Diese Untersuchung behandelt innerhalb der generellen Entwicklungsgeschichte des Geschichtsunterrichtes im 19. Jahrhundert einen engen zeitlichen und regionalen Ausschnitt sächsischer Gymnasialgeschichte und untersucht die Bildung von Traditionen im höheren Bildungswesen. Unter dieser mikrohistorischen Perspektive werden einige Bedingungs- und Entscheidungsfelder für den Geschichtsunterricht an sächsischen Gymnasien von 1831-1866 herausgearbeitet. Es wird versucht, den alltäglichen, praxisgetriebenen Kontextrahmen des Geschichtsunterrichtes an den Gymnasien zu beleuchten. Im Fokus der Erörterung steht der erste Lehrplan für den Geschichtsunterricht an sächsischen Gymnasien aus dem Jahr 1845. Dessen Genese als Verwaltungsakt wird im Kontext der sächsischen Gymnasialreformen im Vormärz im Detail transparent gemacht. So werden die vorangehende Ausgangssituation, der fachdidaktische Kontext und die bildungspolitischen Aspekte kurz umrissen. Daneben werden die handelnden Personen untersucht und die anschließende Wirksamkeit des Lehrplanerlasses an den Gymnasien überprüft. Für die Schulen stellte sich der Auftrag zur Realisierung des Lehrplanes vor allem als Ressourcenproblem. Unter diesem Aspekt wird das Thema der Professionalisierung der sächsischen Geschichtslehrer im Untersuchungszeitraum diskutiert.

No description available.

För de flesta elever utgör gymnasieskolan det sista steget före universitetsstudier, och inom vissa program får eleverna till och med en försmak av högre utbildning. Gymnasiet sammanfaller med en period i ungdomen som kan vara emotionellt utmanande, vilket gör det angeläget att erbjuda eleverna en klar, tydlig och rättvis vägledning så långt det är möjligt. Skoldisciplin omfattar många olika aspekter och kan ha olika betydelser för olika människor, vi syftar dock främst på olika skolformer. I denna kunskapsöversikt utförs en omfattande undersökning och jämförelse mellan de två huvudtyperna av skolor inom det svenska utbildningssystemet: de traditionella, kommunala skolorna och de fristående, ofta mer specialiserade skolorna. Kunskapsöversiktens primära mål är att djupgående förstå och belysa deras distinkta egenskaper, pedagogiska strategier och deras inverkan på elevernas prestationer, sociala utveckling och beslutsprocesser gällande skolval. Ett viktigt fokusområde är att utforska hur skolvalet bidrar till socioekonomisk och etnisk segregation i grundskolan. Detta inkluderar att analysera hur olika skolmiljöer påverkar elevers sociala interaktioner och elevprestationer. Kunskapsöversikten avser att utvärdera hur fristående skolor med specifika profiler, som exempelvis idrott eller teknik, påverkar elevengagemang och prestation jämfört med de mer generellt utformade läroplanerna i kommunala skolor. Viktigt att tillägga är att det även finns kommunala skolor med specifika profiler. Ett centralt tema i kunskapsöversikten är att förstå orsakerna bakom elevers och föräldrars val av skoltyp. Detta omfattar att undersöka faktorer som geografisk närhet, skolans sociala och akademiska rykte, samt uppfattade framgångsnivåer. Genom att samla in både kvantitativ och kvalitativ data, syftar kunskapsöversikten till att ge en mångfacetterad bild av hur dessa faktorer samverkar i skolvalsprocessen. Kunskapsöversikten ämnar också att analysera skillnaderna i betygssättning mellan fristående och kommunala skolor, samt hur dessa skoltyper förbereder elever för högre utbildning och yrkesliv. Genom att adressera dessa aspekter syftar kunskapsöversikten till att utröna mönster och tendenser mellan fristående och kommunala skolor, och att bidra till en fördjupad förståelse för de olika skoltypernas fördelar och nackdelar på ett statistiskt och lokalt plan. Detta inkluderar en granskning av hur skoltypen påverkar elevernas framtida akademiska och yrkesmässiga möjligheter, samt en bedömning av hur väl eleverna är rustade för framtida utmaningar beroende på deras skolbakgrund. Denna förståelse är avgörande för att informera beslutsfattare, utbildningspolitiker, lärare, föräldrar och elever om de olika skoltypernas potential och begränsningar. Kunskapsöversiktens resultat kommer förhoppningsvis kunna ge värdefulla insikter för samhällskunskapslärare och andra intressenter inom utbildningsområdet. Genom att besvara frågan om huruvida fristående eller kommunala skolor erbjuder bättre möjligheter och/eller högre betyg, och hur de skiljer sig i termer av pedagogiska metoder, elevprestationer och sociala dynamiker, bidrar denna kunskapsöversikt till en bredare och mer nyanserad diskussion om utbildningens framtid.

