This research has been studying if there is a difference in work-life balance for people working in England (n=30) and in Sweden (n=32), and if well-being can be related to this in any way. The study has used an online survey including the Perceived Stress Scale (PSS) which measured well-being and QPS Nordic which measured work-life balance and work-family conflict. The result shows that there is a significant difference (p<.005) between wellbeing and work-life balance together with a significant higher level (p<.001) of work-life balance for the participants working in England compared to the once working in Sweden. The study also shows a significant correlation (p<.003) between work-life balance and the number of hours which the individual participants are normally working per day. However, the study cannot tell what is causing the significant relation between work-life balance and well-being regarding to the non-statistic significant difference between well-being and the participants working in England verses Sweden or between any of the covariates which has been included in the analysis.

In this essay we have compared the after-school activities from the present day to how they were composed 15 years ago, as well as shedding light on some of the changes our profession has undergone in pace with a changing society. We observed that this subject has been brought up many times before, after reading multiple works, and the issue one would want to clarify is whether this change has been for the better or for the worse. Have these changes benefited the students, educators and the after-school activities or have they brought complications and deteriorations? The governing documents have been amended; the environment and pre-requisites have been transformed. We have disassembled the various governing documents and the pre-requisites as well as the significance of the relations that we, as after-school teachers, rely on on a day-to-day basis which we then need to relate ourselves to. The purpose of this essay is to analyze the development of the after-school activities on several levels and analyze the implications of these changes or lack thereof for everyone involved out of several aspects. Nanette portrays the conditions from fifteen years ago whereas Lena depicts present-day conditions. The issues being treated are as follows: What is the difference between Lena’s and Nanette´s professional roles based on both of their reports as well as the governing documents? What does the conception of “meaningful after-school activities” entail and which contributing factors can have an impact on it? Nanette´s report uses the terms children and parents whereas Lena´s report uses students and legal guardians. What implications does this change in the use of terms have and what is the purpose behind it? Out of which ethical perspectives can we interpret our actions in the reports? The changes that have been observed are found in the use of terms, resources as well as the varying amount of access to the premises, the view on children's free play and the educational level of employees, much of which can be connected to an interpretation of the curriculum's use of the term meaningful after-school activities. On the other hand, what we observed not to have changed is the ethical thought process and the ethical theories one relies on during decision-making as an educator. Whether these changes have led for better or worse has no unequivocal answer as of now due to the causal links being complex by other factors being at play, economy, as well as conditions varying between schools. Furthermore, we have noticed that, even though this has been a recurring subject to be brought up, we can still conclude that further reflection and research on this subject is needed.

Syftet med studien var att se hur yrkesverksamma inom skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) beskriver sitt preventiva arbete för att motverka ett normbrytande beteende hos barn och unga. Den metodologiska utgångspunkten i studien var en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt. Vidare har vi även utgått från sociokulturell teori för att förstå interaktioners betydelse i samspel med förändringsprocesser. Studien baserades på fem kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma som är i kontakt med barn och unga dagligen.  De viktigaste resultaten som framkom i studien var relationens betydelse i förändringsarbetet tillsammans med barn och unga. Utöver en god relation ses ett informellt bemötande och förhållningssätt vara framgångsrika faktorer. Samverkan ses som ett dilemma hos samtliga respondenter där det å ena sidan ses som en framgångsfaktor, å andra sidan som en motgång. Ett preventivt arbete kräver medhåll från samtliga parter där vårdnadshavares motstridighet samt ungas syn på auktoritet försvårar arbetet. I studien framkom också hur viktigt arbetet är, trots svårigheter gällande resurser, ungdomarnas attityder och brister i samverkan. Intressant är att det finns en vilja hos både skola, socialtjänst, polis och fritid att arbeta mot samma mål - att förebygga och motverka barn och ungas normbrytande beteende.

