The theory of deterrence has not changed much over time but the strategy of using it has. There are two types of deterrence: Deterrence by punishment and Deterrence by denial. The first is a more offensive kind of deterrence and the second a more defensive one. The Cold War set the perimeter for deterrence strategy and how it was used and has been the overall used strategy since. The same strategy however cannot be implemented in the cyber domain and therefore requires a suitable cyber deterrence strategy. This study aims to determine whether the Swedish cyber strategy is built on the components that are required for successful cyber deterrence.  The study will conduct a theory consuming method to establish the components required for successful and effective cyber deterrence, and then undertake a text analysis on Swedish strategy for cybersecurity using those components. The results show that Sweden is focused mainly on the defensive side of deterrence with better systems and protocols. According to the components in the theory both offensive and defensive methods are required for deterrence to work. This may therefore explain why the Swedish cyber deterrence strategy is not as effective as it could be.

Barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser är en allvarlig typ av våld. Barn blir utsatta för onödiga sjukvårdskontakter med olika undersökningar och behandlingar som är en del av den medicinska misshandeln. Vanligtvis är förövaren den biologiska modern till barnet men det kan även vara en annan person i barnets nära omgivning. Något som är problematiskt att sjukvården blir en del av misshandeln då sjukvården är den aktör som utför misshandeln baserat på förvarens information. Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares och barnpsykiatrikers erfarenheter av BMSI med fokus på samverkan, insatser, riskfaktorer och framgångsfaktorer. De professioner som samverkan syftar till är polis, åklagare, sjukvård och barnpsykiatriker. Studien har angripit ämnet med en intervju med en barnpsykiatriker och enkätstudie riktad mot socialsekreterare. Den teoretiska utgångspunkten ligger i systemteori eftersom socialarbetare behöver se på barnets situation över olika system samt interaktionerna i och mellan dess system. Resultatet visade att ökad samverkan och kunskap är två viktiga framgångsfaktorer. Vidare framkommer det även att psykisk ohälsa båda hos förövare och offer förekommer i ärenden med BMSI.

Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom (BGFS), internationellt känt som Münchausen Syndrome by Proxy (MSbP), är en allvarlig och komplex form av barnmisshandel. Främst har BGFS belysts utifrån hälso- och sjukvårdens perspektiv och tidigare internationell forskning har fokuserat på att identifiera och beskriva varningssignaler på att det kan föreligga. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn som far illa eller riskerar att göra det, vilket innebär att de utgör en central aktör när det kommer till ärenden som rör BGFS. Då BGFS utgör en form av barnmisshandel som främst rör sig inom hälso- och sjukvårdens sfär, är socialtjänsten beroende av hälso- och sjukvårdens kompetens i deras arbete för att utreda barns situation och behov av stöd och/eller skydd vid misstanke om BGFS. Tvärprofessionell samverkan är här en central process, vilket även betonas i litteratur och forskning kring BGFS. Dock saknas det i svensk kontext forskning kring BGFS och samverkan i dessa ärenden. Syftet har därmed varit att utforska den tvärprofessionella samverkan vid ärenden som rör BGFS i svensk kontext. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med olika professioner som har erfarenhet av arbete med BGFS. Studiens teoretiska ramverk utgörs av organisationsteori, nyinstitutionell teori, samverkansteori och professionsteori. Empiri har sedan tolkats och analyserats utifrån dessa teoretiska perspektiv och tidigare forskning med hjälp av tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visar bland annat att det råder en omfattande okunskap kring BGFS och att detta utgör en försvårande faktor för samverkan vid arbete med och utredning av ärenden som rör denna form av barnmisshandel. Förutsättningar för en fungerande samverkan i ärenden som rör BGFS med en tydlig styrning, struktur och samsyn är även bristfälliga.

