Sexuella trakasserier är ett utbrett problem bland skolelever. Mot bakgrund av omfattning, normalisering och negativa följder är noggrann och fortlöpande kartläggning av vikt. Syftet med föreliggande studie var att kvalitativt undersöka hur svenska grundskoleelever på mellan- och högstadiet beskriver sina upplevelser av sexuella trakasserier. I samarbete med Friends erhölls fritextsvar som samlats in som en del av en större enkätundersökning. Genom tematisk analys framkom sex huvudteman: arenor, förövare, reaktioner, fysiska former, icke-verbala former och verbala former. Resultatet belyser att sexuella trakasserier förekommer i olika former och sammanhang och leder till känslo- och beteendemässiga reaktioner på liknande sätt oberoende ålder. Det uppmärksammas att förövare emellanåt använder strategier för att maskera gränsöverskridande beteende. Föreliggande studie bidrar till ökad kunskap gällande sexuella trakasserier bland mellanoch högstadieelever i Sverige vilket med fördel kan användas i ett preventivt arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka var grundskole- och gymnasielever samt högskolestudenter musicerat utanför grundskolan. Olika motivationsteorier, en studie om påverkansfaktorer för elevers studieresultat och ett kulturpsykologiskt perspektiv har legat som grund för arbetet. En kvantitativ forskningsmetod har använts och en webbenkät har skickats ut till en grundskola, ett gymnasium och Kungl. Musikhögskolan där sammanlagt 97 personer deltagit. Studien visar hur olika åldersgrupper ser på musikämnet samt deras erfarenheter av musik i och utanför klassrummet. Resultatet visar var deltagarna kunnat musicera där majoriteten har lärt sig musicera i hemmet och skolan. Vidare visar även resultatet att alla deltagare som studerar på Kung. Musikhögskolan hade haft tillgång till att musicera utanför skolans musikundervisning före högskolestudierna. Sedan diskuteras resultatet och kopplas till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

Denna studies syfte är att sammanställa vad aktuell forskning säger om spels inverkan på grundskoleelevers motivation i matematikundervisningen. Genom en systematisk litteraturstudie sammanställs och analyseras aktuell forskning på området. Resultatet tyder på att implementerandet av spel i matematikundervisning har en positiv inverkan på elevers motivation i matematikundervisning. Inre och yttre motiverande faktorer motiverar eleverna i olika grad och undervisningsformen kan innehålla både inre och yttre motiverande faktorer. Vidare studier om långvarig användning av spel i matematikundervisning rekommenderas. / The purpose of this study is to compile what current research says about the impact of games on primary school students' motivation in mathematics teaching. Through a systematic literature study, current research in the field is compiled and analyzed. The results indicate that the implementation of games in mathematics teaching has a positive impact on students' motivation in mathematics teaching. Internal and external motivating factors motivate students to varying degrees and the form of teaching can contain both internal and external motivating factors. Further studies on the long-term use of games in mathematics teaching are recommended.

En god taluppfattning krävs för att elever i skolan ska kunna tillgodose sig matematikundervisningen. Taluppfattning hänvisar till elevers kunskaper om tals relationer, betydelse och storlek samt de begrepp som har en direkt anslutning. Litteraturstudien syftar till att sammanställa vad forskning belyser om grundskolelevers taluppfattning samt vilka aspekter av undervisning och utveckling av taluppfattning i grundskolan som föreligger. Material som framförts och analyserats i studien är taget från Skolverket, studentlitteratur, undersökningar samt nationella och internationella studier inhämtade från databassökningar. För lärare finns Skolverkets centrala innehåll att förhålla sig till i matematikundervisningen. Där framställs ett helt ämnesområde om Taluppfattning och tals användning och kommentarmaterialet betonar vikten av god taluppfattning för en vidare matematikutveckling. Trots detta visar undersökningar att svenska elever hamnar under genomsnittet när det kommer till kunskap om taluppfattning. Resultatet i litteraturstudien var i det stora hela framfört på ett varierande sätt, men samtliga studier indikeraratt en god taluppfattning är avgörande för elevers vidare matematiska utveckling. Vad gäller begreppet taluppfattning beskrivs det på olika sätt, då det saknas en särskild förklaring för det. Taluppfattning är nämligen avgörande inom ett flertal kategoriseringar och ämnesuppdelningar inom ämnet matematik

