Abstract: The purpose of this study was to examine the process of overtraining syndrome as a part of development in sports and careers. It is based on theories about overtraining syndrome and athlete career transitions. The intention was to find patterns that illustrate critical factors in the athlete career for overtraining syndrome to occur, but also for preventing overtraining syndrome to emerge and for rehabilitation. The Informant was a 19 years old man who had completed his studies at a Swedish sports-“gymnasium”. Two semi structured interviews were made, the second as a following up interview. The material was analysed by a qualitative content analysis including a constant comparing method. The result showed that the Informant developed an overtraining syndrome during his first year as an elite junior athlete at the sports-“gymnasium”. It took one year from the occurrence of the first symptoms until initiating interventions and a second year of rehabilitation before the Informant was totally recovered. Imbalance in the stress-recovery process because physiological and psychological sports demands as well as lack of cognitive skills was possible factors for the beginning of the overtraining syndrome. Factors for preventing origination were the Informants motivation, cognitive skills along with social support. In summary it is proposed to focus on interaction between models and theories about overtraining syndrome and athletic career transitions, in purpose to prevent overtraining syndrome to occur when young athletes transcend to high achievement junior sports, including its structure. Sammanfattning: Syftet med studien var att studera processen för överträningssyndrom som en del i idrotts- och karriärutvecklingen utifrån teorier om överträningssyndrom och idrottskarriärövergångar. Avsikten var att finna mönster som belyste faktorer och kritiska skeden i idrottskarriären för att överträningssyndrom ska uppstå samt för att förhindra detta och underlätta rehabilitering. Informant var en 19 årig man som avslutat tre års studier på idrottsgymnasium. Två semistrukturerade intervjuer genomfördes, den senare intervjun som uppföljningsintervju. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en konstant jämförande metod. Resultaten visade att under det första året som elitidrottande junior på idrottsgymnasium utvecklade Informanten ett överträningssyndrom. Det tog ett år från att första symtomen uppmärksammades till att intervention påbörjades och ytterligare ett års rehabilitering innan Informanten var helt återställd. Tänkbara orsaker till uppkomsten var obalans i stress-återhämtningsprocessen, framförallt beroende på idrottsliga fysiska och psykologiska krav och brist på kognitiva förmågor. Faktorer för att förhindra uppkomst och i rehabilitering antas vara Informantens motivation och kognitiva förmågor samt socialt stöd. Sammantaget antas att interaktion mellan modeller och teorier om överträningssyndrom och idrottskarriärövergångar ska ses som en helhet i syfte att förhindra uppkomst av överträningssyndrom då unga idrottare övergår till högpresterande junioridrott och dess struktur.

Syftet med detta arbete är att undersöka om ridlärare och ridelever upplever att musik påverkar dem och deras ridning om musik används under dressyrlektioner. Undersökningen är gjord genom enkäter besvarade av ridelever på ridskola, ridgymnasium och eftergymnasiala ridelever som deltar i ett ridprojekt, samt genom enkäter besvarade av ridlärare. I svaren från undersökningen uttryckte eleverna bland annat upplevelsen att musiken påverkade dem och deras hästar både till avslappning och stimulans. Rideleverna upplevde även att det var lättare att hitta en bra takt tillsammans med sina hästar i sitt dressyrarbete under träningen med musik, under förutsättning att musikens takt stämde ihop med dressyrrörelsen. I varje deltagande ridelevsgrupp fanns det någon elev som inte önskade träna till musik. Orsak till detta angav de bland annat var att musiken upplevdes som störande. Ridlärarna påtalade i sina svar bland annat vikten av musikens ljudnivå för att uppnå en bra kommunikation med sina elever. / The aim of this work is to investigate whether riding instructors and riding students experience that music affect them and their riding, if music is used during dressage lessons. The study was conducted through questionnaires answered by students at a riding school, a high school with a riding profile and young people taking part in a riding project, and also through questionnaires answered by riding instructors. In the survey responses, the students expressed among other things that the music affected them and their horses for relaxation as well as stimulation. The riding students also felt that it was easier to find a good pace along with their horses in the dressage work while exercising with music, provided the music´s pace harmonized with dressage movement. In each participating group of riding students, there was one who did not want to practice with music. The reason for this they stated was, for example, that music was perceived as disturbing. The instructors pointed out in their answers, for one thing, the importance of the sound level of the music to achieve a good communication with their students.

