Afasi innebär impressiva och expressiva språkliga svårigheter, vilket kan medföra svårigheter att vara delaktig i sociala sammanhang. Det är därför viktigt att hitta sätt att stödja kommunikationen för denna patientgrupp. CIRCA är en kommunikationsfrämjande webbtjänst, framtagen för personer med demens och deras vårdgivare. Då personer med afasi uppvisar liknande språkliga och kommunikativa svårigheter som personer med demenssjukdom, bör CIRCA även kunna användas som kommunikationsstöd för personer med afasi. Föreliggande studies syfte var att undersöka CIRCA som gruppaktivitet för personer med afasi, i relation till traditionella gruppaktiviteter. Fem deltagare med afasi rekryterades. Datainsamlingen bestod av fyra samtal då CIRCA användes och fyra då traditionella aktiviteter genomfördes, där varje session pågick under ungefär 30 minuter. Samtalen videofilmades, transkriberades och analyserades utifrån en CA-inspirerad metod. I föreliggande studie valdes att analysera användningen av gester, skratt, kommunikativa hjälpbeteenden och nyttjande av materialet i aktiviteterna. Utvalda utdrag i studien bestod av vanligt förekommande samtalsfenomen som ansågs forma och karaktärisera samtalen under traditionella gruppaktiviteter och vid användning av CIRCA. Intervjuer genomfördes kring deltagarnas upplevelser av samtalen under de olika sessionerna. Utvalda samtalsfenomen i studien förekom ofta under samtliga samtal och fungerade som olika typer av interaktionella resurser. Det som framförallt utmärkte CIRCA som gruppaktivitet, i relation till de traditionella gruppaktiviteterna, var att både pekning och ikoniska gester nyttjades för att förmedla eller förtydliga ett budskap; att skratt fungerade som ett sätt att uttrycka ömsesidig förståelse kring materialet i webbtjänsten; att gissningar i samtal vid användning av CIRCA oftare lyckades som kommunikativt hjälpbeteende; samt att bilderna och musiken i CIRCA nyttjades som ett stöd för uttryck och förståelse i samtal. Samtliga deltagare var positiva till användandet av CIRCA. / Typical symptoms of aphasia such as comprehension problems and expressive language difficulties may affect the ability to take part in social contexts. Therefore, it is important to find ways to facilitate communication for people with aphasia. CIRCA is a communicationpromoting web service, designed for people with dementia and healthcare providers. Since people with aphasia show similar linguistic and communicative difficulties as people with dementia, it is possible that CIRCA would work as a communication support for people with aphasia as well. The aim of the present study was to investigate CIRCA as group activity for people with aphasia, in comparison to traditional group activities. Five participants with aphasia were recruited. The data collection involved four sessions with the use of CIRCA and four sessions where traditional activities were conducted, each session lasting for about 30 minutes. The sessions were videotaped, transcribed and analyzed according to methods inspired by Conversation Analysis, CA. The authors of this study chose to analyze the use of gestures, laughter, communication supporting behaviour and utilization of the available material in the various activities. The selected sections consisted of commonly used conversational phenomena that were considered to shape and characterize the conversations during traditional group activities, and when using CIRCA. Interviews about the participants' experiences of the conversations were conducted during the various activities. The selected conversational phenomena occurred frequently during all sessions as a type of interactive resources. What primarily characterized CIRCA as a group activity, in comparison to the traditional group activities, was that both pointing and iconic gestures were used to convey or clarify a message; that laughter served as a way of expressing mutual understanding about the material in CIRCA; that guesses in conversations when using CIRCA more often succeeded as communicative help behaviour; and that the images and music in CIRCA were used as a support for expression and understanding in conversation. All participants had a positive attitude toward the use of CIRCA.

