Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om det finns några för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och särskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det går att minska glappet mellan de båda skolgångarna. Arbetet handlar även om vilka konsekvenser det kan innebära, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som läser under särskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i särskolan och en arbetar på särskolans inriktning träningsskolan. Frågorna jag ställde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av särskoleelever i grundskolan. Alla informanterna upplevde att det fanns ett gott samarbete mellan de båda skolgångarna, men när de sen skulle redogöra hur det samarbetet såg ut så svarade två av tre att alla elever på skolan integrerades vid få tillfällen per läsår. En informants skola hade något mer samarbete och alla tre tycker att det är positivt att elever möts tidigt. Då ser de hur verkligheten ser ut och det blir ett naturligt bemötande. Med hjälp av relevant litteratur har jag analyserat intervjusvaren och kom då fram till att för att uppnå en skola för alla måste skolgången se olik ut för olika elever. Skolgången måste individanpassas och resurserna måste fördelas på ett sätt där de elever som kräver mest också får mest. En av konsekvenserna av en utbildning i särskolan är att eleverna har mycket svårt att komma ikapp kunskapsmässigt vilket leder till att det blir problematiskt om eleven vill vidareutbilda sig och även när eleven, som vuxen, skall söka arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka några lärares strategier, inom grundsärskolan inriktning träningsskola, för att göra eleverna delaktiga i kommunikationen som sker under en skoldag samt vilka arbetsmetoder de använder för att utveckla elevernas inflytande över sin skolsituation. Studiens tillvägagångssätt är att låta verksamma lärare berätta om deras arbetsmetoder och strategier för att utveckla elevernas delaktighet och inflytande under skoldagen. Resultatet från intervjuerna har analyserats med kommunikativt relationsinriktat perspektivet och utifrån Szönyi & Södergvist Dunkers delaktighetsmodell.  Resultatet i studien visar på att eleverna får få möjligheter till att kunna påverka sin skolsituation och vara delaktiga i skolfrågor som berör dem. Att lärarna saknar konkreta metoder och strategier för att utveckla möjligheten till delaktighet över sin skolsituation och att det för de flesta eleverna handlar om att påverka här och nu ihop med en vuxen. Lärarna uttrycker att de är osäkra i om eleverna inom grundsärskolans träningsskola klarar av att generalisera skolutvecklingsfrågor som kan beröra dem och att skolornas elevråd inte är anpassade utifrån elevernas möjlighet till tillgänglighet och samhandling. / The purpose of this study is to examine some teachers'strategies, within the compulsory school for students with intellectual learningdisabilites, to make the students involved in the communication that takesplace during the school day and what methods they use to develop the pupils'influence over their situation at school. The study's approach is to allow practicing teachers tell us about their methods and strategies to develop student participation and influence during the school day. The result of the interviews have been analyzed with the communicative relationship-oriented perspective and based Szönyi & Södergvist Dunkers participation model.The results of the study show that pupils have few opportunities to influencetheir situation at school and be involved in school issues that concern them.That teachers lack practical techniques and strategies to develop thepossibility of participation of their school situation and that for moststudents is about to affect the here and now, together with an adult. Theteachers say that they are unsure of whether students in undergraduate learningdisabilities training school capable of generalizing school improvement issuesthat may concern them and that the schools' student councils are not tailoredto their students the opportunity to access and collective action.

Studiens syftade till att beskriva lärplattans betydelsevid införande och användandet på fem grundsärskolor. Genom intervjuer av tio lärare,utifrån kvalitativ metod försökte vi besvara våra frågeställningar. Vi utgick från det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskij, där interaktion,kommunikation och samspel är viktiga komponenter. Resultatet visade på att större delen av de tillfrågagade lärarna hade en positiv inställning till införandet av lärplatta men saknade adekvat fortbildning. Slutsatsen blir att skolor bör satsa på fortbildning på ett tidigare skede vid införande av lärplatta i skolor.

