory och Prochaska och DiClementes transteoretiska modellen för beteendeförändring.Svaren från våra respondenter visar att en stor del av de tillfrågade ungdomarna i dagsläget ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet. Personerna som varit med och påverkat till detta är i största grad personer som har en nära relation till individen i fråga. Detta visar att en god relation mellan lärare och elev kan bidra till att läraren påverkar elevens motivation till fysisk aktivitet. En annan slutsats vi också kan dra utifrån undersökningen är att läraren kan påverka elevernas motivation genom att skapa ett positivt, demokratiskt och utmanande lektionsklimat. / The purpose of this study is to highlight theories about what motivates students to physical activity and how much influence PE- teachers have in the pupil continuing to be physically active outside the school. Our main question is: How much influence do students in Swedish gymnasium think that PE-teachers have had on the students' motivation for physical activity? We have, on the basis of this main issue, also worked out three minor issues that will help us answer the main question. These three questions are:Which persons besides the PE-teacher influence the students' motivation for physical activity outside the school.Do students in upper Swedish gymnasium think that the teacher's actions can affect the students to start / continue sports even outside the school sport?To what extent do students in Swedish gymnasium school think that the teachers' knowledge affects their motivation for sport and the health of the subject in school?In order to be able to answer the questions, we have conducted a questionnaire survey with 79 pupils who go to the first year at a gymnasium in Helsingborg.The study is based on Self Determination Theory and Prochaska and the DiClementes trans- theoretical model for behavioral change.The responses from our respondents show that a large proportion of the young people surveyed currently deal with some form of physical activity. The people who have been involved and influenced to this are mostly people who have a close relationship with the individual in question. This shows that a good relationship between teacher and student can contribute to the teacher influencing the student's motivation for physical activity. Another conclusion we can also draw from the survey is that the teacher can create a positive, democratic and challenging lesson climate

Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning. Vi har kommit fram till att en stor medvetenhet om uppdraget finns, men att pedagogerna uttrycker sig annorlunda än styrdokumenten och känner sig begränsade i att kunna bedriva den verksamhet som önskas.

I dagsläget präglas många yrken av att man kan arbeta flexibelt. Att man kan styra sitt arbete själv, att planera, att kontrollera sitt arbete och att kunna arbeta oberoende av tid och plats. Denna studie avser att ta reda på hur människor som arbetar på sådant sätt, balanserar sitt arbetsliv och fritid. Denna studie avser också att ta reda på hur individer upplever det gränslösa arbetet, vilket är ett intressant sociologiskt forskningsområde då dem nya arbetsförhållandena förändrar vår kännedom om hur sociala interaktioner och relationer ser ut samt hur människor förhåller sig till andra individer och till samhället. Studien grundar sig i Erving Goffmans dramaturgiska teori och tidigare forskning som visar exempelvis att gränslösa arbeten uppmanar till negativa upplevelser och att arbetslivet och det privata livet tenderar att gå in i varandra. Denna studie använder sig av intervjuer som metod för att fördjupa förståelsen kring individers förhållanden kring arbete och fritid samt deras upplevelser. Fyra personer (två kvinnor och två män, 45–55 år) med gränslösa yrken intervjuades. Resultat indikerar på att deltagarna tenderar att tänka och arbeta mycket under fritiden och att därmed tenderar fritid och arbete att gå in i varandra. Balansen mellan arbete och fritid är därmed otydlig och arbetet väger tyngre än fritid och enligt Goffman kan detta betraktas som att två framträdanden kolliderar med varandra. Intervjudeltagarna finner besvärligheter med det gränslösa arbetet, vilket föreslår att intervjupersonerna befinner sig i vad Goffman kallar för en rollkonflikt och denna rollkonflikt förklarar deltagarnas negativa upplevelser. Trots detta, upplever ändå deltagarna att fördelarna med deras arbete överväger de negativa aspekterna och de är i stort sett nöjda med sina arbetsupplägg. Resultatet går i linje med vad tidigare forskning har funnit. Resultatet visar att det finns skillnader i hur män och kvinnor uttrycker sig. Studien avslutas med förslag på framtida forskning kring ämnet om gränslösa arbeten.

Denna studie har som syfte att studera på vilka sätt fritidslärare utvecklar sina elevers kunskaper som påverkar deras vidare liv. Dessa kunskaper innefattar bland annat ansvar, förståelse kring socialt samspel, demokratiskt förhållningssätt, och förmåga att själva skapa en meningsfull fritid. Vi har genom kvalitativ forskning genomfört intervjuer med fritidslärare på fyra fritidshem i en svensk kommun. Dessa fritidshem är geografiskt spridda inom kommunen för att försöka ge en nyanserad bild av lärarnas åsikter. Forskningen är baserad på en bakgrund av vilka kvaliteter som kan tänkas behövas i framtidens samhälle och pedagogik som främjar ett demokratiskt förhållningssätt. Resultatet visar på fritidslärarnas förståelse kring vad de anser vara viktiga kunskaper att deras elever anskaffar sig under fritidshemmets utbildning. Dessa involverar sociala kunskaper och förmågor, ett demokratiskt förhållningssätt, ansvar, och att de själva i sinom tid ska kunna ta ansvar för sin egen meningsfulla fritid. I diskussionen tittar vi närmare på vilka faktorer som gör att fritidslärarna i de olika fritidshemmen ger skilda svar, samt vilka förhållningssätt som binder dem samman. Vi diskuterar även framtida forskningsområden, där vi framför allt är intresserade av vilken inverkan som fritidshemmets utbildning har haft på sina tidigare elever, och hur vi med denna kunskap skulle kunna förbättra fritidshemmets utbildning.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats. / The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats. / The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

