Detta arbete behandlar ämnet läsförståelse ur olika perspektiv. Fokus ligger på hur man kan träna upp en god läsförståelse genom att använda olika lässtrategier. Uppsatsen vänder sig både till ämnet svenska och svenska som andraspråk, därför är vissa avsnitt riktade direkt mot den senare typen av lärare och elever, som detta arbete kan vara behjälpligt för. En stor del av uppsatsen handlar också om lässtrategier, vilka bland annat utgör en del av grunden i de kvalitativa intervjuer, som utförs för att svara på arbetets frågeställningar. Informanterna är två lärare i svenska och svenska som andraspråk, som arbetar på ett mellan – respektive högstadium. I resultatet och diskussionen framkommer att såväl informanterna som forskarna, anser att läsförståelse innebär att man kan avkoda en text och tolka dess innehåll. De menar också att de viktigaste lässtrategierna är att: förutspå handlingen, ställa egna frågor om texten, klargöra otydligheter och sammanfatta texten. Slutsatsen av detta är att det verkar vara dessa lässtrategier man som lärare bör lägga ner tid och engagemang på, att lära ut. Dessutom konstateras det i diskussionen att undervisning i hur man läser olika texter, är ett obligatoriskt inslag i kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk. Något som förhoppningsvis, tillsammans med andra faktorer, kan motverka fler låga resultat i kommande PISA-undersökningar.

The aim of the study is to investigate how genre pedagogy is construed, evaluated and translated into practice according to handbooks for teachers, as well as according to professional teachers and whether there is a coherence between the application and evaluation of both parties. Genre pedagogy is a method that aims at developing students’ reading and writing skills and is therefore interesting when fresh surveys from e.g. PIRLS and PISA show that the reading ability of Swedish middle school students is dropping.   I have chosen to use two qualitative methods: interview and a literature study. I have interviewed three teachers from schools in central Sweden. In the results section, I present my empirical study into two main themes and associated thematic subheadings.   The results suggest that what the literature presents is well in line with how the teachers apply genre pedagogy in practice. All teachers considered that it’s very important to support their students in the language and knowledge-based teaching. A negative aspect of the circle model is that the teaching can get tedious, especially for those students who find it easy to write. In sum, the results suggest that genre pedagogy is a flexible set of methods for meeting some of the challenges facing language teaching today, and one that teachers find easy to translate from theory to practice. / Syftet med studien är att undersöka hur genrepedagogiken presenteras, värderas och omsätts i praktik enligt genrepedagogisk facklitteratur samt enligt yrkesaktiva lärare samt om det finns en samstämmighet mellan de båda parternas tillämpning och värdering.  Genrepedagogiken är en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers läs- och skrivförmåga och är därför intressant när färska undersökningar från till exempel PIRLS och PISA visar att läsförmågan hos svenska mellanstadieelever sjunker.   Metoden som ligger till grund för min studie är kvalitativa intervjuer och en litteraturstudie. Jag har intervjuat tre lärare från skolor i Mellansverige. I resultat- och analysdelen presenterar jag min empiri i två huvudteman med tillhörande tematiska underrubriker.   I mitt resultat har jag fått fram att det facklitteraturen presenterar stämmer bra överens med hur lärarna tillämpar genrepedagogiken i praktiken. Något lärarna ansåg som extra viktigt var att undervisa explicit samt att stötta sina elever, göra dem trygga och motiverade i den språk- och kunskapsbaserade undervisningen. En negativ aspekt med cirkelmodellen är att undervisningen kan bli tjatig och inrutad, speciellt för de elever som har lätt för att skriva. Lärarna ansåg dock att de kunde göra modellen till sin egen och vara flexibla i sin undervisning. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärarna tycker det är lätt att göra om teori till praktik och att genrepedagogiken är ett bra arbetssätt för att möta de utmaningar som finns inom dagens språkundervisning.

