Denna undersökning syftade till att undersöka om Larson m.fl. (2012) teori om kantiga och runda former kan appliceras på silhuetter i ett ovanifrånperspektiv, samt om de kan förmedla hotande eller lättsammare intryck för betraktaren. Kan betraktaren uppfatta vilken roll karaktären är ämnad att inneha inom ett MOBA-spel och blir någon av rollerna lättare eller svårare att avläsa när dess geometri förändras? För att ge bakgrund till undersökningen går arbetet igenom tidigare arbeten och undersökningar inom geometriska former, silhuett, analys med ikonografi, strategispel och karaktärsdesign. Som artefakt till undersökningen skapades tre olika karaktärskoncept som behandlar klasserna Carry, Support och Tank. Varje koncept utvecklades till två olika versioner, ett koncept med runda former och ett med kantiga former, totalt 6 bilder. Karaktärerna tecknades i ett ovanifrånperspektiv vilket skulle simulera samma perspektiv som förekommer inom MOBA-spel. Undersökningen genomfördes genom två olika metoder. En kvantitativ metod med enkäter och en kvalitativ metod med intervjuer. Spelvana personer inom MOBA-spel fick besvara och delta i båda undersökningarna. Resultatet i arbetet visar att deltagarna kan se vilken karaktärsroll som koncepten föreställer och att geometriska former kan påverka hur karaktärers egenskaper tolkas, men att andra visuella attribut var viktigare för många deltagare. Resultatet visade också att karaktärsrollerna blir lättare eller svårare att avläsa när deras geometri förändras, men i de här exemplen ändå inte tillräckligt för att majoriteten skulle missförstå karaktärkoncepteten.

Den här studien undersöker om personer med erfarenhet av hjältebaserade spel kan kategorisera en karaktär som rollen Tank, när karaktären har en kroppstyp som inte normalt är associerad med rollen. De fem deltagarna i undersökningen fick se två karaktärer, en med bred kroppsform och en med smal kroppsform. Båda karaktärerna finns i två versioner, en spetsig och en rund, och deltagarna fick sedan gissa deras roll i ett hypotetiskt spel.     Resultatet visar att en karaktär med smal kroppsform har svårare att få deltagarna att uppfatta den som Tank än en bred karaktär. Överlag var svaren att karaktärsrollen inte var Tank.

Syftet med denna learning study-inspirerade studie är att undersöka vilken effekt variationen av innehållet i vår egen undervisning har på förskolebarns matematiska lärande. Studien genomfördes med två olika barngrupper i en cyklisk process som omfattade två undervisningstillfällen som började med ett förkunskapstest och avslutades med ett eftertest. I studien användes lek som verktyg för att synliggöra de kritiska aspekterna i undervisningen som var avgörande för förskolebarns förståelse för det matematiska lärandeobjektet - geometriska former. Resultatet kan ses som ett ämnesdidaktiskt bidrag till matematikundervisningen i förskolan för att barn ska kunna använda de rätta begreppen vid benämning av olika geometriska former, att kunna urskilja plana och tredimensionella figurer, förstå att geometriska former och figurer tillhör geometri som är en del av matematik samt betydelsen av att ge stöd och utmaning i processen. I studien används variationsteorin som metod och redskap i planering, undervisning och utvärdering som gör att vi utvecklar både vårt undervisningsinnehåll och barns förståelse för lärandeobjektet med vetenskaplig fokus på lärande. Metod och resultat diskuteras i relation till tidigare forskning och vid analysen används variationsteoretiska begrepp.

No description available.

This paper will cover the subject of the digital drawing tablet, mainly its use within a design process of graphic designers and illustrators. A variation of methods such as interviews, surveys and observations have been used to identify where in the designing process the tablet is mostly used, and what value users place on the tablet in that specific area. The study reveals that the users are affected by the absence of the drawing tablet when executions such as organic and freeform shapes are made during their design process. This effect reveals itself both through our methods and in the users opinion and their own perception of their work.

Detta examensarbete är en intervention där jag undersöker vilka rörelser lågstadieelever använder sig av när de arbetar med problemlösning samt hur dessa förändras över tid. Under problemlösningen får eleverna möjlighet att använda sig av både handgester och större kroppsrörelser. Interventionen genomfördes med två egen utformade uppgifter med problemlösning i matematiska mönster, med geometriska former och på tallinjen. 26 elever deltog i studien, varav 23 av dem per uppgift, fördelat på sex grupper. Under elevernas arbete med mönstret med geometriska former genererade grupperna 890 rörelser i genomsnitt, medan mönstret på tallinjen i genomsnitt genererade 700 rörelser per grupp. Resultatet visar både en vinning i att låta elever utforska lösningar och passande rörelser själva samt att en viss styrning av rörelser kan vara bra om eleverna har svårt att upptäcka mönstret. / In this thesis I use an intervention to examine motions that pupils in the elementary school ages are using during mathematical problem-solving tasks and how these motions changes over time. During the problem-solving the pupils was allowed to use both hand gestures and bodily movements. I created two tasks of mathematical problems with patterns that was used in the intervention. One pattern with geometric shapes and the other one with a pattern on a number line. 26 pupils participated in this study and 23 pupils attended each task, divided in to six groups. During the pupils work with the geometric pattern they produced an average of 890 motions per group and the number line pattern produced an average of 700 motions per group. The result shows that the pupils can gain from having to find the solution and appropriate movements to the task, but also that a certain amount of governance can be useful if the pupils are struggling to see the pattern.

Denna studie handlar om hur förskollärare kan iscensätta en matematikundervisning med hjälp av digitala verktyg på ett enkelt och roligt sätt. Läroplanen för förskolan Lpfö 18 anger att barnen ska få möjlighet att utveckla digital kompetens samt att utbildningen ska vara rolig och lärorik (Skolverket, 2018). Vi vill med denna studie bidra med kunskap om hur ett tvärvetenskapligt arbetssätt kan genomföras med hjälp av Bishops matematiska aktivitet design samt genom urskiljning och variation. Metoden som vi har använt i denna studie är att vi har genomfört en digitaliserad matematikundervisning med hjälp av variationsteorin och med inspiration från learning study. Undervisningen var inspirerad av barnprogrammet Supersagan där barnen genom den matematiska aktiviteten designa fick erfara de geometriska formerna samt att vi fick möjlighet till att berika vår profession. Resultatet visar att en undervisning med fokus på design kan bidra till ett matematiskt lärande för barn när förskolläraren riktar barnens uppmärksamhet mot lärandeobjektet och dess kritiska aspekter, visar på likheter och skillnader samt ger barnen tillgång till de rätta matematiska begreppen. Resultatet visar även att barns uttryck för matematik synliggörs genom deras förklaringar både verbalt och icke verbalt, deras tidigare erfarenheter samt att matematik uttrycks spontant i lek.