The purpose of this study was to investigate how special education teachers in Elementary school use libraries and how they experience collaboration with the school and public librarians and also how the collaboration might be concretized in the library's activities for the students. To achieve my purpose I conducted interviews with six special education teachers. The result from the interviews showed that the students and the teachers use the library for many different purposes for example book loans and bringing desire to read but also for social training and communication by interacting with the librarians. The result also showed that there were no activities in the library that were just for the special need students. A common thought among the teachers where when the class doesn’t find anything interesting the librarian will because she is the one who knows about the libraries´ materials and has the ability to guide the teachers and students through the information load. Some teachers pointed out that if the librarians had more knowledge about the special need students’ disabilities the library visits could be more effective and collaboration between teacher and the librarian could make the visit better. As a theoretical framework David V. Loertschers teacher taxonomy was used. The teachers in the study most of the time were in the beginning and in the middle of the taxonomy scale, and never reached higher levels. This means that the teachers use and collaborate with the library quite passively.

Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie som är inspirerad av fenomenologin. 14 verksamma lärare inom grundsärskolans inriktning träningsskola deltog i studien. Samtliga arbetade med olika former av AKK och upplevelsebaserat lärande. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur 14 verksamma lärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, upplevde att AKK och upplevelsebaserat lärande kunde främja elevernas kommunikation och vara möjliga vägar till att nå målen i ämnesområdet kommunikation. Det framkom i resultatet att elevernas kommunikation, inom deltagarnas respektive skolor, till stor del bestod av samspel och olika former av AKK. Samtliga deltagare menade att upplevelsebaserat lärande var en förutsättning i deras undervisning för att ha något att kommunicera om då deras elever hade relativt få upplevelser för sin ålder. Eleverna hade också nedsatt förmåga till abstrakt tänkande och därför fanns behov av konkreta arbetsformer. Kombinationen av olika former av AKK och upplevelsebaserat lärande innebar att deltagarna kunde klä upplevelserna och deras naturliga sammanhang i ord vilket främjade elevernas kommunikation. Resultatet av studien ledde fram till flera slutsatser varav den främsta var att samtliga deltagare upplevde att både AKK och upplevelsebaserat lärande var förutsättningar för att främja elevernas kommunikation och för att nå målen i ämnesområdet. AKK och upplevelsebaserat lärande ansågs med andra ord inte bara främja kommunikationen och vara möjliga vägar mot målen utan ansågs dessutom vara nödvändiga förutsättningar i träningsskolan

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare till elever som var mottagna i grundsärskolan årskurs 7-9 (och som läste ämnen eller ämnesområden) definierade begreppet delaktighet och hur de arbetade för att göra eleverna delaktiga i sin skolvardag, vad de ansåg utgöra förutsättningar respektive hinder för delaktighet samt hur de försökte avgöra om huruvida eleverna upplevde delaktighet. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod, där vi genomförde 20 intervjuer med lika många lärare. Analys av data gjordes med utgångspunkt i såväl det sociokulturella som det relationella perspektivet, vilka vi ansåg var närbesläktade och utgjorde en grundläggande referensram för denna studie. Resultatet visade att merparten av respondenterna menade att elevernas möjlighet att påverka det som skedde i skolvardagen till stor del kunde definiera begreppet delaktighet. De framhöll även vikten av att förutsättningarna inom undervisningen och i skolmiljön anpassades efter elevernas individuella förutsättningar. Lärarna fann tre områden som kunde innebära hinder för delaktighet varav det första var strukturella/organisatoriska hinder, det andra området var lärarna själva, deras roll, ansvar och förhållningssätt och det tredje hindret var elevernas funktionsnedsättning i sig som medförde hinder som lärarna hade i uppgift att överbrygga. Respondenterna angav lyhördhet som en central egenskap som lärare bör ha för att kunna uppfatta och tolka elevernas kommunikativa uttryck och för att kunna reagera, agera och ge adekvat respons utifrån dessa. Samtliga faktorer var tätt förbundna med tidsaspekten då både tillgång på tid och brist på tid hade stor betydelse för resultatet av lärarnas möjligheter att göra sina elever delaktiga i sin skolvardag. Studien bidrar till forskningsfältet genom att belysa undervisande lärares perspektiv på elevers delaktighet i sin skolvardag och arbetet för att främja densamma. / <p> </p><p> </p><p> </p>

