Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten omsurrogatmödraskap där metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterialjag valt att undersöka består av tre artiklar med medföljande kommentarer från desvenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverigeär polariserad, antingen är man för eller så är man mot. Mitt syfte med dennauppsats är att redogöra för och analysera de argument och föreställningar somkommer till uttryck inom dessa två motsatta positioner. Min teoretiskautgångspunkt är Laclau & Mouffes diskursteori. Denna teori utgörs av begreppsåsom nodalpunkter och ekvivalenskedjor. I mitt material har jag kunnat urskiljatre centrala nodalpunkter. Dessa är kvinnans kropp, barn och mänsklig rättighet.Beroende på position har jag kunnat urskilja olika former av ekvivalenskedjorknutna till dessa tre nodalpunkter. I positionen mot surrogatmödraskap har jagkunnat urskilja ekvivalenskedjor vilka består av begrepp såsom exploaterande,biologism, handelsvara och moderskap. Medan jag i positionen som är för harkunnat urskilja begrepp såsom frivillighet, självbestämmande, efterlängtade ochsocialt föräldraskap. I mitt avslutande kapitel problematiserar jag dessa tvåpositioners föreställningar av surrogatmödraskap utifrån ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Här menar jag på att motsidan i allt för höggrad ser människan som endast en biologisk varelse och bortser ifrån attmänniskan även konstrueras i en kulturell kontext. Försidan kan i sin tur kritiserasför att utgå ifrån att alla människor oavsett kön och etnicitet har lika möjligheter.Avslutningsvis finner jag det intressant, utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, attförsidan vill använda ordet värdmamma istället för surrogatmamma. / The present study is a discourse analysis of the surrogate motherhood debate inSweden analyzing three articles with supplied comments from Internet of theSwedish magazines Bang and Ottar. The debate of surrogate motherhood inSweden is characterized by polarization, with strong pro- and con-positions. Theoverall objective is to analyze the arguments and conceptions that are constructedin these two opposing positions. The combined theory and method applied isErnesto Laclau & Chantal Mouffe's discourse theory. In this theory, concepts likenodal points and chains of equivalence are dominant. Three nodal points areidentified in the analysis: women´s body, children's and human right. Dependingon the position, I have found different kinds of chains of eqvivalence that areconstructed in relation to these nodal points. In the position against surrogatemotherhood I found chains of equivalence that was constructed in relation toconcepts like exploitation, commodification, biologism and motherhood. In theother position I discerned chains of equivalence which consisted of concepts likevoluntary, self-determination, longed-for and social parenting. The discourseanalysis applied is in turn, based on a social constructionist view and in the finalchapter I examine how these constructions, that I have discern in the empiricialmaterial, can be problematized. I argue that the con-position can be critizised fordescribing women as biological beeings and disregard that humans also arecultural beeings. The pro-positions in turn can be critizised for assuming that allpeople regardless of gender and ethnicity, have equal opportunities. From adiscourse analysis perspective, it is interesting to note that the pro-position forsurrogate motherhood suggests the word “host motherhood” instead of surrogatemotherhood.

On July 1st 2018, a new law entered Sweden that would hopefully will lead to a better justice process regarding sexual offenses. This law was given the name consent law, which states that sex should be voluntary for the parties who are involved in the sexual acts. If not, the offender will be charged with rape. The majority of convictions for rape have easily led to the perpetrator being released from the charges. This indicates that something is not right and it’s not wrong with the evidence, the parties or persons working with the cases, but it is something that is defective in the law that has been found before. The previous laws, the Swedish Committee has considered that some terms are outdated for use in the current law. The previous laws did not agree with ECHR articles and since Sweden has ratified it, the national laws needed to be comprehensive. Through the course of the essay, we will go through various factors that have led to the current legislation, what resistance it has received and what criticism has it received when it came into force? It will be described what the law looks like and what application difficulties it may have. The purpose of the new law is to strengthen the sexual integrity of the victim and criminalize the perpetrator's behavior and negligence, which will be included in the thesis. Negligence is a new crime that came in connection with the new law. The law is designed to change the image of the ideal victim and put more focus on the perpetrator's actions to change the society's image of what rape is and hopefully more people will gain more knowledge, which will make big changes in the long run.

No description available.

No description available.

