Nyanlända elever kan ha mycket varierande erfarenheter av sin tidigare skolgång. Avgörande utgångspunkter i nyanlända elevers lärande är kartläggning av elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt att anpassning av undervisningen görs utifrån resultatet av kartläggningen. Syftet med detta arbete är att undersöka sva–lärares och rektorers uppfattningar om kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk samt att ur ett sociokulturellt perspektiv synliggöra vikten av individanpassad undervisning, där planeringen av undervisningen utgår från kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper, med elevens individuella förutsättningar och behov i centrum. Frågeställningarna är hur arbetet organiseras vad gäller denna kartläggning på de undersökta skolorna, vad från kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk som kommer fram i resultatet samt hur resultatet av denna kartläggning tas tillvara i planeringen av undervisningen av nyanlända grundskoleelever. Datainsamling görs genom intervjuer och resultatet analyseras i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet, från intervjuer av personal vid två skolor, visar att skolorna väljer att organisera denna kartläggning på olika sätt och att lärarna inte alltid har kunskap om kartläggningens betydelse och innehåll. Det framkommer också att inte alla lärare förstår vikten av att kartläggningen av nyanlända används i planeringen av undervisning för nyanlända elever på grundskolan. Frågorna som har ställts till fyra lärare på två olika skolor om tillämpningen av kartläggningens litteracitet visar att de slutsatser som Skolinspektionen gör i sin utredning (2014) fortfarande är aktuella. Enligt Skolverket (2011) ska skolan så snabbt som möjligt tar reda på elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper, samt anpassa undervisningen efter det.

The purpose of this literature review is to compile and analyze what international researchers say about pupils' attitudes toward mathematics in elementary school. Furthermore, the purpose of the literature review is to investigate whether there are gender differences in the attitudes toward mathematics. In order to fulfill the purpose of the literature review, the research questions were; What does the research say about elementary pupils' attitudes toward mathematics? Are there any gender differences in attitudes toward mathematics? What other factors influence pupils' attitudes toward mathematics? In this literature review, nine peer reviewed articles have been selected from different international contexts. The results of the research show that there are both positive and negative attitudes toward mathematics and that some gender differences do exist. The results also reveal factors that influence pupils' attitudes toward mathematics such as age, teachers, and performance. These results were predominantly found through the use of quantitative methods but there were also a combination of both.

Vi har funderat över hur vi som blivande lärare skulle kunna förbättra elevernas förståelse inom algebra. Syftet med detta arbete var att ta reda på vad symbolen har för betydelse vid algebraräkning och huruvida det kan vara givande att introducera pre-algebra i större utsträckning i tidigare årskurs. Med symbol menar vi det tecken som representerar den okända variabeln i algebra. För att undersöka detta har en observationsstudie genomförts i årskurs fem och två tester i årskurs två och sju. Sammanlagt deltog 178 elever. Undersökningarna visade att valet av symbol har viss betydelse, men är dock ej helt avgörande, i synnerhet i grundskolans tidiga år. Vidare visade studien att barn i årskurs två är mogna för pre-algebra, vilket betyder att den kan introduceras i större utsträckning redan då. För att underlätta övergången från pre-algebra till algebra kan läraren variera valet av symbol. Förslagsvis en symbol det går att skriva inuti till att börja med, för att sedan successivt skifta till en symbol som ej går att skriva i.

Abstract Word comprehension is a complex process that requires several different skills, including morphological knowledge. This study examines the relationship between students’ word comprehension and their morphological knowledge and assesses how morphological knowledge differs for students with weak and strong word comprehension. The research questions to be answered are (1) What is the relationship between morphological knowledge and word comprehension in students in grades 2 and 4?  (2) How do students with strong word comprehension differ from students with weak vocabulary comprehension in terms of their results on a word inflection test? These questions were answered using a quantitative approach to data analysis. The results show that word comprehension correlates with morphological knowledge in students in grades 2 and 4. Students with a strong understanding of word comprehension also show stronger results on a word inflection test. The results of the study indicate that word comprehension and morphological knowledge are related to each other, which leads to discussions about to what degree morphology should be part of vocabulary instruction. This study argues that instruction in morphology will help students comprehend words and enhance vocabulary development, not least for students with word comprehension difficulties.

Studien syfte är att få en djupare kunskap om hur fritidslärare arbetar med utomhusundervisning i främjandet av elevers sociala färdigheter. Genom semistrukturerade intervjuer med sex fritidslärare på två olika fritidshem i södra Sverige, synliggjordes fritidslärarnas upplevelser om vilka sociala förmågor elever utvecklar via utomhusundervisning. Studien belyser även vilka typer av utomhusaktiviteter fritidslärare använder i utomhusundervisningen samt hur fritidslärarna beskriver kopplingen mellan sociala relationer och elevers lärande. Studien består av tre frågeställningar; Hur beskriver fritidslärare utomhusundervisningens möjligheter att främja elevers sociala färdigheter i fritidshemmet? Vilka sociala förmågor anser fritidslärare utvecklas främst av undervisning som är baserad på utomhusundervisning? Hur beskriver fritidslärare kopplingen mellan sociala relationer och elevers lärande? Respondenterna för studien valdes ut genom ett subjektivt urval, då de innehar kunskaper om utomhusundervisning. Studiens resultat analyseras och diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att fritidslärarna använder sig av organiserade rastaktiviteter, rörelse till musik, skogs- och fiskeutflykter, friluftsteknik och friluftslivsutbildning. Vidare visar resultatet att fritidslärare främst ansåg att elevers sociala färdigheter i form av samarbete, kommunikationsförmågor och en gemenskap i elevgruppen utvecklas genom utomhusundervisningen. Slutligen visar resultatet att fritidslärarna tycker sig se att de sociala färdigheterna utomhus utvecklar elevers lärande i deras respektive utvecklingszoner, genom samspel mellan åldersgrupper samt lärandet av normer och regler via lekar. Intentionen är att bidra med kunskap till fältet inom forskningsämnet fritidspedagogik och dess kunskapsområden inom lärande, utveckling och omsorg.