<p>Gruppbehandling för personer med social ångest har under 5 år bedrivits på en öppenvårdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger på Clarks & Wells KBT modell. Social ångest och socialt undvikande minskade signifikant från för- till eftermätning, vid uppföljningen sjönk värdena ytterligare. Graden av depression minskade på motsvarande sätt. Resultaten visar att KBT metoden fungerar i den kliniska vardagen på en ordinär psykiatrisk öppenvårdsmottagning i ett socialt relativt utsatt område. Många patienter hade komplex psykiatrisk problematik med komorbiditet och diagnoser både på Axel I och II. Skillnader i uppnådda resultat mellan undergrupper diskuteras. Behandlingsresultaten i form av effektstorlekar jämförs med 5 kliniska studier som använt samma eller liknande behandlingsmodell. För- och nackdelar med gruppbehandling i jämförelse med individuell behandling diskuteras och förslag på utveckling av gruppbehandlingen ges.</p>

Gruppbehandling för personer med social ångest har under 5 år bedrivits på en öppenvårdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger på Clarks &amp; Wells KBT modell. Social ångest och socialt undvikande minskade signifikant från för- till eftermätning, vid uppföljningen sjönk värdena ytterligare. Graden av depression minskade på motsvarande sätt. Resultaten visar att KBT metoden fungerar i den kliniska vardagen på en ordinär psykiatrisk öppenvårdsmottagning i ett socialt relativt utsatt område. Många patienter hade komplex psykiatrisk problematik med komorbiditet och diagnoser både på Axel I och II. Skillnader i uppnådda resultat mellan undergrupper diskuteras. Behandlingsresultaten i form av effektstorlekar jämförs med 5 kliniska studier som använt samma eller liknande behandlingsmodell. För- och nackdelar med gruppbehandling i jämförelse med individuell behandling diskuteras och förslag på utveckling av gruppbehandlingen ges.

Föreliggande studie syftar till att med hjälp av interaktionsanalys utifrån CA-principer (Conversation Analysis) undersöka interaktion i logopedisk gruppbehandling för barn med språkstörning samt att undersöka huruvida behandling implementeras i hemmiljö. Interaktion mellan såväl barn, logopeder som vårdnadshavare belyses. Materialet i föreliggande studie samlades in på en logopedmottagning i södra Sverige samt i deltagarnas hemmiljö. Totalt filmades sju behandlingstillfällen, fördelat på två olika grupper. Fem behandlingstillfällen filmandes från en av grupperna varav de resterande två spelades in i den andra gruppen. Totalt deltog tre logopeder, åtta barn och elva vårdnadshavare. Två av de deltagande logopederna intervjuades. Utöver detta genomfördes intervjuer med två av de deltagande vårdnadshavarna via telefon. Filmer från två av de deltagande barnens hemmiljö samlades in varpå samtliga filmer grovtranskriberades och delar valdes ut för fintranskription och vidare analys utifrån CA-principer. I studien framkommer att logopeder använder sig av eliciteringsstrategier i form av imitationsbaserade strategier samt modellmeningar för att elicitera språklig produktion. Behandlingsstrategier som förekommer är tecken till tal samt omformuleringar. Ytterligare fenomen som belyses är reparationer, återkopplingar samt ansiktsbevarande interaktionsstrategier. Studien visar att det finns en asymmetri i interaktionen mellan barn och logopeder, men att interaktionen stundvis avviker från samtal av det institutionella slaget. Utifrån hemmafilmer indikeras att behandlingsstrategier i form av tecken har implementerats hos en av vårdnadshavarna samt att omformuleringar används i interaktionen mellan två av vårdnadshavarna och deras barn. / The study objective was to investigate interaction in speech and language therapy groups for children with language impairment and to investigate whether treatment was implemented in the home environment. The material was collected from a speech and language therapy center in the south of Sweden and from the participants’ home environment. In total, seven video recordings were made of speech and language therapy sessions in two different groups. Five sessions were recorded in one of the groups, and the remaining two were recorded in the second group. Three SLPs, eight children and eleven parents participated in the study. Interviews with two of the participating SLPs and two of the participating parents were conducted. Video recordings from a home setting were collected from two of the participating children. All of the collected video recorded material was transcribed and analyzed according to principles of Conversation Analysis. The results show that the SLPs in therapy use imitation-based and modelling strategies to elicitate language production. Manual signs and recasts were found to be used as treatment strategies. Other phenomena in treatment were repairs, feedback and face-saving strategies. The study highlights the asymmetry in the interaction between children and SLPs, but also shows that the interaction sometimes departs from interaction of an institutional kind. The results indicate that one of the participating parents has implemented manual signs in the interaction during treatment as well as in the home environment. The study shows that two parents use recasts in the interaction with their children.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för och kunskap i de förändringar en människa genomgår i samband med stressrelaterad ohälsa och gruppbehandling. Fokus kommer ringa in och tydliggöra de processer som människorna erfar efter gruppbehandlingen och därefter analysera lärandet betydelse i dessa processer. Studien utgår från ett kvalitativt perspektiv med livsberättelser som intervjuform. Genom att skildra personernas erfarenheter och hitta beröringspunkter med det transformativa lärandet kan studien bidra till en ökad förståelse för utmattningens och gruppbehandlingens roll i dras utveckling och vidare ge läsaren möjlighet till mer kunskap i deltagarnas lärprocesser. Resultatet visar att utmattningen blir som ett brott i livet som påverkar hur människan ser på sig själv och sitt liv. I och med gruppbehandlingen bryter deltagarna sin isolering och i interaktionen med de andra gruppdeltagarna visar resultaten att det förekommer transformativa processer. Gruppbehandlingen utgör ett meningsfullt sammanhang där deltagarna hittar nya meningsperspektiv, använder sig utav kritiskreflektion, kommunikativt lärande samt att det sker en förändring av identiteten.