Inledning Barn har genom såväl Barnkonventionen som förskolans läroplan rätt att delta i estetiska lärprocesser som dans. Det kan diskuteras om alla barn lär genom estetiken, men tidigare forskning pekar på att dans ger chans till andra språk än det verbala. Syfte Studien är genomförd med syfte att ta del av förskollärares resonemang kring dansundervisning i förskolan. Metod För att samla in den data vi behövde användes den kvalitativa metoden self-reports som skickades ut till fyra förskolerektorer, som i sin tur skickade ut till 24 förskollärare, varav tio self-reports var ifyllda och samlades in. Resultat Resultatet presenterades och analyserades med hjälp av Lindströms modell som behandlar estetiska lärprocesser. Resultatet visar på att dans i förskolan enligt de deltagande förskollärarna främst används som medel för lärande i andra ämnen. Resultatet tyder också på att det finns en osäkerhet i att undervisa i dans i de verksamheter som deltagit i studien. Samtidigt som osäkerheten verkar grunda sig i brist på ämneskunskaper som i sin tur problematiserar förskollärarutbildningens bidrag inom ämnet.

Studien utforskar hur produktdesign kan reducera vätskebaserat matsvinn i ensamstående hushåll. Studien innefattar en förstudie och en designprocess uppbyggd efter co-design principer. Förstudien fokuserar på att få en förståelse för underliggande anledningar som leder till att individer i ensamstående hushåll slänger vätskebaserade livsmedel. Förstudien identifierar även problem som denna användargrupp stöter på i sin vardag som leder till vätskesvinn. Detta kulminerar i en funktionsanalys som används som grund till idégenerering och idéutvärdering. Designprocessen innehåller idégenerering med deltagare från användargruppen samt idéutvärderingar som utförs med hjälp av användargruppen. Därefter utförs idéutveckling med skisser och renderingar vilket sedan utvärderas av användargruppen. Det utförs även materialval och produktionsförslag för slutprodukten. Studien resulterar i en produkt som hjälper användaren att komma ihåg de vätskebaserade livsmedel hen har i kylskåpet innan de går ut. Produkten motiverar även användaren att äta upp allt innehåll i livsmedelspaketet samt uppmuntra användaren till att undersöka livsmedlet med sina sinnen för att bedöma om det blivit dåligt. / This study explores how product design can reduce liquid-based food waste in single households. The study includes a preliminary study and a design process based on co-design principles. The preliminary study focuses on gaining an understanding of the underlying reasons that leads to individuals in single households wasting liquid-based foods. The preliminary study also identifies problems that this user group is encountering in their everyday lives that lead to liquid food waste. This culminates in a functional analysis that is used as the basis for idea generation and idea evaluation. The design process contains idea generation with participants from the user group and idea evaluations that are performed with the help of the user group. Then, idea development with sketches and renderings are performed, which are then evaluated by the user group. Material selection and production proposals are also carried out for the final product. The study results in a product that helps the user to remember the liquid-based foods they have in their refrigerator before the food expire. The product also motivates the user to eat all the contents in the food package and encourage the user to examine the food with their senses to assess whether it has expired.

Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har fyra lärare och 15 elever intervjuats om deras upplevelser av högläsning. Genom intervjuerna har vi fått en inblick i deras upplevelser av högläsningen, som ett verktyg för inlärning.Resultatet lyfter fram elevernas och lärarnas positiva inställning till högläsning. Slutsatsen av studien visar att högläsningens utrymme i undervisningen varierar beroende på lärarens kompetens. Eftersom forskning visar högläsningens fördelar och att lärarna anser att det inte alltid finns tid för högläsning, bör skolledningenlyfta högläsningen och erbjuda kompetensutveckling om högläsning, för att lärarna ska avsätta tid för högläsningen i undervisningen. / utbildningsvetenskap

Syftet med min studie är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa några barn som får lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete.Jag intervjuade fem förskollärare och en barnskötare genom att använda mig avhalvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningeneftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagogerna såg att barnens självkänsla, deras sociala förmåga och deras språkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens självkänsla och självförtroende påverkades mest av lekarbetet. Lekarbete är oftast en bland flera åtgärder i barnets åtgärdsprogram. Metoden påverkar barnen så att de känner sig utvalda och speciella och att detta är något bara för dem. De känner sig stolta. Barnen har gemensamt att de inte pratar om det som sker under lekarbetstillfällena med sina kompisar eller övriga pedagoger.