Cirkelmodellen, en del av genrepedagogiken, är en fasindelad undervisningsmodell där systemiskfunktionell lingvistik och ett sociokulturellt perspektiv på lärande tillämpas i ämnesundervisning för att göra elever uppmärksamma på hur språkliga resurser uttrycker mening i olika typer av texter i skolans olika ämnen. Cirkelmodellens inledande fas behandlar ämneskunskapen och de följande uppmärksammar genrens syfte och språkliga resurser. I litteratur om genrepedagogik uttrycks ofta att denna undervisningsmodell utvecklar både språk- och ämneskunskaper hos flerspråkiga elever. Samtidigt skiljer sig litteraturen åt beträffande principer för urval av ämnesinnehåll. Då innehållsurvalsprinciper är en bärande del av ämnesdidaktiken, vars syfte är att undersöka förutsättningar för att utveckla ämneskunnande, vill denna studie undersöka hur litteraturen framställer samhällsämnesdidaktiska principer i förhållande till genrepedagogisk undervisning. Studien har avgränsats till nio metodinriktade handböcker i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och genrepedagogik, avsedda för lärare. En kvalitativ jämförande textanalys har gjorts med hjälp av en för undersökningen konstruerad analysmodell som kombinerar ämnesdidaktiskt inriktade teorier med genrepedagogikens teoretiska underbyggnad och visar på skillnader mellan olika undersökta framställningar. I undersökningens avslutande del diskuteras vilka pedagogiska konsekvenser dessa skillnader kan tänkas få för språk- och kunskapsutvecklande undervisning.

The intention of my research is to increase understanding of what teaching with genre pedagogy, with focus on narrative texts, can look like. Through previous research and literature, I describe the emergence of genre pedagogy, why genre pedagogy is used, what a narrative text is and how it can be evaluated. The empirical material of the study consists of qualitative research interviews with teachers, as well as document analyses of the teachers’ educational plans with the purpose to gain a broader view of teaching with narrative texts. I have deliberately chosen the school I carried out my survey on. From my own experience, I know that this school work with genre pedagogy, which made it easier for me and the teachers as they knew the concepts, methods and terminology behind my questions. The results of the survey show that genre pedagogy promotes students’ learning, regardless of whether teachers choose to follow the structured circle model or focus on the creative personal writing. Both former researches and my teacher informants believe that the genre pedagogical teaching helps the students’ to develop subject language and their strategies for reading and writing texts in different genres. Nevertheless, as the results display, extra support is sometimes needed to further enhance students’ writing performance. The result also shows that the assessment of narrative texts usually has the best effect if it is written and formative. / Intentionen med min undersökning är att öka förståelsen för hur undervisning med genrepedagogik med fokus på berättande texter kan se ut. Genom att utgå från tidigare forskning och litteratur beskriver jag bland annat genrepedagogikens uppkomst, varför genrepedagogik används, vad den berättande texten är, samt hur denna kan bedömas. Undersökningens empiri består av kvalitativa forskningsintervjuer gjorda med lärare, samt dokumentanalyser av lärarnas pedagogiska planeringar med syfte att få en bredare bild av undervisning av berättande texter. Skolan jag valt att utföra min undersökning på har jag medvetet valt då jag sedan tidigare vetat om att de arbetar genrepedagogiskt, vilket underlättade både för mig och lärarinformanterna då de kände till begreppen i mina frågeställningar. Resultaten av undersökningen visar att genrepedagogisk undervisning främjar elevernas lärande, oavsett om lärarna väljer att följa den strukturerade cirkelmodellen eller om de fokuserar på det kreativa personliga skrivandet. Både tidigare forskare och mina lärarinformanter menar att den genrepedagogiska undervisningen gör att både elevernas ämnesspråk och strategier att läsa och skriva texter inom olika genrer utvecklas. Trots detta framgår dock i resultatet att extra stöttning ibland behövs för att stärka elevernas skrivutveckling ytterligare. I resultatet framgår även att bedömningen av berättande texter oftast har bäst effekt om den är skriftlig och formativ.