Afasi medför en språklig och kommunikativ begränsning för personer med afasi vid samspel med andra individer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka interaktion mellan personer med afasi, samt mellan afasigruppsledare och deltagare i en afasigrupp under behandlingssituationer. Tre afasigrupper, med sammanlagt elva afasigruppsdeltagare och fyra afasigruppsledare deltog i föreliggande studie. Datainsamling skedde via videoupptagning samt ljudinspelning. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Utöver videofilmning och ljudinspelning har deltagarna med afasi även testats med delar ur det neurolingvistiska testet A-ning. Resultat från föreliggande studie visar att utförandet av behandlingsövningar är föränderligt vid gruppintervention, där både afasigruppsdeltagare samt afasigruppsledare påverkar utförandet. Enligt tidigare forskning kan interaktion under intervention vanligen vara av institutionell karaktär. Gruppintervention i föreliggande studie har dock visat sig kunna avvika från detta system. Resultaten i föreliggande studie visar även att afasigruppsledaren använder sig av ett tydligare socialt fasadarbete under intervention i jämförelse med det sociala fasadarbetet mellan två afasigruppsdeltagare. Strategier som syftar till att stärka kommunikations- och språkförmåga hos afasigruppsdeltagaren har identifierats hos både afasigruppsledare och afasigruppsdeltagare i föreliggande studie. Föreliggande studie har gjort en beskrivning av hur interaktionen kan te sig vid behandling i afasigrupp. Emellertid finns ett fortsatt behov av att studera interaktion i afasigrupper för att synliggöra strategier som kan underlätta samspelet mellan samtliga samtalsdeltagare. / Aphasia is a language and communication impairment, which affects interaction with other individuals. The purpose of the present study is to investigate and describe interaction between people with aphasia and between the leaders and the participants in an aphasia group during treatment sessions. Three aphasia treatment groups, with a combined total of eleven aphasia group participants and four aphasia group leaders participated in the present study. Data was collected through audio and video recording. The recordings were transcribed and analyzed according to principles from Conversation Analysis. In addition to the video and audio recording, the participants with aphasia were also tested with parts of the Swedish neurolinguistic test A-ning. The results of the present study demonstrated that the execution of treatment tasks can change in interaction during group treatment sessions. Both aphasia group participants and aphasia group leaders were shown to have an influence on changing the characteristics of treatment tasks. Previous research has shown that interaction in intervention usually is institutional by nature. However, the interaction during group treatment in the present study was occasionally deviating from this system. The results of the present study also show that aphasia group leaders use face work more frequently in intervention, compared to the aphasia group participants. Strategies, which strengthen communication and language ability in persons with aphasia during interaction, are used by leaders as well as by participants in aphasia treatment groups. The present study has made a description of how interaction may appear in therapy in aphasia treatment groups. However, there is a continuous need to study interaction during aphasia treatment groups in order to identify strategies that may further facilitate interaction between all the participants in the group.

