Många arbetsplatser på dagens arbetsmarknad präglas alltmer av ett flexibelt arbete. Detta har inom sociologin beskrivits som ett gränslöst arbete där individens gränsdragning mellan arbete och fritid blir svårare att hantera. Friheten inom det flexibla arbetssättet innebär också att det blir upp till individen att sätta gränser mellan till exempel arbete och fritid. Det faktum att arbetsbeskrivningar inom vissa branscher har blivit allt flexiblare bidrar också till att ett större ansvar åläggs individen att organisera och strukturera det egna arbetet. Studiens syfte är att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs av anställda inom tjänstemannasektorn samt hur de hanterar sin situation. Den tidigare forskningen fokuserar på innebörden av det flexibla arbetet och hur det upplevs och hanteras av individen. Studien undersöker individernas upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer i en organisation inom energibranschen. Denna studie visar på att upplevelsen av det flexibla arbete är övervägande positivt men att det också finns baksidor som individen själv förväntas lära sig hantera. Det konstateras även att det är en viktig förutsättning för att kunna bedriva sitt arbete. Följaktligen visar studien att upplevelsen och graden av flexibilitet i arbetet verkar variera beroende på vilket yrke vederbörande har. / Many workplaces today on the labor market is characterized by a flexible work. This have been theorized in sociology as a situation of boundaryless work for the individual were the limit between work and leisure becomes difficult to handle. The freedom that flexible work makes possible moves the responsible to the individual to set limits between work and leisure. The fact that the terms of employment has become vaguer has led to that the responsibility to organize and structure work more and more lies on the individual. The aim of this study is to investigate how the flexible work is perceived by white color workers and how they handle their situation. Previous research focus on the meaning of flexible work and how the individual perceive and handle it. This study focus on the meaning of flexible work by using qualitative interviews with white color employee in an organization in the energy-industry. The result of the study shows that the flexible work is percieved as predominant positive but that it also can consist of negative aspects that the individual needs to handle. It is also found that the flexibility is important in order to do this kind of work. The result also shows that the percieved degree of flexibility seems to differ depending on occupational status.

Brist på sjuksköterskor har funnits en längre tid både i Sverige och i övriga världen, vilket är ett växande problem som behöver lösas för att organisationer ska kunna bedriva säker vård. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad organisationer kan göra för att bli mer attraktiva som arbetsgivare för sjuksköterskor. För att besvara syftet används frågeställningar som ger svar på vilka av ett antal givna faktorer som anses viktiga i valet av arbetsgivare bland sjuksköterskestudenter, vad organisationer gör idag för att attrahera nyutexaminerade sjuksköterskor samt hur organisationer kan säkra kompetensförsörjningen av sjuksköterskor i framtiden. Modellen attraktivt arbete ligger till grund för studien och användes för att utforma enkät och intervjuguider. Teorier om employer branding, ledarskap, psykosocial arbetsmiljö, arbetsvillkor, gränslöst arbete samt balans i livet ligger till grund för studiens analyser. Studien bygger på en abduktiv ansats och en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod användes genom en enkät till sjuksköterskestudenter samt intervjuer med HR-personal, Vårdförbundet samt en avdelningschef. Resultatet från studien visade att den största andelen sjuksköterskestudenter värderade många av faktorerna som viktiga eller mycket viktiga och den faktor som flest värderade som mycket viktig var bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Sjuksköterskestudenterna värderade även faktorer som innebär ett utvecklande arbete där de får använda sin kompetens högt. För att attrahera nyutexaminerade sjuksköterskor används idag sociala medier och personliga möten för att skapa personliga kontakter med blivande sjuksköterskor. Då organisationer kan ha svårt att konkurrera med lön kan andra förmåner eller ett högre friskvårdsbidrag attrahera arbetskraft. / Lack of nurses has been a long time both in Sweden and the rest of the world, which is a growing problem that needs to be solved in order for organizations to be able to conduct safe care. The aim of this study is therefore to investigate what organizations can do to become more attractive as employers for nurses. To answer the purpose, questions are used that answer which of a number of factors that are considered important in the choice of employers among nurses, what organizations do today to attract newly educated nurses and how organizations can secure the provision of nurses' skills in the future. The model of attractive work forms the basis of the study and is used to design  uestionnaires and interview guides. Theories about employer branding, leadership, psychosocial work environment, working conditions, boundless work and balance in life are the basis for the analyzes of the study. The study is based on an abductive approach and a combination of quantitative and qualitative methods has been used through a questionnaire for nursing students and interviews with HR-staff, trade union and one head of department. The result of the study showed that the largest proportion of nurse students valued many of the factors as important or very important and the factor valued by most students as very important was a good balance between working life and privacy. The nurse students also evaluated factors that imply a developmental work where they can use their skills highly. To attract newly graduated nurses, social media and personal meetings are being used today to create personal contacts with prospective nurses. As organizations may find it difficult to compete with pay, other benefits or a higher healthcare allowance can attract labor.