Många elever ser naturvetenskapliga ämnen som svåra och tappar lätt intresset om inte läraren presenterar ämnet tillfredsställande. Jean Piaget har haft stor betydelse inom pedagogiken, då han menade att intelligens är en metod som barn kan lära sig genom att utforska och laborera. Genom möjligheten att få göra en observationsstudie på höns kom tanken att omarbeta denna till ett etologiprojekt för biologiämnet på gymnasiet. Projektet innebär att eleverna får arbeta med en observationsstudie från grunden, och goda möjligheter finns att integrera andra ämnen i detta. Människan började domesticera höns för tusentals år sedan, en process där djur utvecklar ett adaptivt beteende till människan och dess miljö. Drygt hundra år tillbaka startade den intensiva aveln på höns som gett upphov till dagens tamhöns (Gallus gallus domesticus). White Leghorn är en av de domesticerade raserna avlad för hög äggproduktion, och härstammar från det röda djungelhönset (Gallus gallus). Studiens syfte var att se hur lång tid det tog för höns att återhämta sig efter en stressupplevelse och om det fanns en skillnad i återhämtningsförmågan mellan raserna. Resultaten tyder på att hönsen återhämtat sig efter 130 minuter, men vissa beteenden visade en signifikant skillnad med avseende på ras, kön och tid. White Leghorn verkade bli mer påverkade av stressmomentet och uppvisade både stressade och avslappnade beteenden. Trots detta verkar de ha en effektivare återhämtning än djungelhönsen som uppvisade procentuellt mer komfortbeteenden, vilket i detta sammanhang kan indikera stress då olika beteendemekanismer kan interagera i djuret och trigga igång ett utforskande beteende vid låga stressnivåer.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat. Men det man kan utläsa ur litteraturen är att direktundervisning framför allt är tidseffektiv. Den leder emellertid oftast till ytinlärning. Tidseffektiviteten kan förklara matematiklärarnas preferens av just katederundervisning.  Matematikkurserna är ofta innehållsmässigt omfattande och kognitivt svåra för elever att lära sig. Tidsaspekten har därför stor betydelse. För att se om katederundervisning, eller direktundervisning, är bättre för svenska elever på gymnasiet idag än vad elevaktiva arbetssätt är har sex grupper studerats. Tre av dessa har fått undervisning i form av katederundervisning (eller i en form av direktundervisning), och tre av dem har undervisats på ett elevaktivt sätt. Innehållet för lektionerna har varit ickelinjära funktioner i Matematik B. Därefter har resultaten av lektionerna analyserats utifrån vilken typ av kunskap som eleverna visat upp med avseende på yt- och djupkunskap. Ansatsen är fenomenografisk, men analysen är till stor del kvantitativ eftersom inga intervjuer gjorts med eleverna. Resultatet visar att elevaktiva arbetssätt är att föredra både när det gäller yt- och djupinlärning, Eleverna tyckte också bättre om den formen, vilket leder till ökad motivation för lärande. Direktundervisning, så som det definieras i Hattie, kan också ge bra resultat, särskilt vad gäller ytkunskaper, om alla stegen som Adams och Engelmann definierat följs.

Dagens samhälle skapar tillfällen men samtidigt också nya krav på individen. Individen har idag möjligheten att själv göra sina individuella val men valen har sina baksidor och det är inte alltid så att valen utgörs helt av oss själva. Den här antologin belyser hur Det vi kallar livet… skapar valmöjligheter och vilka konsekvenser det kan ha för individen och hennes identitet och livsvillkor. Vi uppmärksammar hur deltagarna i studien ser på olika fenomen samt vilka styrningsmoment som eventuellt kan ligga bakom valens möjligheter. ”Det kallas livet…” är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt datamaterial. Det första bidraget är en fördjupning i ungdomars framtidsval genom human-, social- och kulturelltkapitalperspektiv. En väg framåt lyfter nio ungdomars tankar om deras väg framåt genom livet. Nästa del Ungdomars väg mot självständighet ser hur individen tidigare varit bunden till dygnets ljusa timmar för att idag gå in i ett 24-timmarssamhälle som förändrar individens dygnsrytm. Hur ser ungdomar att deras livsvillkor och identitet har förändrats av dygnsrytmens processer är vad studien avser att besvara.

Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning. Validiteten av slutsatserna befanns god, medan reliabiliteten och statistisk signifikans inte kunde studeras på grund av begränsad datamängd. Den enskilt mest intressanta elevkommentaren var: "Det skriftliga provet kan ha svårare att visa vissa A-kvalitéer som kräver exempelvis diskussion. Men det kan samtidigt visa exakt, svart på vitt, vad du kan. De muntliga kräver en mer subjektiv bedömning och kanske därför inte visar dina faktakunskaper lika bra då man kan vara dålig på att formulera sig utan eftertanke." Författarens vägval under studiens gång och egna observationer och reflektioner kring studien beskrivs. Studien placeras i ett sammanhang med formativ bedömning och olika teorier för lärande. Konklusionen är att muntliga prov kan vara ett komplement till skriftliga prov, möjligen modifierade i riktning mot seminarieformat.

The purpose of this study is to explain the development of the first higher technical education in Trollhättan, with the added perspective of Trollhättans strong industrial profile as a city. The interesting thing being that the city did not try to first and foremost get a regular higher education, but a technical higher education instead. The study describes the political twists and turns the question took from its most early stage in the year 1940 and how the city's industrial profile did indeed have an impact on the development of the first higher technical education. Especially because there was a need for educated engineers in the city, as well as the country of Sweden in large during this time. The study also tries to explain the problems related to such a development, primarily by describing the lack of sufficient housing for schools during the 1950's, this meant that the higher regular school and the higher technical school had to cooperate in finding said housing. To put the study in context a brief summary of the educational system in large, Trollhättan as an industrial city during the 1940's and 1950's as well as Trollhättans educational system besides higher education, is also included. The resulting study has mostly been achieved by studying relevant sources in Trollhättans city-archives as well as the local paper ”Trollhättans tidning” during the relevant years 1956, 1958 and 1959.

Abstract The purpose of this work is to try to find out how young people's reading habits among students look at different types of secondary school, ie. both theoretical and practical, and what factors might encourage them to read more. My questions have been; do young people read today? Is there any difference between city, gender or program? What can a teacher do to inspire young people to read more?   I have made a questionnaire survey among different students at two different high schools in Skaraborg. The first school is a high school located in a medium sized town, where I made inquiries to the scientific program, social program, Business and Administration Program and the Electricity Program. The other school is Gymnasium 2 in a slightly smaller town, where I have given the questionnaires to the natural and apprenticeship program, children and Recreation program and electricity, vehicles and Handicraft program. No failure has occurred in addition to those students who were not in place at the distribution of the questionnaire. When you look at the results of all students from both schools, the majority reads and only a few do not read. The genre that is most popular among high school youth are fantasy and motivation to read are good books and because it is fun. The high school students that don't read is because they do not have time to read and that they would start to read if they got a good book. Tips for teachers who is given the most are the students should be allowed to choose books themselves. / Sammanfattning Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på hur ungdomars läsvanor ser ut bland elever på olika typer av gymnasieprogram, dvs. både teoretiska och praktiska, samt vilka faktorer som kan stimulera dem till att läsa mera. Mina frågeställningar har varit; läser ungdomar idag? Finns det någon skillnad mellan stad, kön, program eller ålder? Vad kan man som lärare göra för att inspirera ungdomar till att läsa mer?   Jag har gjort en enkät undersökning bland olika elever på två olika gymnasieskolor i Skaraborg. Den första skolan är Gymnasium 1 som ligger i en medelstor stad, där jag gett enkäter till naturvetenskapligaprogrammet, samhällsvetenskapligaprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet och elprogrammet. Den andra skolan är Gymnasium 2 i en något mindre stad, där har jag gett enkäter till natur- och lärlingsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet och el-, fordon- och hantverksprogrammet. Inga bortfall har förekommit förutom de elever som inte varit på plats vid utdelning av enkäten.   När man tittar på resultatet på alla elever från båda skolorna, så läser de flesta och endast några få läser inte. Genren som är populärast bland gymnasieungdomarna är fantasy och motivationen till att läsa är bra böcker och för att det är roligt. Att gymnasieungdomarna inte läser beror på att de inte har tid att läsa och att de skulle börja läsa om de fick en bra bok. Tips till lärare som flest har gett är eleverna ska få välja böcker själva.