Stress och sömnsvårigheter är centrala faktorer i psykisk ohälsa. Många personer drabbade av dessa hälsobesvär är i behov av behandling, vilket skapar ett högt tryck på vården. I tillägg antas en tredjedel av alla somatiska symptom inom vården vara associerade med psykisk ohälsa. I denna studie utvärderades två gruppbaserade interventioner, en stresskola och en sömnskola, administrerade av psykologstudenter vid Umeå universitet. Skolorna bestod av fyra träffar och baserades på kognitiv beteendeterapi (KBT). Med utgångspunkt i tidigare forskning testades hypotesen att interventionerna har hälsogynnande korttidseffekter med avseende på stress och sömnsvårigheter, men också på psykisk ohälsa i form av ångest, depression, utbrändhet samt somatiska symptom. Även skillnader i korttidseffekter mellan stress- och sömnskolan undersöktes. I studien deltog 95 individer (71 kvinnor och 24 män) som hade sökt hjälp för stress- eller sömnrelaterade besvär inom primärvården i Umeå. Genomsnittsåldern var 40.1 år. Data samlades in med validerade självskattningsinstrument före och efter behandling. Data analyserades genom tvåvägsvariansanalyser med Behandling som inomgruppsfaktor (för- vs eftermätning) och Typ av skola (stress vs sömn) som mellangruppsfaktor. Analysen visade på signifikanta effekter på samtliga utfallsvariabler, vilket betyder att stress- och sömnskolorna hade hälsogynnande korttidseffekter. Inga signifikanta skillnader i effekt upptäcktes skolorna emellan. Studiens resultat ger stöd för att fortsätta med interventionerna inom hälso- och sjukvården i Umeå. / Stress and sleep disturbances are key factors in mental ill-health. Many individuals suffering from these conditions are in need of treatment, leading to high demands on the health care system. In addition, about one third of the somatic symptoms in healthcare are believed to be associated with mental ill-health. In the present study two group interventions were evaluated, aimed at managing stress and sleep disturbances respectively. These were administered by clinical psychology students at Umeå University, consisted of four sessions and were based on cognitive behavioural therapy (CBT). Building on previous research, the hypothesis tested in the present study was that the interventions have positive effects on stress and sleep disturbances as well as other related mental ill-health conditions such as anxiety, depression, burnout and somatic symptoms. Short term differences between the two interventions were also examined. The total sample consisted of 95 individuals (71 women and 24 men) who had seeked treatment due to stress or sleep disturbances in the primary care in Umeå, Sweden. The mean age was 40.1 years.  The data were collected before and after treatment from validated questionnaire instruments. Data were analyzed with two-way analysis of variance with treatment as a within subject factor and type of intervention as a between subject factor. The results showed that the participants were significantly improved on all outcome variables regarding health after treatment. No significant differences between the two interventions were found. The findings support further use of the treatment interventions within the health care system in Umeå.

Studien ämnade att undersöka skillnader mellan olika klientgrupper i behandlingseffekt med avseende på ångest, depression, utbrändhet, sömn och stress efter deltagande i stress- eller sömnskola. Detta undersöktes genom att studera om bakgrundsfaktorer såsom sökorsak, tidigare behandling, hälsostatus före behandling samt demografiska faktorer har betydelse för behandlingseffekten. Stress- och sömnskolorna är manualbaserade gruppbehandlingar riktade mot antingen stressproblematik eller sömnproblematik som genomfördes inom primärvården av psykologstudenter under handledning av legitimerad psykolog. Skolorna baseras på kognitiv beteendeterapeutisk metod (KBT) och består av fyra träffar. Studien baseras på data från 95 personer som genomförde behandlingen samt deltog i för- och eftermätning. För att undersöka sambandet mellan bakgrundsvariabler och behandlingsutfall genomfördes i ett första steg bivariata korrelationsanalyser. Baserat på de signifikanta sambanden utfördes därefter regressionsanalyser för att undersöka bakgrundvariablernas prediktiva inverkan på behandlingsutfallet. Resultatet visade att få bakgrundsvariabler kunde predicera utfallet vilket indikerar att behandlingen är effektiv för en bred grupp av patienter. De variabler som kunde predicera behandlingsutfall med avseende på insomni respektive utbrändhet var att man hade angivit utbrändhet respektive insomni som sökorsak. Detta dubbelriktade samband mellan utbrändhet och insomni har även visats i andra studier. Studiens resultat ger stöd för att behandlingen har en kliniskt relevant effekt för en bred grupp av patienter, men den ger också en indikation på att de som sökt för utbrändhet- och/eller sömnproblematik kan behöva fler och längre insatser. / The study aimed to investigate differences between client groups in treatment effect with respect to anxiety, depression, burnout, sleep and stress after participating in stress or sleep group treatment. This was investigated by studying whether background factors such as reason for seeking medical treatment, previous treatment, health status before treatment and demographic factors are related to the treatment effect. The stress- and sleep group treatments are psychoeducative, manual-based, aimed at stress or sleep problems. The treatments were implemented in a primary care setting by psychology students under the supervision of a licensed psychologist. The group treatments are based on the cognitive behavioral therapy method (CBT) and consist of four meetings. The study is based on data from 95 individuals who completed the treatment and participated in pre- and post-measurements. To investigate the relationship between background variables and treatment outcome, bivariate correlation analyzes were performed in a first step. Based on the significant correlations, regression analyzes were then performed to examine the predictive effects of the background variables on the treatment outcome. The results showed that few background variables could predict the outcome, which indicates that the treatment is effective for a broad group of patients. The variables that could predict treatment outcomes with regard to insomnia and burnout, respectively, were that burnout and insomnia had been stated as the reason for seeking medical treatment. This two-way link between burnout and insomnia has also been shown in other studies. The results of the study provide support that the treatment has a clinically relevant effect for a broad group of patients, but it also gives an indication that those seeking treatment for burnout and/or insomnia may need additional and longer interventions.