Den 1 juli 2018 implementerades den så kallade samtyckeslagen i Sverige, vilket bland annat innebar en revidering i våldtäktsbestämmelsen. Från att vara krav på våld, hot, tvång eller utnyttjande av särskild utsatt situation för straffansvar till dagens rekvisit brist på frivillighet. Debatten kring en samtyckesreglering har pågått under en längre tid i Sverige, där det ej införts tidigare dels på grund av att risken att fokus på målsägande i utredningar och rättegångar skulle bli för stort. Syftet med rapporten är därmed att undersöka hur arbetssättet hos brottsutredarna har förändrats sedan lagändringen, samt vad de upplever för eventuella svårigheter och möjligheter i arbetet. Detta har studerats genom fem semistrukturerade intervjuer med utredare anställda av Polismyndigheten med kravet att de ska ha utrett våldtäktsärenden både innan och efter lagändringen. Genom studiens resultat uppkom fem huvudteman; Bevisning, Rättssäkerhet, Vidareutbildning, Målsägandebiträdets roll och Frozen fright. Kort sammanfattat ansåg informanterna att arbetssättet överlag var oförändrat, dock med andra typer av frågor i förhör med målsägande och misstänkt. De upplevde det nya rekvisitet som tydligt men det gick att antyda att de hade önskat mer utbildning i samband med implementeringen. Ett målsägandebiträde spelar enligt informanterna en stor roll i utredningen och kan vara till stor hjälp i deras arbete. Frozen fright är enligt utredarna ett vanligt förekommande tillstånd bland personer utsatta för våldtäkt och det har undersökts i syfte att det med dagens lagstiftning klassas som en våldtäkt om någon utnyttjar en person som befinner sig i denna utsatta situation. Förhoppningen är att rapportens slutsatser kan användas vid implementering av lagar i Brottsbalken samt bidra med kunskap i det fortsatta brottsutredande arbetet och inom rättsväsendet. / The 1st of July 2018 the consent law was implemented in Sweden, which among other things meant a revision in the Rape Act. From requirements of violence, threat, constraint or exploitation of a particularly vulnerable situation for criminal liability to today's necessary prerequisite lack of free will. The debate on consent regulation has been on for a long time in Sweden, with the main reason for not being introduced earlier is because of the risk that focus on the plaintiff in investigations and trials would be too big. The purpose of this report is hence to investigate how the way of working among the criminal investigators has been altered since the change in the law, and what difficulties and possibilities they experience in their work. This have been studied through five semi-structured interviews with investigators employed by the Swedish police authority with the requirement that they should have been investigating rape cases both before and after the change in the law. Five main themes arose through the study's results; Evidence, Legal certainty, Education, The role of the plaintiff’s counsel and Frozen fright. In short, the investigators considered that their way of working was generally unchanged, but with other types of questions in questioning of the plaintiff and suspect. They perceived the new prerequisite as easy to interpret, however, the implementation could have come with more education. According to the informants, a plaintiff’s counsel plays a major role in the investigation and can be of great help in their work. Frozen fright is according to the investigators a common condition among people exposed to rape, in current jurisdiction, it is classified as rape if someone exploits a person who is in this vulnerable situation, therefore why this is studied. The expectation is that the report’s conclusions can be used in the implementation of laws and contribute with knowledge in the continued criminal investigation and in the judiciary.

Denna uppsats behandlar den förändrade styrning av svensk skogspolitik som infördes i Sverige 1993, och hur denna styrning påverkat den biologiska mångfalden i de svenska skogarna. Styrningsformen, vanligen benämnd ”frihet under ansvar”, bygger på frivillighet och avreglering och har en tydlig förankring i en nyliberal ideologi. Det gäller även den privata hållbarhetscertifiering som växt fram och haft påtaglig påverkan på svenskt skogsbruk. Mina två forskningsfrågor lyder så här: 1.Hur har den lagstiftning som infördes 1993, tydligt inspirerad av nyliberala värden, påverkat den biologiska mångfalden i svensk skog? 2. Behövs det ökad statlig reglering inom skogsbruket för att bevara den biologiska mångfalden? Och i så fall, hur skulle sådana regleringar kunna se ut? Detta är en kvalitativ studie som utöver litteratur- och faktainläsning kompletterats med intervjuer med sex företrädare för aktörer som är engagerade i skogsfrågor. Svaret på min första forskningsfråga är inte helt entydigt. Den privata hållbarhetscertifieringen FSC har inneburit vissa miljövinster och det har delvis växt fram ett större hållbarhetsperspektiv inom skogsbruket sedan den nya lagstiftningen kom till. Samtidigt minskar andelen så kallad kontinuitetsskog, skog som aldrig kalavverkats, tydligt. Dessa äldre skogar är centrala för den biologiska mångfalden. Ett stort antal rapporter pekar också på en krissituation för mångfalden i skogen. Pressen på att få fram mer skogsråvara växer också, vilket bland annat innebär kortare omloppstider i skogsbruket. Även det är negativt för den biologiska mångfalden. Inget tyder på att den rådande politiska styrningen kan hantera ovanstående problematik. Svaret på forskningsfråga två är därför att det behövs någon form av ökad statlig reglering. I slutanalysen tar jag upp ett antal förslag på tänkbara regleringar.