Midhat, Avin (2022). Speciallärares och lärares perspektivet på nyanlända elevers lärande i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Min förhoppning är att kunna ge goda exempel på hur några matematiklärare arbetar för att skapa en mer inkluderande matematikundervisning för nyanlända elever som bidrar till att alla elever utvecklar sitt matematiska kunnande utan permanenta exkluderande lösningar.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att få inblick i hur några lärare i grundskolan genomför olika anpassningar och arbetsformer gällande nyanlända elevers lärande för att öka inkludering i matematikundervisning, samt vilken roll specialläraren i matematik har i detta arbete. Studien syftar även till hur några lärare tänker om olika teorier kring nyanlända elevens lärande gällande genrepedagogik och transpråkande.   Frågeställningarna är följande:   -       Hur tillämpar några lärare språkutvecklande/transspråkande arbetssätt i matematik för att stödja nyanlända elevers förståelse? -       Vilka anpassningar i undervisningen anser några lärare är mest givande för att öka inkluderingen samt självförtroende hos elever med bristande språkförståelse i svenska?   Teori Den här studien utgår från teorier dels inom det sociokulturella perspektivet ur kommunikation, språkanvändning, interaktion och mediering, dels transpråkande och cirkelmodell för att kunna besvara frågeställningarna om på vilket sätt och i vilken omfattning olika arbetssätt och resurser som kan främja nyanlända elevers lärande och utveckling i matematik för att kunna förstå och tolka resultaten av intervjuerna.   Metod Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Med inspiration av en fenomenologisk metodansats är fokus på att förstå mina respondenters upplevelser. Semistrukturerade intervjuer är genomförda med sex matematiklärare och en speciallärare, alla verksamma på högstadiet. Resultat Studien visar att lärarna är medvetna om att språket spelar en väsentlig roll i matematikundervisningen och att just matematiska textuppgifter upplevs som ett stort problem för nyanlända elever. Lärarna i studien uttrycker också att de läromedel som skolan har i grunden är bra men inte för de nyanlända eleverna. Resultatet visar också att lärarna inte   använder sig av nyanlända elevernas kartläggningar som stöd i matematikundervisning. Lärarna som intervjuades har dock en positiv inställning till transspråkande där nyanlända elever ska inkluderas i klassen samt att de utvecklas både i det svenska språket och kunskapen. Avslutningsvis visar resultatet att samarbetet mellan behöriga lärare och specialläraren är mindre bra men däremot är samarbetet med obehöriga bra har eftersom matematikärenden har delegerats till speciallärare och därefter få matematikspecialisten handleda obehöriga i sin planering på egen hand.   Specialpedagogiska implikationer Samarbete mellan specialläraren och matematikläraren är en förutsättning för att nyanlända elever skall lyckas. Det är viktigt att specialläraren på skolan skapar strukturellt mer interaktion i skolan för att skapa effektiva strategier för att bidra till skolutveckling gällande genrepedagogik, transpråkande och elevers kartläggningar för ett bättre resultat för eleverna. Därefter för att ha en kunskap om hur och när arbetsmiljön som leder till utveckling är det viktigt att specialläraren utvärderar undervisningen på skol-, grupp-och individnivå. Rektors pedagogiska ledarskap spelar också en väsentlig roll i detta och måste kontrollera hur verksamheten bedrivs utifrån den politiska styrningen gällande särskilt stöd och nyanlända elevers undervisning i ämnet matematik. / Midhat, Avin (2022). The perspective of special needs teachers and new teachers on newly arrived students' learning in mathematics. Special Teacher Program, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. Expected knowledge contributionMy hope is to be able to give good examples of how some mathematics teachers work to create a more inclusive mathematics teaching for newly arrived students that contributes to all students developing their mathematical knowledge without permanent exclusionary solutions. Purpose and questionsThe purpose of this study is to gain insight into how some teachers in primary school implement different adaptations and working methods regarding newly arrived students' learning to increase inclusion in mathematics teaching, and what role the special needs teacher in mathematics has in this work. The study also aims at how some teachers think about different theories about the newly arrived student's learning regarding genre pedagogy and transilingualism. The questions are as follows: - How do some teachers apply language development / transilingual approaches in mathematics to support newly arrived students' understanding?- What adaptations in the teaching do some teachers think are most rewarding for increasing inclusion and self-confidence in students with a lack of language comprehension in Swedish? TheoryThis study is based on theories in the sociocultural perspective from communication, language use, interaction and mediation, as well as transilingualism and a circle model to be able to answer the questions about in what way and to what extent different working methods and resources can promote newly arrived students' learning and development in mathematics to be able to understand and interpret the results of the interviews. MethodThe study is a qualitative study with semi-structured interviews. Inspired by a phenomenological methodological approach, the focus is on understanding my respondents' experiences. Semi-structured interviews were conducted with six mathematics teachers and one special needs teacher, all active in upper secondary school.ResultsThe study shows that teachers are aware that language plays a significant role in mathematics teaching and that mathematical text assignments are perceived as a major problem for newly arrived students. The teachers in the study also express that the teaching materials that the school has are basically good but not for the newly arrived students. The results also show that teachers do not use newly arrived students' surveys as support in mathematics teaching. However, the teachers interviewed have a positive attitude towards transilingualism where newly arrived students should be included in the class and that they develop both in the Swedish language and knowledge. In conclusion, the results show that the co-operation between qualified teachers and the special needs teacher is less good, but on the other hand the co - operation with unqualified teachers is good because mathematics matters have been delegated to special teachers and then the mathematics specialist can guide unauthorized people in their planning on their own. Special educational implicationsCooperation between the special needs teacher and the mathematics teacher is a prerequisite for newly arrived students to succeed. It is important that the special needs teacher at the school creates structurally more interaction in the school in order to create effective strategies for contributing to school development regarding genre pedagogy, transilingualism and students' surveys for a better result for the students. Then, in order to have a knowledge of how and when the work environment leads to development, it is important that the special needs teacher evaluates the teaching at school, group and individual level. The principal's pedagogical leadership also plays a significant role in this and must control how the activities are conducted based on the political control regarding special support and newly arrived students' teaching in the subject mathematics.

