I projektet VATTENTRATTEN undersöks möjligheten att kombinera pumpvattenkraftverkets princip för energilagring med offentliga funktioner vilka möter miljonprogramsområdet Nickstahöjdens behov - allt inom samma byggnad.  Mot bakgrund av förestående klimatkris är omställningen till en hållbar energiproduktion nödvändig. Därigenom har energilagring framträtt som en knäckfråga för att stabilisera elnätet mot förnybara energikällors väderfluktuationer. En av de mest välbeprövade metoderna för storskalig energilagring är pumpvattenkraftverk. I vattentornet på Nickstahöjden utforskas principens potential tillämpad i mikroformat och urban miljö, med lagringskapacitet motsvarande 40 hushålls dygnsförbrukning av el.  Till lika delar är VATTENTRATTEN en mötesplats och ett landmärke för Nickstahöjden, området med lägst socioekonomisk status i Nynäshamn. För en utveckling bortom utanförskap och segregation är områdets unga en nyckelfaktor. Den tidigare fritidsgården på Nickstahöjden är nedlagd och inom lokalpolitiken höjs röster för behovet av en ny. Därför inkorporeras en fritidsgård i byggnaden, som tillsammans med bibliotek, scen, café, kontor och konferens skapar en livlig mötesplats för alla åldrar.   Helheten sammanhålls av en genomgående strukturlogik: Uppbrutna våningsplan i lättkonstruktion av trä och stål hängs på betongvattentornet med stålvajrar likt en gigantisk tårpil. Således tillåts potentiellt konflikterande funktioner samexistera inom samma socio-maskinella entitet, simultant hanterande globala och lokala utmaningar. Men VATTENTRATTEN blir, med sitt säregna uttryck och synliga läge från pendeltåget, också en kollektiv referenspunkt - en symbol utstrålande tillhörighet och prioritet i ett område som alltför länge förbisetts. / The project VATTENTRATTEN examines the possibility of combining the pumped hydropower plant´s principle of energy storage with public functions meeting the demand of million programme area Nickstahöjden - all within a single building.  In the light of the impending climate crisis, the transition to sustainable energy production is essential. Thereby, energy storage has emerged as a critical issue in order to stabilize the electricity grid against the weather fluctuations of renewable energy sources. One of the most tried and tested methods of large-scale energy storage is pumped hydro power. In the water tower at Nickstahöjden, the applicability of the principle in micro-scale and urban context is investigated, offering a storage capacity equivalent to the daily electricity consumption of 40 households. Equally as important, VATTENTRATTEN is a social venue and a landmark representing Nickstahöjden; the area with the lowest socioeconomic status in Nynäshamn. In favor of a development beyond exclusion and segregation, reaching the young population of the area is to be regarded as a key factor. The former youth recreation center at Nickstahöjden is now disused and, within the local policy, there are calls for the need of a new one. Thus, a youth recreation center is incorporated into the building, which, together with a library, a stage, a café, offices and a conference area, produces a lively meeting point for all ages. The whole is kept together by a consistent structural logic: Broken-up floors, consisting of a lightweight wood-and steel construction, are suspended from the concrete water tower through steel wires like a giant weeping willow. Accordingly, potentially conflicting functions are allowed to coexist within the same socio-mechanical entity, simultaneously addressing global and local challenges. Thanks to its distinctive appearance and visible location from the commuter train, VATTENTRATTEN also becomes a collective point of reference - a symbol, radiating a sense of belonging and priority in an area which for way too long has been overlooked.

Syftet med undersökningen är att studera ungdomars intressen och inställning till samhället, och dess institutioner, samt etiska ställningstaganden, rörande droger, brott och om att få respekt, i förhållande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid.Undersökningsfrågorna kretsar kring om något mönster kan ses, och hur det i så fallser ut, när det gäller social inställning och intressen bland fritidsgårdsaktivaungdomar i jämförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jämförelse med en större, bland barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå, separatrespektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast.Teoribakgrunden består av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivå,habitus, fält och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgården och utveckling av antisocialt beteende.Studien har genomförts i form av intervjuer med användande av enkät under ledning. Urvalsgrupperna har bestått av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 år, på två fritidsgårdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar på respektive orter (kontrollgrupper).När det gäller huvudanalysperspektiven syns föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå,efter en kvantitativ analys, ha störst samband med inställningen till polisen ochmopedfortkörning i Lillstad (där arbetarbarnen har en närmast antisocial inställning).I övrigt visar fritidsgårdsaktivitet i jämförelse med föreningsidrottande på tydligast mönster med störst skillnader avseende inställning till polisen i Storstad samt för båda orterna när det gäller inställning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna på denna studies fritidsgårdar har en generellt prosocial inställning. I Storstad är inställningen överlag mer prosocial bland de fritidsgårdsaktiva än de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Endagemensamma undantaget är inställningen till polisen.

