Allt fler kritiska röster höjs idag om kampmetaforer om cancer och deras potentiella skadliga verkan på cancersjuka. Trots detta saknas svensk forskning på ämnet. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka och hur kampmetaforer om cancer används i svensk tidningsprosa, vilken bild de skapar av sjukdomen och den sjuke och om metaforerna är lämpliga att använda. Uppsatsens material utgjordes av 211 kampmetaforer om cancer från 294 tidningsartiklar från januari 2015, insamlade med hjälp av korpusen Mediearkivet. Metaforerna analyserades både kvantitativt och kvalitativt, med hjälp av systemisk-funktionell grammatik, Hellspong & Ledins (1997) begrepp röster och Seminos m.fl. (2015) kategorier för stärkande respektive försvagande kampmetaforer. Analysen visade att många olika kampmetaforer används om cancer. Åtta grupper av kampmetaforer identifierades, nämligen Kamp, Icke-våldsamma aktioner, Egenskaper, Våldsamma aktioner, Stöd, Krig, Rättegång och Övriga. Sex röster låg bakom metaforerna: media, anhöriga, cancersjuka, forskare, vårdpersonal och välgörenheter. Kampmetaforerna skapade en bild av den sjuke som en kämpe och av cancern som den sjukes motståndare, och metaforerna satte den sjuke i en framför allt försvagad situation. Resultaten tyder på att kampmetaforer om cancer kan skapa en skadlig bild av cancersjukdomen. Man bör därför vara försiktig med användningen av kampmetaforer och publika medier har ett särskilt ansvar att vara det.

Horoskopet som koncept sträcker sig långt tillbaka i tiden och är idag ett vanligt inslag i dags- och nöjestidningar. Eftersom horoskopet därmed är en samhällelig text innefattar det normer och normalföreställningar som reproduceras genom diskursiva handlingar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka normer och normalföreställningar som reproduceras i horoskop från 1971 och 2021 och vidare utforska hur de har ändrats under åren. Det analyserade materialet är 48 horoskop från tidningen Expressen och metoden som används är en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Faircloughs tredimensionella boxmodell och den systemisk-funktionella grammatiken som grund för textanalys. Resultatet visar att horoskopet sett till form och struktur inte har genomgått några stora förändringar på 50 år men däremot visar innehållet på diskursiva skillnader. En språklig förändring som har skett är att horoskopen från 1971 tilltalar läsaren med ni medan de från 2021 använder ett du-tilltal. I horoskopen från 1971 går det även att urskilja ett kollektivt synsätt där öppenhet och generositet förespråkas medan horoskopen från 2021 har ett större fokus på individens egna välmående.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Kustbevakningen skapar en relation med läsaren och hur de konstruerar bilden av den ideala medarbetaren på sina webbsidor Jobba hos oss. Uppsatsen har ett kritiskt diskursperspektiv (Fairclough, 1995). Analyserna har genomförts med interpersonella metoder från systemisk funktionell grammatik (Halliday & Matthiessen, 2004) och visuell grammatik (Kress & van Leeuwen, 2021). Analysen utgår från textens språk- och bildhandlingar och visar att Kustbevakningen använder modusmetaforer för att realisera erbjudanden och krav i kombination med ett direkt tilltal i sitt relationsskapande men undviker direkt tilltal i form av blickar i textens bildhandlingar. Kustbevakningen döljer vem som ställer krav och modifierar läsarens handlingsutrymme med modala verb som kan och måste. Studien visar också att det råder ett distanserat och hierarkiskt förhållande till medarbetare, medborgare och jobbsökande. Jobba hos oss-sidorna vänder sig implicit till endast en yrkesgrupp, kustbevakaren, som också framställs som den ideala medarbetaren i bildhandlingar och krävande språkhandlingar. Kustbevakaren är stolt över sitt arbete, är engagerad, lyhörd och initiativrik och trygg men ska inte vara för självständig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever gör beskrivningar i sina berättande texter och vad dessa beskrivningar ger läsaren för någon information. Syftet är även att ta reda på vilken ordklass de främst använder sig av för att göra beskrivningar. I studien ingår tio elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska för årskurs 3. Elevtexterna har analyserats genom en transitivitetsanalys som är en analysmodell inom den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Genom denna analysmodell och begreppen som ingår i den – deltagare, process och omständigheter – har vi kunnat identifiera karaktärer och miljöer i elevers berättande texter och tittat närmare på hur de beskrivs. Resultatet visar att elever beskriver karaktärer genom deras kön, utseende, ålder, egenskaper, intresse, föremål och känslor. Beskrivning av miljön görs genom att skriva om tiden, vädret, omgivningen, känslorna och den specifika platsen där berättelsen utspelar sig. Resultatet visar även att i vissa fall saknas en beskrivning av karaktärer och miljöer i texterna. När det gäller framställningen av beskrivningarna ser vi att de inte alltid ger läsaren en tydlig bild av karaktären eller miljön i berättelsen, och att det även förekommer missvisande beskrivningar. För att läsaren ska få en tydlig bild av både karaktärerna och miljön är det viktigt att göra medvetna ordval som förstärker den inre bilden. Detta kräver i sin tur att eleverna behärskar orden i sig och vad orden förmedlar i ett specifikt sammanhang. Resultatet i vår studie visar att den ordklass som främst används vid karaktärs- och miljöbeskrivningarna är substantiv. Därför skulle elever kunna uppmuntras till att använda sig av fler adjektiv, verb och adverb för att kunna göra bättre beskrivningar som hjälper läsaren att skapa mentala bilder.