This essay analyzes the written narrative competence of some pupils in the sixth year of Swedish primary school. Using an assessment tool rooted in the genre pedagogy that stems from systemic functionals linguistics view on language, the author provides a situated picture of the current narrative competence of the previously mentioned pupils through a genre pedagogic perspective. Through a qualitative text analysis, the study focuses on the genre pedagogic register in which field, tenor and mode are examined in each pupil’s written work. Furthermore, by combining the qualitative text analysis with a comparative method the study compares the pupils written narrative competence to a model text that fulfill all requirement for the highest possible grade in the Swedish school system.The conclusions of the study found that the included texts spans from a higher to a lower quality. Some showcased a wide range of lexical resources in creating the narrative register while others hardly use any lexical resources at all. The most eye-opening conclusion does not stem from the qualitative analysis, but rather from the lapse of potential texts due to the pupil’s ineptitude in writing stories that contains a complication as well as a resolution. Considering these findings, the author of the essay argues that there is a more fundamental flaw in the genre specific structure of a narrative text.Considering the findings associated with this essay a study that examines a wider range of pupils is proposed. This in order to determine if the fundamental flaws in genre specific structure and language that the pupils in this study showcase is just a local phenomenon of if it is a more common flaw in the sixth year of the Swedish primary school.

Studien syftar till att undersöka hur lärare arbetar med skrivförmågan i årskurs 4–6 och om de ser några skillnader inom skrivförmågan mellan pojkar och flickor samt hur de i så fall motverkar dessa skillnader. Nejman (2020) menar att skillnaderna i betyg mellan pojkar och flickor är ett av skolans största likvärdighetsproblem. Resultatet i studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med lärare som är yrkesverksamma och antingen undervisar eller har undervisat i svenskämnet. Resultatet diskuteras genom det sociokulturella perspektivet och vad tidigare forskning säger om ämnet. Undersökningens resultat visar att de flesta lärare i denna studie arbetar med genrepedagogik i klassrummet. Det visar också att lärarlegitimation spelar roll i relation till användandet av arbetssätt och metoder för skrivförmågan. En viktig faktor som nämns av flera av lärarna i studien är att läsning stärker skrivförmågan. Att det finns skillnader mellan pojkar och flickor inom skrivförmågan är något som både forskning och resultatet av intervjuerna visar, däremot är det få lärare som uttrycker att de använder sig av några arbetssätt i klassrummet för att minska dessa skillnader. Det som är av betydelse menar lärarna är klassrumsplaceringen.