Beläget i Nickstadalen, alldeles intill campingen och den härliga badplatsen, ligger KILEN, en plats där djur, natur och kultur smälter samman till Nynäshamns nya hjärta. KILEN består av stall och hagar för 4H-gård och ett kulturhus med tillhörande bibliotek, teatersal, lokaler för skapande samt en fritidsgård. Här erbjuds ett rikt kulturliv för Nynäshamnsborna med intressanta föreställningar och utställningar. Det är också en plats för barn och unga att hänga på efter skolan samt på lov och helger för att få utforska sin kreativitet och samtidigt få möjligheten att komma nära naturen och djuren.KILEN är byggt i limträ och KL-trä och har en yttre fasad av väggspån i trä. Ledande i gestaltningen är inramningarna av de gröna djurhagarna, så att kulturen och naturen flätas samman till en helhet. / Located in Nickstadalen in Nynäshamn City close to a beautiful beach the building KILEN offers a space where animals, nature and culture meet. KILEN consists both of stables and pasture areas for a 4H-organisation and a cultural centre including a theatre hall, library and rooms for creative activities like painting and dancing. A 4H-farm is a place where children and teenagers can take care of animals like goats, ponys and chickens. In this way KILEN is not only a cosy place for Nynäshamn citizens to enjoy culture, it also becomes a place for children and youngsters to hang out in their spare time, a place where they are given the opportunity to explore their creativity, get closer to nature and animals and be part of a bigger context. KILEN is built with glulam and crosslaminated wood and the facade is cladded with wooden tiles. The main concept in the designing process has been to make the building frame the green pasture areas, to make culture and nature twisted together to one unity.

De svenska fritidsgårdarna fyller en viktig funktion för många ungdomar. De möjliggör en social och aktiv fritid där ungdomarna under kontrollerade former själva får planera sin egen tid utan krav på vare sig prestation eller aktivt deltagande. Fritidsgården utgör en miljö med mycket goda pedagogiska och personlighetsutvecklande förutsättningar, men dess frivilliga utformning riskerar även att förstärka normbrytande beteenden hos ungdomarna. Detta ställer höga krav på fritidsledarna, och deras bemötande och relationsbyggande färdigheter kan vara avgörande för ungdomarnas utveckling. Fritidsgårdarna har historiskt sett främst besökts av killar vilket har format hur verksamheten är uppbyggd. Stora ansträngningar har under lång tid gjorts för att locka fler tjejer, men det är först på senare tid som killarnas egna agerande har börjat belysas. Hur maskulinitetsnormer och -uttryck yttrar sig i verksamheten och vilken påverkan det har på både fritidsgårdsmiljön och ungdomarna är än idag relativt outforskat. Studien använder sig av en kvalitativ metod och är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju fritidsledare på kommunala fritidsgårdar i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur ledarna uppfattar könsnormer och maskulinitetsuttryck hos killarna, och på vilket sätt de bemöter dessa. Författarna har utgått från Raewyn Connells teorier om maskuliniteter, Mats Trondman begrepp relationskapital samt begreppet homosocialitet. Resultatet visar på ett stort engagemang hos fritidsledarna kring det pedagogiska genusarbetet, men även stora utmaningar i de starkt befästa maskulinitetsnormer som existerar hos killarna och tenderar ha en hämmande eller negativ inverkan på verksamheten och ungdomarna. Hierarkiska och exkluderande tendenser upplevs vara utbrett bland killarna, och föreställningar om könsskillnader verkar vara djupt rotade både hos ungdomar och personal. Fritidsledarnas aktiva och långsiktiga relationsbyggande lyfts även fram som en förutsättning för att skapa en trygg och utvecklande miljö med potential för en framgångsrik genuspedagogik.

Uppsatsen undersöker hur personer som jobbar med mobila fritidsgårdar i Sverige upplever den mobila fritidsgårdsverksamheten, dess användningsområden, styrkor och begränsningar. Ämnet saknar tidigare teorier och utgår därför ifrån ett induktivt förhållningssätt och använder grundad teori som forskningsdesign. Som metod har kvalitativa intervjuer med nio av tolv identifierade mobila fritidsgårdar spridda över hela Sverige genomförts. Studien visar att den mobila fritidsverksamheten fungerar som komplement till de fasta fritidsgårdarna genom att den mobila verksamheten är riktad till andra målgrupper. Detta är också den mobila fritidsgårdens främsta styrka. Den främsta begränsningen är verksamhetens brist på kontinuitet vilket försvårar för fritidsledare att bygga relationer med de unga. Uppsatsen bekräftar även att den mobila fritidsverksamheten, precis som andra typer av mobil service, har svårt att nå målgrupper i glesbebyggda områden.