Med denna uppsats ämnar vi belysa gymnasieelevers uppfattning av vad vardagskultur är samt dess potentiella användningsområde i skolan och i bildämnet. Anledningen till detta bygger på en positiv pedagogisk upplevelse en av oss upplevde under praktik då en omotiverad elev blev motiverad efter att elevens eget fritidsintresse vävdes in i uppgiften. Vi ansåg att det skulle vara positivt att undersöka gymnasieelevers uppfattning kring att låta deras dagliga intresse ta plats i bildämnet. Vi har undersökt detta genom en bilduppgift som fungerat som underlag till enskilda intervjuer på två olika gymnasium. Vår undersökningsmetod är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuform som spelades in på mobiltelefon och dator. Delar av intervjuerna transkriberades sedan. Vid analys av vårt insamlande material valde vi att prova på perspektivet fenomenografisk ansats för att tolka och kategorisera gymnasieelevernas uppfattningar. Detta har vi förhållit oss till ödmjukt då vi är medvetna om att det kan vara en komplex metod. I vårt resultat presenteras informanterna med genusneutrala alias och därför används ordet “hen”. Detta eftersom genus eller skoltillhörighet enligt oss inte utgjorde någon väsentlig skillnad på de svar som informanterna gav. De skillnader på uppfattningar vi kunde se fanns istället på individuell nivå. Genom vårt resultat tolkade vi dessa uppfattningar bero på en mängd olika faktorer. Exempel på dessa faktorer är gymnasieelevernas tidigare erfarenheter, framtida föreställningar, motivation, behov av meningsskapande i vardagen, värdering av verklighetsanknytning med mera. Majoriteten ansåg dock att vardagskultur i bildämnet var något positivt. Vi fick också en fenomenografisk insikt efter en specifik elevs intervjusvar, att vi själva hade uppfattningen av att vardagskultur är något utanför skolan vilket var en uppfattning eleven inte delade med oss. Eleven menade att vardagskultur blev inkluderat i skoltiden och att tiden utanför skolan inkluderar aktiviteter som läxor som hör till skolan.

Sammanfattning Syftet med arbetet var att utifrån pedagogers perspektiv undersöka hur elevunderlag påverkar i vilken grad språkutvecklande arbete sker på två, utifrån sett, helt skilda skolor. Men också för att identifiera eventuella skillnader och kritiska aspekter i dessa elevers skolsituation samt under deras fritid och hur detta sedan påverkar de undervisande pedagogerna. Detta utifrån dessa tre frågeställningar: Hur beskriver de tillfrågade pedagogerna sitt språkutvecklande arbete och hur skiljer det sig åt mellan de undersökta skolorna? Hur ser pedagogerna på stödet eleverna har möjlighet att få i och utanför skolorna och hur påverkar det pedagogerna i sin undervisning? Vad är pedagogernas bild av språkbadet i respektive område vad gäller hur språkanvändning sker i sociala miljöer och i interaktion med andra utanför skolan och påverkar det i så fall pedagogerna i sin undervisning? I teorin har arbetet utgått i sociokulturellt perspektiv vilket handlar om att lärande hos alla människor sker hela tiden och i alla sociala sammanhang. Här har ämnen som lärandets möjligheter, språkets betydelse, kommunikationens del i lärande, att läsa med barn och pedagogernas betydelse behandlats. Detta genom att använda empirisk undersökning som metod, vilket innebär insamling, bearbetning och analys av data som i detta fall var intervjuer.I resultatet framkom tydliga och stora skillnader mellan de båda skolorna. Trots att den mångkulturella skolan arbetar och undervisar efter all möjlig tillgänglig och aktuell forskning så är deras resultat generellt låga. Detta medan den homogent svenska skolan, som fortfarande arbetar relativt konservativt, har mycket höga resultat. Det framkom också att det var mycket stora skillnader i hur elevernas fritidssituation såg ut. På homogent svenska skolan var det mer regel än undantag med flertalet sociala och utvecklande aktiviteter på fritiden medan den mångkulturella skolans elever genomgående saknade sådana sociala aktiviteter. Slutsatsen i arbetet blir att skolans språk och inlärningsproblematik även påverkas av yttre faktorer där forskningen inte är lika utbredd som den inom skolans väggar. Skillnader som påverkar utgångspunkten i pedagogernas undervisning.

I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit långt ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden. Metoden vårt arbete grundar sig på är enkätundersökning som riktar sig till alla elever på en gymnasieskola och intervjuer med skulans kurator och tre av skolans elever. Resultatet redovisas utifrån våra frågeställningar och i diskussionsdelen ställs det i relation till tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar våra undersökingar på att många gymnasieelever upplever stress idag. Skolan upplevs som den mest stressande miljön och det är framför allt prov och betyg som är de dominerande stressorerna. Flera elever har också svårt att hantera sin stress på ett konstruktivt sätt.