Over the recent years, global migration flows have brought increasing numbers of immigrating children to Swedish schools and this has, in turn, generated attention to questions regarding inclusive education. This case study aims to investigate how experienced teachers meet the needs of newly arrived students in the English classroom. The study is conducted at a primary school (grade F-6), located in a middle-sized town in southern Sweden, where 98% of the students have an immigrant background. This study is based on semi-structured interviews with three teachers and the principal of the school. We perceive that this is a school where inclusion seems to work quite well and by conducting this study we want to shed light on seemingly functional working methods. This study also investigates possibilities and challenges that teachers might face in the English classroom.

In this qualitative study I examine how teachers of Swedish as a second language in adult education interpret and plan their teaching based on the 2017 revised curriculum of the Swedish National Agency for Education. I also study how the teachers use genre based methods and what pros and cons they see with these methods. The study shows big differences in the interpretation and application of the curriculum based on the core content. It also shows a variation between campuses in the extent to which students are able to participate in the planning and to be informed, at the beginning of the course, of how the assignments relate to the course content. All the participating teachers use genre based methods but most of them have chosen to combine these methods with other forms of teaching. In general, the participating teachers approve genre based methods but most of them mentioned lack of time as the biggest challenge when applying these methods in adult education.

This thesis presents a study of the production of literacy practices in Year 10 English lessons in a culturally diverse secondary school in a low socio-economic area. The study explored the everyday interactional work of the teacher and students in accomplishing the literacy knowledge and practices that count for subject English. This study provides knowledge about the learning opportunities and literacy knowledge made available through the interactional work in English lessons. An understanding of the dynamics of the interactional work and what that produces opens up teaching practice to change and potentially to improve student learning outcomes. This study drew on audio-recorded data of classroom interactions between the teacher and students in four mainstream Year 10 English lessons with a culturally diverse class in a disadvantaged school, and three audio-recorded interviews with the teacher. This study employed two perspectives: ethnomethodological resources and Bernsteinian theory. The analyses of the interactional work using both perspectives showed how students might be positioned to access the literacy learning on offer. In addition, using both perspectives provided a way to associate the literacy knowledge and practices produced at the classroom level to the knowledge that counted for subject English. The analyses of the lesson data revealed the institutional and moral work necessary for the assembly of knowledge about literacy practices and for constructing student-teacher relations and identities. Documenting the ongoing interactional work of teacher and students showed what was accomplished through the talk-in-interaction and how the literacy knowledge and practices were constructed and constituted. The detailed descriptions of the ongoing interactional work showed how the literacy knowledge was modified appropriate for student learning needs, advantageously positioning the students for potential acquisition. The study produced three major findings. First, the literacy practices and knowledge produced in the classroom lessons were derived from the social and functional view of language and text in the English syllabus in use at that time. Students were not given the opportunity to use their learning beyond what was required for the forthcoming assessment task. The focus seemed to be on access to school literacies, providing students with opportunities to learn the literacy practices necessary for assessment or future schooling. Second, the teacher’s version of literacy knowledge was dominant. The teacher’s monologues and elaborations produced the literacy knowledge and practices that counted and the teacher monitored what counted as relevant knowledge and resources for the lessons. The teacher determined which texts were critiqued, thus taking a critical perspective could be seen as a topic rather than an everyday practice. Third, the teacher’s pedagogical competence was displayed through her knowledge about English, her responsibility and her inclusive teaching practice. The teacher’s interactional work encouraged positive student-teacher relations. The teacher spoke about students positively and constructed them as capable. Rather than marking student ethnic or cultural background, the teacher responded to students’ learning needs in an ongoing way, making the learning explicit and providing access to school literacies. This study’s significance lies in its detailed descriptions of teacher and student work in lessons and what that work produced. It documented which resources were considered relevant to produce literacy knowledge. Further, this study showed how two theoretical approaches can be used to provide richer descriptions of the teacher and student work, and literacy knowledge and practices that counted in English lessons and for subject English.