The main purpose of this Master’s thesis is to contribute to anincreased understanding of student teacher’s informationseeking for their studies. The role of cognitive authorities andapproaches to the critical evaluation of sources are taken intoaccount as well as what student experiences of informationseeking imply for their future profession. The study takes asociocultural perspective and the empirical material is based oninterviews with six student teachers at the end of theireducation. The interviews have been analysed with a departurepoint in the research questions to the following themes; seekingand finding information, critical evaluation of sources and,analysing and using information.The major findings concern the teacher students’ emphasis onthe importance of the critical evaluation of sources and theirscepticism towards Internet use, both for their own studies aswell as for their future pupils. The student teachers expressedawareness of cognitive authorities when seeking information informal printed sources, but they were not fully aware of the roleof teachers and supervisors as cognitive authorities. Several ofthe informants expressed a need for teaching methods related toinformation seeking. / Program: Bibliotekarie

<p>Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm. I intervjuerna framgår att det finns en variation i särbegåvade elevers skolvardag, där några får individanpassad undervisning medan andra endast får en marginell sådan. Resultatet visar att elevernas upplevelser delas in i två läger, där den ena gruppen beskriver skolvardagen på ett positivt sätt. Dessa elever får individanpassad undervisning och deras trivsel är bland annat kopplat till att de anser att de får lära sig relevanta och meningsfulla saker i undervisningen. Den grupp som inte upplever trivsel i skolan i samma grad får inte någon individanpassad undervisning. Dessa elever kopplar delvis vantrivseln i skolan till brist på stimulans i skoluppgifterna. Slutsatsen visar att ovanstående variation i stimulans och utmaning i undervisningen påverkar särbegåvade elevers trivsel i skolan. Den visar också att samtliga elever anser att man lär sig bäst av att läsa böcker. Den grupp elever som får individanpassad undervisning anser även att läraren kan vara en kunskapskälla. Slutligen så betonar studien att pedagoger över lag behöver mer kunskap i de särbegåvade elevernas särskilda behov i skolan.</p>

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm. I intervjuerna framgår att det finns en variation i särbegåvade elevers skolvardag, där några får individanpassad undervisning medan andra endast får en marginell sådan. Resultatet visar att elevernas upplevelser delas in i två läger, där den ena gruppen beskriver skolvardagen på ett positivt sätt. Dessa elever får individanpassad undervisning och deras trivsel är bland annat kopplat till att de anser att de får lära sig relevanta och meningsfulla saker i undervisningen. Den grupp som inte upplever trivsel i skolan i samma grad får inte någon individanpassad undervisning. Dessa elever kopplar delvis vantrivseln i skolan till brist på stimulans i skoluppgifterna. Slutsatsen visar att ovanstående variation i stimulans och utmaning i undervisningen påverkar särbegåvade elevers trivsel i skolan. Den visar också att samtliga elever anser att man lär sig bäst av att läsa böcker. Den grupp elever som får individanpassad undervisning anser även att läraren kan vara en kunskapskälla. Slutligen så betonar studien att pedagoger över lag behöver mer kunskap i de särbegåvade elevernas särskilda behov i skolan.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text. Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera. Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever oftast använde en strategi i taget men i vissa fall kombinerades strategierna. Några strategier var återkommande i alla textgenrer, men studien visade även att elever varierade vissa strategier beroende på vilken genre texten hörde till.

Sexuella trakasserier är ett utbrett problem bland skolelever. Mot bakgrund av omfattning, normalisering och negativa följder är noggrann och fortlöpande kartläggning av vikt. Syftet med föreliggande studie var att kvalitativt undersöka hur svenska grundskoleelever på mellan- och högstadiet beskriver sina upplevelser av sexuella trakasserier. I samarbete med Friends erhölls fritextsvar som samlats in som en del av en större enkätundersökning. Genom tematisk analys framkom sex huvudteman: arenor, förövare, reaktioner, fysiska former, icke-verbala former och verbala former. Resultatet belyser att sexuella trakasserier förekommer i olika former och sammanhang och leder till känslo- och beteendemässiga reaktioner på liknande sätt oberoende ålder. Det uppmärksammas att förövare emellanåt använder strategier för att maskera gränsöverskridande beteende. Föreliggande studie bidrar till ökad kunskap gällande sexuella trakasserier bland mellanoch högstadieelever i Sverige vilket med fördel kan användas i ett preventivt arbete.