Bakgrund: Nivåer av fysisk aktivitet minskar i hela världen. I Sverige uppnår enbart en av fyra ungdomar upp till rekommenderad daglig fysisk aktivitet på 60 minuter. Andelen unga som är sämst på fysisk aktivitet är unga boende på landsbygden. Det finns ett behov att förstå hur dessa ojämlikheter i hälsa skapas för att kunna adressera dessa med folkhälsoinsatser. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka ungdomsledares perspektiv på vilka faktorer som påverkar ungas fysiska fritidsaktiviteter på landsbygden. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ studiedesign och deduktiv ansats. Data analyserades med riktad kvalitativ innehållsanalys utifrån Social Ecological Model förståelseram och påverkansnivåer på intrapersonel, interpersonell, institutionell, community och samhällsnivå. Resultat: Resultatet visar att det finns samvarierande faktorer på alla påverkansnivåer. Kombination av individuella faktorer som ålder, kön, motivation, vuxnas stöd och influenser och landsbygdsspecifika omvärldsfaktorer som idrottsföreningens och kommunens prioriteringar och praktiska möjligheter samt samhällsförändringar påverkar ungas möjligheter att vara fysiskt aktiva på landsbygden. Slutsats: Utifrån ungdomsledares uppfattningar har viktiga områden i behov och med potential för förändring i en landsbygdskommun urskiljts och förslag till förändring har tagits upp. Studiens resultat indikerar behov av vidare forskning och åtgärder. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

No description available.

Föreliggande studie tillkom i samverkan med Rädda Barnen och Aktiv Ungdom i Uppsala. De båda ideellt drivna verksamheterna bedriver årligen ett kostnadsfritt sommarlovsläger för barn i låg- och mellanstadieåldern i ett socialt- och socioekonomiskt utsatt område i Uppsala. Studien undersökte vad det betyder för familjer att barnen ges möjlighet att delta på sommarlovslägret ur föräldrars perspektiv, ledares perspektiv och Rädda Barnens lokalförenings perspektiv. Studien bygger på kvalitativ forskningsmetod, semistrukturerade intervjuer genomfördes och resultatet analyserades genom en tematisk analys. Den utvecklingsekologiska modellen var studiens teoretiska utgångspunkt, modellen tydliggör hur interaktioner eller förändringar inom barnets olika system aldrig är fristående utan i ständig växelverkan med varandra. Resultatet visar att deltagande i sommarlovslägret har en positiv påverkan på barnet, föräldern och familjen. Deltagandet bidrar till att minska barnens isolering och att minska föräldrastress som är avhängig familjens ekonomiska förutsättningar och begränsningar i vardagen. Detta resultat går i linje med tidigare forskning som tydligt framhåller den organiserade fritidens betydelse för barns utveckling och hälsa. Studiens slutsats är att barn i socialt- och socioekonomiskt utsatta områden ofta missgynnas de många hälsofrämjande aspekter som deltagande i organiserade fritidsaktiviteter medför. Det är av stor vikt att kostnadsfria fritidsaktiviteter genomförs inom socioekonomiskt utsatta områden för att möjliggöra deltagande som annars kan hindras av begränsade ekonomier och transportmedel.

Detta är ett examensarbete gjort inom byggnadsingenjörsutbildningen, inriktning arkitektur, vid Kungliga Tekniska Högskolan. Att ha ett alternativt boende, en sommarstuga, ett fritidshus har varit en del av den svenska kulturen under lång tid. Från att bara ha varit ett privilegium för de rikaste blev fritidshus ett mer utbrett fenomen under 1900-talet. Syftet med detta examensarbete är att planera ett fritidshusområde och gestalta typhus utifrån dagens behov och förutsättningar. Tidigare litteratur och statistik har studerats, en egen utförd enkätundersökning samt intervjuer har utförts vilket legat till grund för examensarbetet. Resultatet presenteras i ett idékoncept där ett naturskönt område i Södermanland planeras att bebyggas med ett fritidshusområde. Stor vikt läggs vid att skapa ett boende som ska vara långsiktigt hållbart. Platsen och boendet ska erbjuda återhämtning och rekreation i närhet till naturen. / To have a second home, a country house, a summer cottage has been a part of Swedish culture for a long period of time. This report examines the phenomenon of leisure, cottages and cottage areas in a historical pretext. From being a benefit for those who are most well-off financially it became more and more common among ordinary people during the time of the twentieth century. How relevant the division between first and second homes are today, the different rules when it comes to construction, insulation and availability is discussed. The needs of our time are investigated and results in a draft for development of a property. A place close to Stockholm is selected. The ground is used as a basis for further development to a leisure area. Roads, joint facilities and houses are being planned close to a lake in the region Södermanland. The focus lies primarily on creating an area with buildings of durability and sustainability. The territory and the living areas are meant to offer recovery and recreation close to nature.