Syften för denna studie har varit: ”att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever på teoretiska gymnasieprogram vad gäller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhållande till fenomen som eleverna själva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket” och ”att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmänt kända teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförståelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lärare på motsvarande gymnasieprogram.” Begreppet skolfusk har definierats och data har därefter samlats in genom kvalitativt utformade enkäter som besvarats av 36 gymnasielever från det studieförberedande samhällsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys. Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som på kvalitativt skilda sätt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbärande aspekt, nämligen elevernas uppsåt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ”att klara av en tillfälligt besvärlig situation”, ”att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet”, ”att överleva i en skolsituation som upplevs för svår”, ”att höja betyg” och ”att slippa anstränga sig”. Empirin har också tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lärares förförståelse kring elevers skolfusk. Av resultatet framgår att ett flertal elever i sina uppfattningar om eget skolfusk ensidigt orienterar sig åt prestationspsykologiska, sociologiska eller mikroekonomiska perspektiv. / The aims of this study have been: “to describe a variation of conceptions among upper secondary pupils in theoretical education programs concerning how they apprehend and reason about their own school cheating in relations to phenomena that the pupils themselves judge as meaningful for their own school cheating” and “to illustrate pupils conceptions of their own school cheating through four common known theoretical perspectives which can be considered to touch upon the precomprehension of pupils school cheating that is considered as frequent among teachers in corresponding education.” The conception school cheating has been defined and data have been collected through qualitatively designed questionnaires which have been answered by 36 upper secondary pupils in social science education preparing for ensuing studies. The research approach has been phenomenografical and the method of analyzing contextual analysis. The main result is constituted by five categories which in qualitative different ways describe the pupils conceptions of school cheating. The categories have been classified on the basis of the most meaningful aspect of the total data, “the pupils intentions of their school cheating” which is constituted by the variations “to manage a temporary troublesome situation”, “to challenge/provoke/protest upon the (school)system”, “to survive in a school situation which is experienced as to difficult”, “to raise grades” and “to avoid effort”. Empirical data have also been interpreted through four theoretical perspectives which in the study have been considered representative for teachers precomprehension of pupils school cheating. The result shows that a majority of pupils is one-sided orientated in their conceptions of their own school cheating towards perspectives of either achievement-psychology, sociology or micro-economics.

Being a student in the educational system is in itself a challenging exercise, considering the various parts that may matter in different extent for the students. There is a syllabus, there are different backgrounds and contexts for each student and there is also the knowledge in the subject to consider. This study sets out to explore to which extent teachers and students reflect about the transition from public school to upper secondary school/high school, specifically in the context of History as subject. What do they think about it and how do they work with it? By interviewing five teachers and letting 94 students in upper secondary school completing a survey about this subject (the transition), I can conclude that the matter is complex, both for students and teachers, however still a significant and important issue to discuss. The teachers shows tendencies in favouring the chronological time line as educational instrument, while implementing the eventual lack of such time line in the public school. Still they have none or little insight in the syllabuses for the public school, raising yet another issue – to what extent should teachers care for syllabuses which they don’t, formally, have to recognize as part of their assignments as upper secondary school teachers? The teachers are generally aware of the difficulty that the transition implies and the students are neither overwhelmingly satisfied nor dissatisfied, which means that work could and should be done to ensure an education that is easing the students way to knowledge.