En ny tvångsvårdslag trädde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att ställa särskilda villkor till patienter som vårdats i psykiatrisk slutenvård för att få bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan få villkor ställda till att ta emot kommunal hälso-och sjukvård samt kommunala insatser. Tvångsvård får enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vård och kommunen får i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning är att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hälso-och sjukvården upplever att vårda utifrån en frivillighet, som är beslutad utifrån en tvångsvårdslag. Undersökningen är genomförd utifrån en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård. Resultatet visade att psykiatrisjuksköterskorna har en komplex uppgift att utföra och blir ofta bärare av tvångsvårdsvillkoren. Detta utifrån att samarbetet med öppenvårdspsykiatrin många gånger är bristfällig. Psykiatrisjuksköterskan blir ofta ensam i sitt arbete och får använda sin egen känsla i att sätta gränser för vad som är tvångsvård och inte. En otydlighet om vem som ansvarar för vad framkommer, samt en känsla av rättsosäkerhet för patienterna utifrån att tolkningsutrymmet är så stort kring vad de särskilda villkoren innebär. Det visade att det finns ett stort behov av att belysa och tydliggöra den kommunala psykiatrisjuksköterskans möjligheter att ansvara och bedriva denna vård utifrån sin yrkesroll. / Program: Fristående kurs

Problemformulering: Studier har visat att frivilliga inhyrda tenderar vara mer nöjda med aspekter som arbetstillfredsställelse och stöd från arbetsgivare, medan ofrivilliga är mer otrygga i sin rörliga arbetssituation och är mer benägna att sluta. Detta är en fråga om arbetstillfredsställelse, som är avgörande för vår hälsa. Ett problem när vi vill undersöka frivillighet i valet av en anställning som inhyrd är att många studier om detta är gamla eller internationella och gjorda i länder med annan reglering för bemanning än vi har i Sverige. Det innebär att många enkäter och frågeställningar är utformade på ett sätt som inte säkert fungerar optimalt i en svensk kontext, vilket kan innebära en avsaknad av skalor som kan mäta frivillighet anpassat till bemanning i Sverige. Syftet är att utveckla, reliabilitetstesta och preliminärt validera en skala passande i en svensk kontext, som kan mäta graden av frivillighet i en anställning som inhyrd via bemanningsföretag. Som metod användes en mixad metod, med fem kvalitativa kognitiva intervjuer som hjälp för att utforma skalan, som sedan skickas ut som webbenkät till 77 bemanningsanställda, vilket genererade i 26 kvantitativa svar. Dessa låg sedan till grund för tester av skalans reliabilitet och validitet. Resultat: Skalan i sin helhet hade otillräcklig reliabilitet och delades upp i två subskalor. En med items relaterade till frivillighet och en till ofrivillighet, vilket gav acceptabel reliabilitet till skalorna. Korrelationerna mellan de båda skalorna och indexet för arbetstillfredsställelse, visade sig dock vara mycket svaga, något som kan vara en konsekvens av ett mycket litet sampel. Slutsats: Trots acceptabel reliabilitet hos skalorna, visar sig validiteten vara övergripande svag. Skalan för frivillighet visar ett svagt positivt samband mellan arbetstillfredsställelse och frivillighet som ligger i linje med i flera tidigare studier. Skalan för ofrivillighet visar däremot närmast obefintligt samband med arbetstillfredsställelse. / Studies has shown differences between voluntary and involuntary agency workers perceived employment security and satisfaction in their flexible work situation. This is a matter of job satisfaction, that is crucial to our health. A problem when wanting to investigate voluntariness of agency workers is that many previous studies are old or international, and as the staffing regulation may differ in different countries, this has led to a lack of surveys that measure voluntariness in adaptation to a Swedish context. The aim of this study was to develop, test reliability and preliminary validate a scale that measure voluntariness of agency workers in staffing companies, suitable in Sweden. A mixed method was used; five qualitative cognitive interviews helped design the scale, that later was sent out as a web survey. The responses underwent reliability and validity tests, which revealed that the scale had poor reliability. The scale was therefore divided into two subscales, one related to voluntariness and the other to involuntariness, which gave acceptable reliability to the scales. However, despite the approved reliability, the validity proved to be overall weak. The voluntary scale however, showed a small positive relationship between job satisfaction and voluntariness, which is in line with previous studies.