Sammanfattning I den här studien analyseras 40 texter i svenska och svenska som andraspråk åk.9 från NP 2013/2014. Syftet är att identifiera vilka språkliga skillnader som finns i de olika betygsstegen och om möjligt koppla dessa till vardagsspråk och kunskapsspråk. Metoden som används utgår från den systemisk funktionella grammatiken, där grammatiska metaforer undersöks i texterna för att se grad av innehållstäthet i texterna, vilket är en indikation på det mer vuxna kunskapsspråket. Förekomst av materiella processer undersöks då dessa är övervägande i berättande texter och indikerar ett mer vardagsnära språk. Resultatet av dessa undersökningar visar en markant skillnad gällande grammatiska metaforer där texterna med högre betygssteg är betydligt mer GM-täta. På liknande sätt ses en tydlig koppling mellan betyg och materiella processer, då dessa är betydligt fler i lägre betygssteg.  Skrivuppgiften kräver att eleven skriver i den argumenterande genren och därför undersöks hur genre realiseras i de olika betygsstegen. Detta har gjorts genom att identifiera förekomst av tes, argument, retoriska frågor, uppmaning och signatur, eftersom detta är strukturella steg som ska finnas i den argumenterande texten. Resultaten visar på tydliga mönster där texter med högre betyg i betydligt högre grad anpassar strukturen till den argumenterande genren med en tydlig tes och utvecklade argument. Dessa texter innehåller i högre grad retoriska frågor och en avslutande uppmaning.

Vi är av uppfattningen att elevers skrivande kan vara ett verktyg för lärande och personlig utveckling, men att det då krävs en språklig medvetenhet. För att kunna skapa denna språkliga medvetenhet hos eleverna krävs ett funktionellt förhållningssätt till skrivandet samt en metaspråklig förmåga. I detta examensarbete tar vi oss därför an frågan kring hur skrivandet kan göras meningsfullt för elever och hur läromedel kan vara ett redskap för eleverna och läraren i detta. Den teoretiska utgångspunkten för vårt arbete är den funktionella grammatiken där betydelse och funktion är centralt. Syftet med arbetet är att granska hur läromedelsserien Svenska impulser använder metaspråk för att utveckla elevers skrivande och därmed också undersöka en eventuell progression i läromedlets skrivdelar. Utifrån detta vill vi också granska vilken syn på skrivande som speglas i läromedlet. För att realisera syftet har tre frågeställningar formulerats: 1) Hur används metaspråk i förhållande till skrivande i Svenska impulser? 2) På vilket sätt, om något, synliggörs en progression i hur läromedlet använder sig av metaspråk utifrån kurserna Svenska 1, 2 och 3? och 3) Hur kan synen på skrivande i läromedlet förstås i relation till teorier om funktionell grammatik?Materialet i arbetet är således läromedlet Svenska impulsers tre böcker för vardera kurs i ämnet svenska, samt tillhörande styrdokument. För att kunna besvara våra frågor använder vi oss av kvalitativ innehållsanalys där vårt material kodas, kategoriseras och slutligen tematiseras utifrån frågeställningarna. I läromedlet finns olika typer av metaspråk men också ett tydligt fokus på texttyper vilka är starkt kopplade till styrdokumenten. Dessutom förekommer det genomgående en preskriptiv språksyn. Vår slutsats är att skrivande främst ses som en social handling i Svenska impulser, men att det inte förekommer tillräckligt mycket metaspråk för att kunna sägas vara funktionellt. Vi menar därför att läromedlet lämnar över till läraren att skapa en explicit undervisning utifrån teorier kring den funktionella grammatiken i klassrummet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare uppger att de konkretiserar målen och kunskapskraven som rör skriftlig produktion för elever i svenska 3. Undersökningen ger underlag för diskussion om lärandematrisers vara eller icke-vara i undervisningen. Kvalitativa metoder har använts i form av en enkätundersökning och textanalys av fyra gymnasielärares egengjorda lärandematriser. I textanalysen har Johan Alms teoretiska ramverk, baserat på kategorierna indikatorer och amöbor, använts som inledande analysverktyg. Med hjälp av systemisk-funktionell grammatik har det i vår analys visats att ramverket inte var tillräckligt. Vi har därför vidareutvecklat Alms ramverk genom att lägga till två kategorier, vilka vi namngett kameleonter och zebror. Textanalyserna visade att samtliga kategorier förekom i varierande grad. Deltagarna och omständigheter, liksom passiverade processer, visade sig också påverka abstraktionsgraden. Enkätsvaren gällande för- och nackdelar med lärandematriser rörde tankar om tydlighet, bedömning, tidsaspekt och huruvida man ska fokusera på delar eller helheter. De lärare som inte skapade lärandematriser valde att använda sig av Skolverkets formuleringar tillsammans med andra lektionsaktiviteter som involverade diskussion och arbete med textexempel. Av detta dras slutsatserna att det är svårt att konkretisera mål som rör skriftlig produktion i en lärandematris, eftersom det begränsade utrymmet gör att språket måste komprimeras, vilket i sin tur ökar abstraktionsgraden. En annan slutsats är att innehållet i lärandematriserna förutsätter att eleverna har en hög metaspråklig kompetens, eftersom kameleonter, zebror och grammatiska metaforer förekom ofta. Av lärarnas enkätsvar framgick att de var medvetna om matrisens begränsningar. Utöver det upplevde flera lärare att det inte fanns ett behov av att skapa egna lärandematriser då skolverkets formuleringar ansågs vara tillräckliga.