I denna studie undersöks hur bordsrollspel kan användas i en behandlingskontext. För att studera detta har vi genomfört en kvalitativ studie av verksamma utövares medverkan i podcaster och panelsamtal uppladdade på Youtube där de berättar om metoden. Resultatet visar att bordsrollspel används i två, delvis överlappande, syften: social färdighetsträning och behandling av psykisk ohälsa. Bordsrollspel beskrivs som en social aktivitet med många inneboende positiva följder för spelaren, exempelvis ökad samarbetsförmåga, perspektivtagande och känsloreglering. När aktiviteten leds av en tränad behandlare kan spelet användas för att nå uttalade terapeutiska mål. Detta ställer emellertid stora krav på spelledaren som behöver ha god kännedom om både behandling och spelet. Behandlingen riktar sig främst till ungdomar med svårigheter med socialt samspel, men den har också potential att användas med vuxna klienter. För att diskutera materialet har ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv använts. / This study examines how tabletop role-playing games (TTRPGs) can be used as an intervention. We have conducted a qualitative study of practitioners' participation in podcasts and panel discussions published on Youtube where they talk about TTRPGs as an intervention. The results demonstrate how TTRPGs are utilized with two, partially overlapping purposes: social skills training and treatment for mental health conditions. TTRPGs are described as a social activity with a number of inherent benefits for the player, such as increased collaboration skills, perspective-taking and emotional regulation. Whilst being led by a trained professional the game can be used as a tool to reach defined therapeutic goals. This, however, requires the game master to be well-versed in both the role of therapist as well as game master. The intervention studied is primarily used with adolescents struggling with social interactions, but also has potential to be used with adult clients. To discuss the results a symbolic interactionist perspective has been used.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att studera gruppterapeutiska upplevelser från biblioterapi. Med en socialpsykologisk ansats studeras detta genom teorier om gruppkohesion, feedback och självutlämnande. 5 semistrukturerade intervjuer med deltagare som någon gång under de senaste tio åren har deltagit i biblioterapi genomfördes. Resultat visar bland annat att slutsatser om att biblioterapi som ett gruppterapeutiskt tillvägagångsätt med ovan nämnda teorier, visar sig vara en positiv terapimetod bland de deltagande som bland annat sökt sig till terapin för psykisk ohälsa. Resultat i denna studie visar även biblioterapi som en terapeutisk metod, verkar inunder en miljö, som redan i början av terapin får deltagarna att känna en god samhörighet med andra deltagare. / The purpose of this qualitative interview study is to study group therapy experiences from bibliotherapy. With a social psychological approach, this is studied through theories of group cohesion, feedback and self-disclosure. 5 semi-structured interviews with participants who have participated in bibliotherapy at some point in the last ten years were conducted. The results show amongst many conclusions that bibliotherapy, as a group therapeutic approach with the above-mentioned theories, proves to be a positive method of therapy among the participants who, among other things, applied to the therapy for mental illness. Results in this study also show bibliotherapy as a therapeutic method, acting in an environment that already at the beginning of the therapy makes the participants feel a good connection with other participants.