No description available.

Syftet med studien har varit att förstå hur företrädare för idéburna organisationer med social inriktning inom äldreomsorg ser på sin egen, organisationens och civilsamhällets roll som serviceproducent av offentligt finansierad välfärd. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex företrädare på ledande nivå inom idéburna organisationer med skiftande storlek och geografisk spridning. Lundquists förbindelseteori har delvis använts som en teoretisk utgångspunkt i analysen. De har i Lundquists termer gett uttryck för ett aktörskap som vi har försökt förstå genom att sätta det i relation till de strukturer företrädarna verkar inom och är beroende av. Resultatet från intervjuerna visar generellt på att de två lagrum som styr villkoren för driften av äldreomsorg på entreprenad och i egen regi, lagen om valfrihetsysten respektive lagen om offentlig upphandling ger kommunerna stora friheter i tillämpningen. Det gör att förutsättningar att bedriva äldreomsorg varierar stort vilket skapar osäkerhet och kan hämma de idéburna att ta en större roll. Organisationerna anpassar sig på olika sätt till förutsättningarna. De större aktörerna använder sina resurser för att skapa sig ett handlingsutrymme. Det görs genom att eftersträva en större kontroll av hela vård- och omsorgskedjan tack vare en mer omfattande administration och fler servicefunktioner inom den egna verksamheten. Möjligheten att involvera frivilliga inom äldreomsorgen ger dock i det närmaste ett obefintligt tillskott, speciellt i termer av någon ekonomisk vinning. Riksorganisationen för idéburen vård och omsorg, Famna, har en central roll och är en samlande kraft för de flesta av de intervjuade organisationerna när det gäller påverkan och opinionsbildning på nationell nivå, inte minst genom sina remissvar till olika departement. De har även en viktig uppgift i att ta fram utbildningar till medlemmarna och driva gemensamma nationella utvecklingsprojekt. En sammanfattande slutsats är att villkoren för organisationerna är komplex och beror främst på de lokala förutsättningarna där de ekonomiska ramarna sätter tydliga gränser för möjligheten att ta en större roll som utförare av äldreomsorg. / The purpose of this study has been to understand how representatives of non-government organisations active in the care for the elderly view their own, the organisation’s and civil society’s role as service providers of publicly funded care. To achieve this objective, semi-structured interviews have been performed with six representatives in leading roles within non-government organisations of varying size and locations. Lundquist’s theory of stakeholders and structures have in part been used as a starting point for the analysis. This has, in Lundquist’s terms, given voice to a stakeholdership which we have tried to understand by relating it to the structures within which the representatives work and are dependent on. The result of the interviews give a general picture of one of the two laws that control the conditions for the management of municipal as well as outsourced care for the elderly; the law of freedom of choice and the law of public procurement, which give the councils great scope for adaptation. This means the prerequisites for managing care for the elderly vary greatly which creates uncertainty and may hamper the non-government organisations to take on a bigger role. Organisations adapt in different ways to these prerequisites. The bigger stakeholders use their resources to create space to work. This is done by striving for a stronger control of the entire chain of care thanks to a more extensive administration and more service functions without their own management. The possibility of involving volunteers in the care for the elderly, however, gives a practically non-existent addition, especially in terms of financial gain. The national organisation for non-government care, Famna, holds a central role and is a uniting force for most of the organisations interviewed when it comes to advocacy and opinion forming on the national level, not least through its comment letters to different departments. They also have an important role in creating training programmes for their members and run joint national development projects. To summarise, our conclusion is that the conditions for the organisations are complex and depend primarily on the local prerequities where the financial framework sets clear boundaries to the possibility of taking on a more extensive role as providers of care for the elderly.