Enligt teorier om den moderna samhällsordningen präglas dagens marknadskommunikation av varumärke och identitet. Produkter tillskrivs betydelse och individen förverkligar sig själv genom sin konsumtion. Av den typen av identitetsskapande följer en ökad konsumentmedvetenhet, som gör det viktigt för företag att möta konsumenters förväntningar på de varor de säljer och hur de väljer att marknadsföra sig. Denna studie undersöker hur hållbarhet konstrueras och realiseras diskursivt med språkliga verktyg i livsmedelskedjan Icas externa webbkommunikation, och vilka betydelser Ica och deras kunder tillskrivs i relation till hållbarhet. Det görs med ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt som ser språkande som ett sätt att skapa och ge uttryck för olika världsbilder. Metoden består i en övergripande tematisk analys av texternas innehållsmönster, samt en mer detaljerad systemisk-funktionell analys av processer, deltagare och inbäddade betydelser. Resultaten visar att hållbarhet i första hand skrivs fram som någonting dynamiskt och pågående, med betoning på individens kraft att skapa förändring. Mer negativt kodade diskurser om klimatproblem tycks konstrueras utan ansvariga mänskliga deltagare och hamna i periferin för positivt förändringsorienterade diskurser. I de senare träder Ica fram i rollen som den ansvarstagande, vetande och agerande parten. Kunden skrivs fram som den som fortfarande står inför valet att agera för en mer hållbar värld – inte sällan genom konsumtion av hållbara produkter. Exemplet Ica ger en fingervisning om hur hållbarhet konstrueras i konsumentriktad text och hur dagens företag försöker inspirera till hållbart agerande. Ur ett mer kritiskt synsätt kan konstruktionen av hållbarhet ses som underordnad ekonomiska aspekter, som en oundviklig del i företagskommunikativa strategier för att nå gynnsamhet på en allt mer medveten marknad.

Sverige är ett demokratiskt samhälle där medborgarna i allmänna val röstar fram de politiska partier som de vill bli företrädda av i riksdagen. Som medborgare och landets invånare är det av stor vikt att vara medveten om vilka strategier som används i politikernas språkbruk i kampen om makt under valkampanjen. Denna uppsats syftar till att studera språklig realisering av vallöftens sannolikhet och ansvarsfördelning med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik (SFG). Materialet för studien består av Sveriges tre största riksdagspartiers valmanifest från 2022. Analysen görs i kritisk belysning med hänsyn till den maktposition partierna har i förhållande till valmanifestens mottagare, dvs. väljarna. Undersökningens övergripande frågeställningar besvaras genom tre olika delanalyser, vilket medför att analysmaterialet granskas ur olika språkvetenskapliga perspektiv. I studien ingår en nyckelordsanalys, en transitivitetsanalys och en modalitetsanalys. Utifrån studiens resultat går det att konstatera att varje parti har sitt eget sätt att språkligt formulera sina vallöften som presenteras i valmanifesten. I det analyserade språkbruket återfinns också olika strategier för att undvika ansvar för det som utlovas, något som oftast är en följd av ett stort antal passivsatser och agentstrykningar, vilket i sin tur anses typiskt för myndighetsdiskurs. Dessutom synliggör resultatet att Sverigedemokraterna är det parti som förefaller vara minst ansvarstagande och därmed kan deras vallöften uppfattas som mer osannolika. Samtidigt påpekas att partiets konkurrensposition i valet kan påverka språkbruket och formuleringen av valprogrammet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur genus kan konstrueras i läroböcker och utgår från frågeställningen: Hur kan genus konstrueras i läs- och arbetsböcker för årskurs 4-6 inom ämnet svenska?Arbetet utgår från Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprätthålls genom de centrala begreppen binära konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta är ett analysverktyg som tar sin utgångspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sätt att se hur språk och idéer konstruerar världen. De analyserade läroböckerna ingår alla i läromedelserien Tummen upp! Svenska som är ett kartläggningsmaterial utformat efter läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav. Slutsatsen är att läroböckernas texter konstruerar genus på olika sätt. Trots att texterna har olika språkliga strukturer så binds de samman av flera återkommande genuskonstruktioner. Studien visar också på hur läromedlen prioriterar kunskaper före värden.