Studiens syfte var att undersöka hur speciallärare, specialpedagog och lärare beskriver att de arbetar med elever från årskurs 5 till årskurs 9 för att främja elevernas läsfärdigheter. I studien intervjuades fyra speciallärare, en specialpedagog och fem lärare om sitt arbete med äldre grundskoleelever som har svag ordavkodning. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes digitalt. I metodavsnittet fördes en diskussion om studiens tillförlitlighet. I studien tillämpades de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet (2002). Resultatet analyserades utifrån sociokulturell teori, relationellt perspektiv och dilemmaperspektiv men även det kategoriska perspektivet beaktades i teoretiska utgångspunkter. I resultatet redovisades vad som framkom vara framgångar och utmaningar enligt studiens informanter. Framgångsfaktorer och utmaningar beskrevs både utifrån undervisningens utformning och innehåll och utifrån psykologiska aspekter såsom elevens motivation, självbild och relationen mellan pedagog och elev samt vikten av kollegialt samarbete. Studiens resultat visade att ett gemensamt kännetecken som beskrevs utifrån professionernas svar var deras uppfattning att alla elever ska ges möjlighet att lära sig att läsa. Undervisningen byggde på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund där pedagogiska metoder var underordnat speciallärarnas och specialpedagogens teoretiska kunskap som omsattes i praktiskt handlande. Dock efterfrågade lärarna i studien kompetens i läsinlärning.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning visar kring hur elevers språkutveckling påverkas då skönlitteratur och sakprosa väljs för högläsning. Då läsförståelsen sedan tidigare år setts sjunka hos eleverna i skolan vidtogs åtgärder såsom Läslyftet för att förbättra elevernas språkutveckling. Läsförmågan och läsförståelsen grundläggs i skolans tidiga årskurser. Både skönlitteratur och sakprosa bidrar med innehåll som utvecklar elevernas språkliga förmåga. Elevens färdighetsförmåga ligger inte i fokus för denna studie, utan istället ett bredare spektrum för vad högläsning bidrar med. Utifrån olika slags litteratur utmanas eleven att förstå och förklara innehållet där den språkliga förmågan utvecklas på olika sätt. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat har inhämtats via högskolebibliotekets databaser för att granskas och analyseras. I resultatet framkommer att sakprosa kommer i skymundan då skönlitteratur övervägande väljs för högläsning. Både skönlitteratur och sakprosa bidrar med olika egenskaper för språkutvecklingen och bör således få ta likvärdigt stor plats i undervisningen. Just dialogisk högläsning mellan lärare och elever främjar språkutvecklingen där eleven sätter ord på sina tankar och funderingar i dialog kring litteraturen.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken progression som sker med elevernas kunskap inom fyra delområden i biologi. Progressionen har undersökts från årskurs nio till avslutade kurser i naturkunskap på gymnasiet. Studien har genomförts med hjälp av enkäter där eleverna har fått besvara öppna frågor kring fotosyntes, växthuseffekt, matspjälkning och genetik. Svaren kategoriserades utifrån tidigare forskning. Resultatet pekar mot en marginell progression i frågorna kring fotosyntes, växthuseffekt och genetik samt en stagnation kring frågan om matspjälkning. Vi har också undersökt varifrån eleverna själva anser att de fått sin kunskap ifrån gällande de valda ämnesområdena. Här pekar resultaten på att skolan anses vara en viktig källa till elevernas kunskap.

Syftet med den här litteraturöversikten var att genom tidigare forskning undersöka frågor som berör kooperativt lärande inom läs- och skrivinlärning. Den centrala problemformuleringen för litteraturöversikten var hur det kooperativa lärandet påverkar elevers läs- och skrivinlärning. Problemformuleringen mynnade sedan ut i frågeställningarna om hur kooperativt lärande kan förbättra elevers tidiga läs- och skrivinlärning? Hur presenterar tidigare forskning lärares möjligheter och utmaningar med kooperativt lärande? Vilka möjligheter och utmaningar lyfter tidigare forskning som elever eventuellt möter när de deltar i kooperativt lärande? Omfattande sökningar gjordes för att finna relevant forskning inom området. I det analysarbete som gjorts har tematisk analys använts för att strukturera materialet. Resultatet visar att olika metoder inom kooperativt lärande kan bidra till att förbättra elevers läs- och skrivutveckling. Resultaten visar även på flera gynnsamma effekter hos elever vid användningen av kooperativa arbetsmetoder. Tidigare forskning lyfter även de möjligheter och utmaningar som läraren möter i arbetet med kooperativt lärande.

I arbetets inledning presenterades att lärare kunde finna svårigheter med implementering av kamratåterkoppling i undervisningen. Studiens syfte var att uppnå en fördjupad förståelse angående lärares undervisning i kamratåterkoppling för grundskoleelevers skrivutveckling, samt vilken påverkan kamratåterkoppling gav på elevers skrivutveckling. De frågeställningar som examensarbetet utgick ifrån var: Hur undervisar lärare för kamratåterkoppling i grundskoleelevers skrivutveckling? samt Vad kan förklara hur kamratåterkoppling påverkar elevers skrivutveckling? Metoden för arbetet var en litteraturstudie. Data samlades in genom systematiska samt manuella sökningar. Sökningarna resulterade i elva vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet av studien visade att lärare kunde undervisa i kamratåterkoppling genom att modellera, använda tydliga utvärderingskriterier, implementera olika undervisningsstrategier samt ge elever tid att öva. Resultatet visade också att kamratåterkoppling hade en påverkan på elevers skrivutveckling i form av ökad förståelse i skrivförmågan. Dessutom påvisades sidoeffekter av implementeringen i form av att elever ökade sin kommunikativa förmåga och motivation till skrivning.

Few studies address feedback and teaching methods that lead to good writing development in primary school. The purpose of this thesis was to contribute knowledge about the teaching of story writing in primary school through a learning study in which peer feedback was implemented. The research questions guiding this thesis were: What are the critical aspects of the learning object?, How can these critical aspects be highlighted in teaching to make the learning object visible? and In what ways and with whom does scaffolding occur in story writing? To collect data for the study, qualitative methods such as structured observation, collected student narratives and worksheets from peer feedback were utilized through a learning study based on variation theory and complemented with sociocultural concepts. The results of the study showed that few students revised their stories after peer feedback was implemented. Furthermore, the critical aspects of the learning object identified in the study were the use of punctuation, basic writing rules and chronological order. The critical aspects could be highlighted in teaching to make the learning object visible through modeling and working with peer feedback. To support story writing, teachers could offer students scaffolding through support images, asking questions, providing feedback and modeling. However, the results also indicated insufficient scaffolding where teachers provided feedback that did not meet the students' needs. Finally, students could become ‘the more competent peers’ for each other by acting as role models and supporting each other by actively interacting and sharing explanations and thoughts.