The aim of the study is to investigate how students in compulsory school for intellectual disability who use Augmentative and Alternative Communication (AAC) get the possibility to communicate and how it can contribute to increased participation. The theoretical framework is a communicative relationship-based perspective (KoRP) which assumes that schools at all levels should collaborate on the concept of participation, communication and learning. Therefore a case study was conducted where one school´s work to achieve communication and participation for students who use AAC was studied. Two methods were used: stimulated recall with one special educator, where her work to increase participation through communication was studied, and also an interview with the principal to explore her view of communication, participation and working methods. The result shows that AAC-tools are adapted both in form and content based on the individual student´s needs, that the special educator uses the student´s AAC-tools as a role model and that all the students are involved in decisions on the content and implementation by small details. The principal emphasize that the collegial learning is important to develop working methods, competence and collaborations regarding to communication and participation. This is coherent with what previous research indicate. Research also advocates communication through including activities and heterogeneous groups, which is not exemplified in the case study.

The aim of this study is to examine how teachers enable students with intellectual disabilities to participate in their own learning journey. The study is based on qualitative methods and data collection has been done through five individual interviews in another European country. The interviews are analysed with a qualitative method inspired by Bryman (2011). The studies theoretical frame is founded on thoughts of Dewey (1997; 2002; 2004).   The results of this study shows, among other things, that good relationship between adults in school and students are an important base for participation. To build a good relationship to the students, the teacher has to have good knowledge of each individual student and its disability. To create conditions for students participation in their own learning it is important to ground the education and teaching on meaningful learning based on the students interests. The students need to see their own development through small steps. It is significant that the students know what and why they are working with each assignment. That enables their participation in their own learning journey. Another thing that the results of the study show, is that the context of the school enables students participating. It is about the schools approach and sharing experience and knowledge with other teachers. It is important that each teacher is involved in a good communication system where they all work towards the same goal for the students.

Denna studie har en Lesson/Learning Study-inspirerad forskningsansats och syftar till att utveckla elevernas förmåga att tolka känslouttryck. Studien har genomförts i grundsärskolans inriktning ämnesområden (i vilken elever med svår och måttlig utvecklingsstörning går) och i denna uppsats fokuseras särskilt undervisningsdesignen. Syftet är att beskriva och identifiera vad design och iscensättning av olika lektionsmoment, i förhållande till tolkning av känslouttryck, erbjuder eleverna. Forskningsfrågorna kretsar kring vad design och iscensättning av studiens olika lektionsmoment erbjuder eleverna samt vilka indikationer på lärande och urskiljande av mening som framträder i iscensättningen av lektionsmomenten. I bakgrunden beskrivs elevgruppen vars undervisning studien syftar till att utveckla, elever med svår eller måttlig utvecklingsstörning, vad svensk forskning har kommit fram till angående undervisning i grundsärskolans ämnesområden samt elevgruppens kommunikativa svårigheter och möjligheter. Studiens teoretiska referensram bygger primärt på sociokulturell teori samt variationsteori. Metodologiska överväganden har gjorts med stöd i variationsteori och Lesson/Learning Studymodellen. Empiri i form av transkriptioner av videoinspelningar från fyra olika undervisningsgrupper ligger till grund för studien. Det empiriska materialet har analyserats med stöd av begrepp, t.ex. kritisk aspekt, artefakt, mediering och meningserbjudande, vilka har koppling till den teoretiska referensramen. Studiens slutsatser antyder att de olika lektionsmomenten ger merparten av eleverna meningserbjudande, dock i olika hög grad. Vissa moment, såsom rollspel och övning i autentisk miljö, förefaller lättare för läraren att iscensätta i interaktion med eleverna, vilket kan leda till att eleverna i större utsträckning urskiljer de kritiska aspekterna och utvecklar sin förmåga att tolka känslouttryck.

The purpose of this study is to contribute with new experiences on how friendship and the social interaction for integrated students with intellectual disability looks like. There is research showing both positive and negative effects of inclusion and the integration of students with disabilities. With this study we want to fill the gap in the research field that we consider to be about the companionship and social interaction of integrated special school pupils. To investigate the situation at the schools, we have used two different methods, sociograms and observations. The result showed that the pupils with intellectual disabilities had few mutual relationships in the classroom and the social interaction with other students was very limited. Friendship and social interaction with other classmates seemed to diminish with age. Some difference was also discernible between the sexes, where the boys had more social interaction than the girls. Although the purpose of the study was not to explain why it looks like it did, we could see that the adults who are supporting the students have a major role to play in successful integration and inclusion of students with intellectual disability.