Bakgrund: Idag önskar varannan anställd en större flexibilitet i arbetet, därför har allt fler företag börjat arbeta med gränslöst arbete som arbetsform som har möjliggjorts genom digitaliseringen. Arbetsformen betyder att anställda inte längre ska behöva infinna sig en specifik tid och inte nödvändigtvis befinna sig på den faktiska arbetsplatsen. Med en sådan frihet och flexibilitet kommer ansvar som kräver en ny typ av självständighet från den anställde med att planera och genomföra sitt arbete. Det kräver även att den anställde tillgodoser krav från både arbetsliv och privatliv för att kunna upprätthålla en balans mellan dessa sfärer. Syfte: Syftet med denna studie består av två delar. Dels att ge en fördjupad förståelse för det nya sättet att arbeta - gränslöst arbete, dels att genom en kvalitativ studie belysa för- och nackdelar som tjänstemän med ett gränslöst arbete upplever och identifierar. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där fenomenologi har utgjort grunden, detta då gränslöst arbete inte är en teori utan snarare ett fenomen som finns hos organisationer som en arbetsmetod. Empiri samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer, för vilken hermeneutiken möjliggjorde tolkning- och analysarbetet. Resultat: Samtliga respondenter är positivt inställda till gränslöst arbete, men erkänner också vissa komplikationer med arbetsmetoden. En del visar på större komplikationer än de vill erkänna och alla verkar inte medvetna om den inverkan gränslöst arbete har på dem. En del av respondenterna verkar dock medvetna om de negativa konsekvenser som teorin tar upp, men anser ändå att gränslöst arbete är en bra arbetsmetod. Slutsats: Gränslöst arbete gör det svårare att bli fri från arbetet men samtliga respondenter är ändå positivt inställda och önskar ett gränslöst arbete

Det ”gränslösa arbetet” är vitt utbrett i dagens samhälle och får konsekvenser för såväl individer som organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur chefer, i form av prefekter och föreståndare, upplever att ”det gränslösa arbetet” påverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes sex semistrukturerade intervjuer med prefekter och föreståndare inom akademin. De frågeställningar som besvarats är: ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet tar sig uttryck inom akademin?”, ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet kan bidra till en god organisatorisk och social arbetsmiljö?”, ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet kan motverka en god organisatorisk och social arbetsmiljö?” samt ”Hur upplever cheferna sin egen roll i att hantera effekter som kan uppstå av det gränslösa arbetet”. Analysen genomfördes med en fenomenologisk utgångspunkt och resulterade i ett antal teman utifrån frågeställningarna. För frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” tar sig uttryck inom akademin framkom två teman: frihet under ansvar och ett arbete utan slut. Vad gäller frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” kan bidra till en organisatorisk och social arbetsmiljö visade sig essensen i temat flexibilitet och egen kontroll. För den tredje frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” kan motverka en god organisatorisk och social arbetsmiljö framkom två teman: otydliga gränser och distansering. Slutligen framkom essensen gällande frågeställningen hur cheferna upplever sin egen roll i att hantera de effekter som kan uppstå av det ”gränslösa arbetet” i temat skapa förutsättningar, minskad kontroll och förebilder.