The purpose of the essay is to see if the pupils of Ross Tensta Gymnasium feel it is necessary to have an existing cooperation between the police and Ross Tensta Gymnasium. I would like to know how the cooperation works between Ross Tensta Gymnasium and the police and also if the cooperation is visible for the pupils. Furthermore I would like to know if it is necessary to have cooperation between schools and the police even though there are not any obligations to have any. The methodology I have been using is a qualitative analysis. The entire essay is based on interviews which I have recorded and later transcript it into writing. The theories which I have been using are Wacquant’s use of territorial stigma and also the concept of us and the others in which Stuart Hall explains. The questions I have to help me find the answers to my purpose of investigation are: In which way is the cooperation visible for the pupils of Ross Tensta Gymnasium? How does the relationship work between the pupils of Ross Tensta Gymnasium and the police? What part has the school in the relationship between the police and the pupils?

In der Dissertationsschrift wird die Entwicklung und Evaluation eines Unterrichtskonzeptes für computergestütztes kooperatives Lernen am beruflichen Gymnasium für Informations- und Kommunikationstechnologie beschrieben. Das Konzept für Computer Supported Cooperative Learning (CSCL) wurde im Rahmen des sächsischen Landesschulversuches "Einführung der Fachrichtung Informations- und Kommunikationstechnologie am beruflichen Gymnasium im Freistaat Sachsen" in Zusammenarbeit mit der Technischen Berufsschule Zürich erprobt. In der Dissertationsschrift werden Fachbegriffe der Didaktik der Informatik präzisiert. Desweiteren sind Forschungsmethoden, quantitative und qualitative Untersuchungsergebnisse sowie deren Auswertung insbesondere zur CSCL-Handlungskompetenz enthalten.

Univ., Diss.--Bern, 2005.

No description available.

In der Dissertationsschrift wird die Entwicklung und Evaluation eines Unterrichtskonzeptes für computergestütztes kooperatives Lernen am beruflichen Gymnasium für Informations- und Kommunikationstechnologie beschrieben. Das Konzept für Computer Supported Cooperative Learning (CSCL) wurde im Rahmen des sächsischen Landesschulversuches "Einführung der Fachrichtung Informations- und Kommunikationstechnologie am beruflichen Gymnasium im Freistaat Sachsen" in Zusammenarbeit mit der Technischen Berufsschule Zürich erprobt. In der Dissertationsschrift werden Fachbegriffe der Didaktik der Informatik präzisiert. Desweiteren sind Forschungsmethoden, quantitative und qualitative Untersuchungsergebnisse sowie deren Auswertung insbesondere zur CSCL-Handlungskompetenz enthalten.

Die Förderung von Informationskompetenz gehört zu den Kernaufgaben von Bibliotheken und anderen Informations- und Bildungseinrichtungen. Gerade Schulen suchen dabei häufig nach Kooperationspartnern und wenden sich deshalb auch an die SLUB Dresden. Um den aktuellen Bedarf zu erfassen und adäquate Angebote für Lehrer und Schüler zu entwickeln, organisiert die SLUB seit März 2015 Rundtischgespräche mit Vertretern von Gymnasien aus Dresden, Freital und Radebeul und weiteren Partnern zum Thema Informationskompetenz in Schulen. Eine der Teilnehmerinnen dieser Rundtischgespräche ist Steffi Gosdschick, Lehrerin am Martin-Andersen-Nexö-Gymnasium Dresden (SG – rechts im Bild); einem Gymnasium mit vertieftem mathematisch-naturwissenschaftlichen Profil. Gemeinsam mit Dr. Sabine Al-Diban von der Fakultät Erziehungswissen - schaften der TU Dresden (SA – links im Bild) sprach sie mit Manuela Queitsch (Bildmitte) vom Bibliotheksmagazin über neue Lehr- und Lernangebote für Lehrer und Schüler.

No description available.