Studien är ett designdrivet forskningsarbete som besvarar frågeställningen: Hur kan en soffa designas utifrån användarens beteende och behov för att möjliggöra ett högt bibehållet produktvärde och därmed stödja ekologisk hållbarhet? Frågan undersöks utifrån perspektivet cirkulär design.  Ett högt bibehållet produktvärde kan uppnås genom underhåll och långa användningsperioder. Studien presenterar en egen teori för vilka två cirkulära designstrategier som ska vara i fokus när forskningsfrågan besvaras. Befintliga soffor utforskas i relation till cirkulär design och användarna involveras i studien genom intervjuer angående deras upplevelse av befintliga soffor.  Förstudien resulterar i en funktionsanalys där idégenereringen tar vid. Utifrån idéerna utvecklas flera koncept som utvärderas. Slutligen finns bara ett koncept kvar och det utgör studiens designbidrag.  Studiens frågeställning besvaras med hjälp av designbidraget som utgörs av en soffa uppbyggd av mindre moduler i olika lager oberoende av varandra. Modulerna har hög kompatibilitet och är lätta att demontera. Studiens slutsats är att god anpassningsförmåga och fördelning av slitage kan möjliggöra att soffor bibehåller ett högre produktvärde under en längre användningsperiod. / This study is a design-driven research project to answer the following research question: How to design a sofa based on user behaviour and needs which enables a retained high product value over time, thereby supporting ecological sustainability? Research is carried out from a circular design perspective.  Maintaining a high product value over time can be achieved through maintenance and extended use. This study presents its own theory which applies two circular design strategies to answering the challenge. Existing sofas were studied in relation to circular design and users were interviewed about their experiences with existing sofas.  The feasibility study resulted in a functional analysis which was used for ideation. Concepts were then developed and evaluated. The process resulted in a single remaining design concept. The design contribution of this study  The research question is answered with the design contribution. A modular sofa constructed in several layers, independent of each other. Modules are highly compatible and easy to disassembly. The conclusion of this study is that adaptability and distribution of wear can enable retaining product value and extending life for sofas.

Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt i svenskdidaktisk forskning undersöka vilken betydelse skönlitterär läsning har för gymnasieelevers läsförmåga och i förlängningen deras lärande genom läsning. Mot bakgrund av larm om att unga läser allt mindre samtidigt som läs- och kunskapsresultat i svensk skola sjunker valdes litteratur för att nå syftet. Resultatet visar att läsning av skönlitteratur har en positiv påverkan på läsförmågan och att arbeta med läsförmåga och läsutveckling gynnar lärandet. En viktig faktor för att utveckla läsförmåga och gynna lärandet är läsmängden. Samtidigt visar också resultatet att det behövs en vidgad förståelse av begreppet läsning idag i den svenska skolan då eleverna besitter kompetenser inom andra medier och annat berättande än just skönlitteratur. Resultatet diskuteras utifrån resultaten om läsmängd och skolans förutsättningar till läsning, om litteraturens status och slutligen görs en kreativ och kritisk läsning av styrdokumenten. Slutsatsen vi drar är att läsningens, och mer specifikt skönlitteraturens, plats i undervisningen är befogad och motiverad utifrån ett lärandeperspektiv. Studien visar att det kan vara fördelaktigt att låta läsningen ta mer plats än idag.

Detta arbete handlar om pedagogiskt förhållningssätt mot barn i förskolan. Studien bygger på sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet från förskoleverksamhet. Syftet med studien är att undersöka vad ett pedagogiskt förhållningssätt mot barn innebär för en förskol-lärare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhållningssätt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jämfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhållningsätt har sett ut förr och hur den har förändrats. Resulta-ten av undersökningen visar att pedagogiskt förhållningssätt styrs i högsta grad av vilken barnsyn pedagogen har och hur länge de har arbetat. / Preschool teachers view of pedagogical relations in preschool