Denna uppsats bygger på en observationsstudie som undersöker den aktivitetsbaserade kontorsmiljön utifrån hur den fysiska platsen och miljön styr och styrs av de människor och objekt som befinner sig på platsen. Syftet är att bidra till en djupare förståelse för hur makt kan manifesteras genom att handlande möjliggörs, uppmuntras och begränsas i fysiska rum, såväl av objekten som av människorna som befinner sig på platsen. Till skillnad från tidigare studier i fältet, som främst har fokuserat på hur det aktivitetsbaserade arbetssättet påverkat de anställdas hälsa, välmående och motivation, så ämnar denna uppsats att deskriptivt kartlägga den studerade kontorsmiljön och hur interaktionen mellan aktanter på arbetsplatsen ter sig. Detta görs genom att genomföra en deltagande observationsstudie på en arbetsplats med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att utveckla och använda en teoretisk ansats baserad på främst Actor network theory utgångspunkter, Akrich (1992) begrepp script och de Certeaus (1984) begreppspar strategier och taktiker analyserar vi våra observationer på arbetsplatsen i strävan att undersöka hur aktanters handlande styr och styrs av den miljö de är en del av på kontoret. Studiens resultat visar att den aktivitetsbaserade kontorsmiljön i flera avseenden inte skiljer sig, eller skiljer sig marginellt, i praktiken från så kallade traditionella kontorslandskap. Kontorets utformning är beroende av de sociala och arbetsrelaterade relationerna mellan kollegor, som många gånger i högre grad förklarar strukturen på nätverket och dess möjliggörande av ett visst sätt att handla. Vidare visar analysen att vissa aktanter blir obligatoriska passagepunkter som definierar, formar och styr sin omgivning i relativt hög utsträckning. Produkten av relationerna på kontoret är den makt som manifesteras. Denna makt finns i alla typer av handlingar, men visar sig också vara en del av traditionellt studerade makrostrukturer som exempelvis intressekonflikten mellan arbete och kapital.

Flexibilitet, digitalisering och ett stort eget ansvar på individen, är faktorer som präglar dagens arbetsliv. Den informationsteknologiska utvecklingen har gjort att många arbeten blivit allt mindre beroende av tid och rum. De nya möjligheterna innebär att arbeta utan reglerade villkor för när, var och hur arbetet skall utföras. Yrken som faller inom dessa ramar kallas allt vanligare för gränslösa arbeten. Ett arbete som är tydligt präglat av det gränslösa arbetet är butikschefsyrket. Syftet med studien är att undersöka hur butikschefer upplever balansen mellan arbete och fritid under de gränslösa arbetsvillkor de arbetar under. Studien har en metodologisk ansats i kvalitativ innehållsanalys och grundar sig i semistrukturerade intervjuer med tio butikschefer. Resultatet har analyserats enligt ett teoretiskt ramverk baserat på Boundary Theory av Nippert-Eng (1996), Work/Family Border Theory av Clark (2000), Karasek och Theorells (1990) Krav-kontroll-stödmodell, samt McClellands (1987) motivationsteori. Resultatet av studien visar att majoriteten av de intervjuade butikscheferna upplever en god balans mellan arbete och privatliv. Upplevelsen de har präglas av fungerande sätt att dra gränser, i kombination med hög motivation, hög kontroll i enlighet med höga krav, och ett gott stöd från kollegor.