The purpose of this essay is to describe and analyze how three leisure centers in Örebro county are working with gender issues. Our research questions are: What is Machofabriken? How do leisure centers in Örebro county work with equal treatment? In which way do leisure centers in Örebro county work with Machofabriken’s material? How come the recreation centers in Örebro don’t use Machofabriken’s material to any greater extent? We have focused on masculinity oriented gender projects at three leisure centers. We did semi-structured interviews with three recreation leaders who have all been educated in Machofabriken. The interviews were analyzed based on terms that are central in gender equality and masculinity research. The result demonstrates how they work with gender equality, how they use Machofabriken’s material and their thoughts and opinions about the material. / Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur tre fritidsgårdar i Örebro kommun arbetar med jämställdhet. Våra frågeställningar är: Vad är Machofabriken? Hur ser jämställdhetsarbetet ut på fritidsgårdar i Örebro kommun? På vilket sätt arbetar fritidsgårdar med Machofabrikens material? Varför används inte Machofabrikens material i någon större utsträckning på fritidsgårdarna i Örebro? Vi har fokuserat på tre fritidsgårdars jämställdhetsarbete, framförallt det riktat mot unga män. Vi har utgått från semistrukturerade intervjuer med tre fritidsledare som alla har gått en utbildning i Machofabriken. Intervjuerna är analyserade utifrån begrepp som är centrala inom jämställdhets- och maskulinitetsforskning. Resultatet visar hur de arbetar med jämställdhet, hur de använder Machofabrikens material och deras tankar och åsikter om materialet.

Psykisk ohälsa är ett omfattande folkhälsoproblem, särskilt bland barn och ungdomar. Det kan därför vara av betydelse att fritisgårdspersonal som dagligen arbetar med barn och ungdomar också kan ge stöd och vägledning till barn och ungdomar som mår dåligt psykiskt. Att fritidsgårdspersonal får fortbildning om psykisk ohälsa kan även vara en främjande faktor för fritidsgårdspersonalen att motverka ohälsosamma stressorer inför svåra situationer. Fortbildningen kan således stärka personalens förmåga att hantera utmanande situationer gällande psykiska besvär bland barn och ungdomar.  Föreliggande studie genomfördes för fritidsgårdsverksamheternas enhet i Västerås stad. Syftet med studien var att undersöka fritidsgårdspersonalens upplevda behov av fortbildning gällande psykisk ohälsa bland ungdomar.  En kvalitativ ansats valdes för studien och datainsamlingen genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer. Urvalet av informanter var målinriktat och fem personer intervjuades. Därefter transkriberades och analyserades intervjuerna utifrån en manifest innehållsanalys. Resultaten visar att fritidsgårdspersonalen upplever svårigheter kring hantering av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar på grund av att de är i behov av verktyg som hjälper dem att hantera svåra situationer i allmänhet.  Men de upplevde dessutom ett behov av fortbildning kring psykisk ohälsa i synnerhet. Personalen upplever också att de har bristande kunskap kring olika tillstånd och diagnoser som psykisk ohälsa omfattar. Resultatet påvisar även att fritidsgårdspersonalen uttryckte en känsla av meningsfullhet för sitt arbete. Slutsatsen från studien tyder på att det finns ett behov av fortbildning gällande psykisk ohälsa för fritidsgårdspersonalen. / Mental health is an increasing public health problem, especially among children and adolescents. It is therefore essential for the youth care staff who work with children and adolecents on a daily basis to know how to effectively handle young individuals who are suffering from mental health problems. The fact that the youth care staff receive further training on mental illness can be a stimulating factor for them to counter difficult situations appropriately. The continuing education can also strengthen the staff's ability to handle challenging situations regarding mental health problems among children and adolescents. A study was conducted for several youth care centres in Vasteras city, Sweden. The purpose of the study was to investigate the youth care staffs perceived need for competence training regarding mental illness among adolecents. A qualitative approach was chosen, and the data collection was thus carried out based on semi-structured interviews. Purposeful sampling was used and five youth care staff were interviewed. After which, their answers were transcribed and analysed based on a manifest content analysis.   The results show, that youth care staff experience difficulties in managing mental illness among children, and adolescents because they are in need of tools that help them handle difficult situations in general. But they also experienced a need for further education on mental illness in particular. This is largely due to a lack of knowledge about the various conditions and diagnoses that mental illness involves. The results also show that the staff expressed a sense of meaningfulness for their work. The conclusion from the study suggests that there is a need for continuing education regarding mental health for youth care staff.