The Swedish cooperative housing company, known as HSB, was formed in 1923 as a result of a nationwide mobilization of tenants from mid 1800’s and forward. In 1929, they entered a new area of production by the planning and creation of Sweden’s first cooperative seaside resort, named Årsta havsbad. The purpose of this project was to offer affordable and accessible recreational housing to working class families living in any of the appartements owned by HSB in the city of Stockholm.  The aim of this thesis is to examine how Årsta havsbad was constructed as a social product during its early establishment around 1920–1931. Drawing on the spatial theory developed by French sociologist Henri Lefebvre in his 1974 book The production of space, the study seeks to identify how ideology, spatial practices and imaginaries simultaneously operated in the constitution of Årsta havsbad. The material analyzed are writings and pictures of HSB’s own newspaper Vår Bostad, as well as pictures, movies and additional press material. The study finds that HSB played a dominant role in shaping the practices and values of its intended inhabitants. Through the highly visual propaganda, HSB advocated for modernist views of domestic, social and environmental values. This left little to no space for conflicting ideas and behaviors. Furthermore, Årsta havsbad can be seen as a material manifestation of the inner conflicts of modernity, cutting through dichotomies such as individual/collective, city/countryside and nature/culture.

The purpose of this study is to contribute to research relating to the perspective of what students consider important to conduct the leisure-time centre so as to ensure a meaningful leisure time. The focus of the study in in highlighting the views and opinions of the students. Earlier research is based on different studies, which focus on questions such as students development, students views on transitions and students social experiences. In this study the result is analyzed through a theoretical framework based on various theories of play. The three main theories consist of didactic positions, the effects of the environment on students' state of being, and the purpose of play. The method used for this study consisted of eight qualitative, semistructured interviews conducted in groups of three students from the third grade, performed at two schools. By analyzing the result, three aspects could be discerned as important for the students, which forms the basis for the studies discussion. These three aspects are the importance of an inviting and appealing environment, the possibilities for a social community, and the role of the teacher as a figure for safety in the everyday running of the leisure-time center. Furthermore, it can be discerned that play is a central aspect, which permeates everything which the students request from the leisure-time center.

Barn och ungdomars psykiska hälsa gynnas av en meningsfull fritid. Syftet med studien var att undersöka socialarbetares upplevelse av hur en meningsfull fritid påverkar barn och ungdomars psykiska hälsa, samt att belysa socialarbetares integrering av meningsfull fritid i sitt dagliga arbete med barn och ungdomar. Metoden i denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socionomer. Med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys identifierades teman utifrån teorin salutogenes samt begreppen KASAM och empowerment för att jämföra insamlade data och tidigare forskning. Resultatet visar att en meningsfull fritid är viktigt för barn och ungdomars psykiska hälsa, men vad som är meningsfull fritid är individuellt. Informanterna betonade bland annat socioekonomiska hinder och samhälleliga möjligheter som finns för att barn och ungdomar ska ha en meningsfull fritid. Resultatet visar även att socialarbetare ger barn och ungdomar verktyg att själv hantera sin psykiska hälsa. / Children and adolescents' mental health benefits from meaningful leisure activities. This study aimed to explore social workers' experiences of how meaningful leisure impacts the mental health of children and adolescents, and to highlight how social workers integrate meaningful leisure into their daily work with these groups. The method used in this study was qualitative semi-structured interviews with six social workers. Using directed qualitative content analysis, themes were identified based on the theory of salutogenesis and the concepts of Sense of Coherence and empowerment to compare collected data with previous research. The results indicate that meaningful leisure is crucial for the mental health of children and adolescents, but what constitutes meaningful leisure is individual. The informants emphasized socioeconomic barriers and societal opportunities for children and adolescents to engage in meaningful leisure activities. The findings also show that social workers provide tools for children and adolescents to manage their mental health independently.