Syftet med denna studie var att undersöka enhetschefers upplevelser av arbete-familj konflikten i en mellanstor kommun i Sverige, med fokus på eventuella könsrelaterade skillnader. Datamaterial samlades in via semistrukturerade intervjuer med 9 enhetschefer i en mellanstor kommun i Sverige. Genom kriteriestyrt urval valdes respondenter med barn i åldrarna 0–12 år ut att medverka i studien. Respondenterna kontaktades via mail och bokades in till en fysisk eller digital intervju. Det insamlade materialet analyserades genom en induktiv tematisk analys. I den tematiska analysen framkom emotionellt ansvar, socialt stöd, egen tid och känslan av otillräcklighet som återkommande teman. Respondenterna upplevde sig sammantaget vara ganska nöjda och ansåg sig leva i jämställda parrelationer. Trots den upplevda tillfredställelsen påvisade resultatet i studien vissa könsrelaterade skillnader, främst gällande emotionellt ansvar. De kvinnliga respondenterna uttryckte i större uträckning att de tog ett större emotionellt ansvar, vilket kan tolkas vara en orsak till upplevd obalans och bidra till högre nivåer av arbete-familj konflikt. Hos de manliga respondenterna var avsaknad av socialt stöd och låg energi två anledningarna till upplevd obalans och högre nivåer av arbetefamilj konflikt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom vård och omsorg använder och hanterar digitala arbetsverktyg med hänsyn till gränslösa arbetsvillkor samt vilka eventuella konsekvenser detta får på den psykosociala arbetsmiljön mot bakgrund av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell. Studien var empirisk med en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval tillämpades och totalt deltog nio enhetschefer från två kommuner i Mellansverige. Insamlade data från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och resulterade i två huvudteman: gränslösa arbetsvillkor och balans i arbetslivet. Studiens resultat visade att enhetschefers arbete krävde att arbetsliv och privatliv integrerades för att möta verksamheternas krav på tillgänglighet via digitala arbetsverktyg. Deltagarna menade att gränslösa arbetsvillkor kunde främja självbestämmande vilket ansågs som fördelaktigt för den psykosociala arbetsmiljön. Att arbeta gränslöst kunde samtidigt medföra svårigheter för deltagarna att avgränsa sig från arbetet under ledig tid. Detta kunde på sikt leda till försämrad psykosocial arbetsmiljö på grund av ökad stress och otillräcklig återhämtning. Resultatet visade sammanfattningsvis att den psykosociala arbetsmiljön kunde påverkas både positivt och negativt beroende på hur deltagarna kunde hantera och kontrollera gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Forskarna i denna studie menade att arbetslivserfarenhet, stöd från chef och kollegor samt formulerade riktlinjer skulle kunna främja en god psykosocial arbetsmiljö.

This is a qualitative study that includes municipal employed managers in the health and care sector in the region of Sjuhärad. The aim of the study is to capture the managers experiences of their profession and their relationship towards the concept of work-life balance. The experiences of these respondents will be founded by subjective thoughts and analyzed to later be generalized into an overview of the terms municipal managers in the health and care sector have to work under. The study is constructed by a narrative form and seek for the respondent's experiences or thoughts rather than concrete answers. Karasek and Theorell(1990) theory of "Demand- Control- Support(DCS)" is the basis of the study and will be used as an approach towards the respondents answers as an interpretative. The employed managers has been interviewed and their answers have been categorized into three different themes - Demand, Control and Support. These categories serve as the purpose of clarifying and to find patterns of the respondents work-related situations. Later on, these categories and their content is used as a discussion point, were they become the basis for a comparison with Karasek and Theorells reasoning in their theory. The results showed that there are different kind of boundless conditions in the workplace that affect female municipal managers in the health and care sector. These conditions are often based in the managers strong connection to their control needs. Since these individuals work in so called human service organizations, it exists an element of unpredictability. This circumstance means that total control over their staff, clients or various tasks is something difficult to achieve. Therefore, to deal with the unpredictability the expectations and responsibilities experienced in the professional role comes with a great need for control that is difficult to fully satisfy, which may explain why managers choose to work without boundaries, on their own terms.

No description available.