The aim of the study is to investigate various aspects of child poverty related to the work at youth centers. The purpose of the study is also to investigate experiences of the area in which the youth center is located. In order to investigate the purpose and questions of the study, six individual interviews have been conducted with the staff at a youth center located in a suburb in Stockholm city. The empirical material has been analyzed based on theories of class and consumer society. The study answers three questions with the first one describing the staff’s view of the area in which the youth center is located, as well as what effects these descriptions may have on their clientele. The remaining issues deals with the social consequences of child poverty which the staff identify and work counteracting. The study's conclusions show that the relative child poverty can adversely affect the social life of youths. It can cause difficulties in the maintaining of social relationships with peers and create feelings such as shame, fear and exclusion. This is explained by the demands placed on individuals to achieve a desirable class and consumer level. The study also showsthat the area’s character has an impact on the clientele. Furthermore, the study concludes that the youth center is working actively against the social consequences via inclusion, health and care. / Syftet med studien är att undersöka olika aspekter av barnfattigdom kopplat till fritidsgårdars arbete. Syftet är även att undersöka upplevelser av det område som verksamheten ligger i. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har sex stycken enskilda intervjuer genomförts med personal på en fritidsgård belägen i en närförort till Stockholms stad. Empirin har sedan analyserats utifrån teorier om klass och konsumtionssamhället. Studien svarar på tre frågeställningar och den första beskriver personalens uppfattning av området som fritidsgården är belägen i, samt vad dessa kan ha för betydelse för deras klientel. Resterande frågeställningar behandlar de sociala konsekvenser av barnfattigdom som personalen på fritidsgården identifierar och arbetar mot. Studiens slutsatser visar på att den relativa barnfattigdomen kan påverka ungdomars sociala liv negativt. Det kan därmed medföra svårigheter att upprätthålla sociala relationer till jämnåriga samt känslor av skam, rädsla och utanförskap. Detta förklarat utifrån de krav som ställs på individer att uppnå en eftersträvad klass och konsumtionsnivå. Studien kommer även fram till att områdets karaktär påverkar vilka ungdomar som väljer att besöka fritidsgården. Till sist drar studien slutsatser om att fritidsgården aktivt arbetar mot de sociala konsekvenserna genom inkludering, hälsa och omsorg.

Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som påverkas av en närståendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken. Frågeställningen handlar om huruvida Plats + Program + Arkitektur kan bidra till att kuva tabun kring missbruk, och istället för att dölja skapa en plattform för diskussion och en ökad förståelse. / This project investigates the Swede's relationship with alcohol and the harmful effects that arise from an addiciton. Above all the project aims to address the children and adolescents who grow up with a loved one having an alcohol addiction. The aim of the project is to create a safe and secure place where general information about addiction is available, as well as targeted consultations for children and young people affected by a loved one's addiction. The project is NOT aimed at children and young people who need treatment for alcohol or drug abuse. The project aims to make visible and thus open dialogue about substance abuse issues, combating stigma, shame and alienation and to investigate the role of the architect when it comes to shape societies and lessen future konsequences. The issue is whether the location + programe + architecture can help to subdue the taboo associated with addiction, and instead of hiding the issue, create a platform for discussion and a greater understanding.

Studien har som ambition att studera hur tjejer skapar femininitet och således tar plats på en ungdomsgård belägen i en multietnisk stadsdel i Stockholm. Studiens metod består av deltagande observation av en grupp på åtta tjejer som besökte ungdomsgården dagligen. Resultatet indelas i tre teman, Systerskap, Ungdomsgården är hemma och Femininitetskapande som beskriver tjejernas relationer till varandra, andra ungdomar på- och utanför ungdomsgården samt bostadsområdet, men även förhållandet till svenskhet. Resultatet analyserades med teorier rörande genus, etnicitet, postkolonial feminism och praktikgemenskap. Det framkom att tjejerna formade en gemenskap som de upprätthöll med outtalade regler rörande femininitet, etnicitet och sexualitet. Studiens slutsatser är att ungdomsgården framställdes som en betydelsefull plats då den utgjorde en fristad för tjejerna, där de försökte undkomma de olika regler som omfattade dem och deras liv.