No description available.

Denna studie har undersökt ett antal elevers uppfattningar i en gymnasieekonomklass gällande loggboksskrivande som ett reflektionsverktyg för studier och kunskapsinlärning. Studien har sin utgångspunkt i huvudsak från en kvalitativ ansats i form av en gruppintervju samt stöd från en kvantitativ del, i form av en enkätundersökning. Under två veckor i följd fick deltagande elever skriva loggbok efter varje lektion i webprogrammet Google drive (ett levande dokument). Den fenomenografiska ansatsen har använts för att ta reda på elevernas erfarande av loggbok som reflektionsverktyg, samt för att kunna kategorisera och systematisera det insamlade datamaterialet. Studien visar att gymnasieelevernas uppfattning gällande att skriva loggbok är generellt positiv om de får tid att reflektera gällande loggbokens betydelse och dess innebörd i helklass och/eller i grupp. Utifrån de negativa aspekterna uppfattade eleverna att loggboksskrivandet var tidskrävande och kunde kännas som en extra arbetsbörda. Eleverna i undersökningen ansåg sig reflektera mer gällande deras studier och då främst om deras studieprestation på lektioner som ett resultat av att skriva loggbok.

Författarna undersöker i denna C-uppsats hur studie- och yrkesvägledare ser på den treåriga gymnasieskolan utifrån frågeställningarna: Hur ser studievägledarna på elevers förutsättningar att göra ett tillfredsställande gymnasieval? Hur ser studievägledarna på gymnasieskolans flexibilitet i fråga om att hantera felval? Vilka uppfattningar finns bland studievägledare om fördelar och nackdelar med en längre gymnasietid än tre år?Studien är utförd med en kvalitativ metod och resultatet analyseras med hjälp av careershipsteorin kompletterad av Bourdieus begrepp doxa. Resultatet visar att vägledarna anser att det är svårare för praktiskt sinnade elever att ta sig igenom gymnasiet på ett tillfredsställande vis samt att gymnasieexamen anses mer av ett självändamål bland vägledare på gymnasiet än på Komvux.

Utvecklingsförslag hur man kan lyfta turismutbildningen i norra Bohuslän.

Sammanfattning/Abstract Johansson, Tina och Larsson, Catarina (2023). Organisation av matematikstöd på några gymnasieskolor: ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Denna studie har till intention att undersöka hur stödet i matematik organiseras på fem olika gymnasieskolor. Ett av gymnasieskolans uppdrag enligt styrdokumenten, är att ge elever möjlighet att nå utbildningens mål, där anpassningar och särskilt stöd måste sättas in skyndsamt om så behövs. Vi har under utbildningens gång kommit i kontakt med olika skolor och sett att stödet i matematik organiseras på olika sätt. Genom att göra undersökningen hoppas vi kunna dra slutsatser kring vad som är ett framgångsrikt sätt att arbeta med stödverksamheten och vad som kan vara viktigt att ha med sig i förändringsarbetet på vägen dit. Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasieskolor idag arbetar med sin stödverksamhet, med fokus på matematik. Hur organiseras stödverksamheten vid några skolor och vilka elever får ta del av stödet? Vilka tillgängliga resurser finns vid de undersökta skolorna och hur fördelas dessa? Vilka koncept eller arbetsmetoder verkar vara mer “framgångsrika” än andra och vad är anledningen? Studien tar stöd i Systemteori, Sociokulturell teori samt ett Specialpedagogiskt perspektiv. Genom att kombinera Vygotskijs sociokulturella och Bronfenbrenners bio-ekologiska systemteori går det att upptäcka var lärande uppstår och hur det påverkar eleven. Utöver detta finns i studien även ett specialpedagogiskt perspektiv, för att kunna nå de utmaningar och organisatoriska faktorer som kan finnas på skolorna. Litteraturgenomgång och tidigare forskning anknyter till organisation och stödformer, nivågruppering, utökad tid, inkludering och lärmiljö samt framgångsfaktorer. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in med semistrukturerade intervjuer av tre skolledare, tre matematikpedagoger och en specialpedagog, på fem olika gymnasieskolor. Urvalskriteriet var att informanterna hade insyn i sin gymnasieskolas stödverksamhet, med fokus på matematik. Med undersökningsmetoden kunde vi fånga de sju informanternas inställningar och synpunkter med avseende på matematikstödets organisation, resursfördelning och utvärdering. Skolorna har till sin organisation sett väldigt olika ut. De flesta skolor hade någon form av räknestugor. Det fanns en variation av vem som var ansvarig, vilka elever och vid vilka tidpunkter stödet gavs. Utöver detta såg vi att det var vanligt att det gjordes punktinsatser och att skolorna inte alltid sammanvävde de olika stödsystemen. Ofta saknas organisatoriska faktorer som bidrar till samarbetskulturer och fungerande stödsystem. Resultatet visade att det förebyggande arbetet och samarbetsrutinerna var till stor vikt för en lyckosam och framgångsrik stödverksamhet. I studien framgick att samarbete och helhetssyn varit framgångsfaktorer i organisationen. Där det fanns specialpedagogisk kompetens användes den vid behov, ibland genom en-till-en undervisning. Det verkade inte finnas speciallärare med inriktning mot matematikutveckling på någon av de intervjuade skolorna. Utifrån kommande yrkesprofession önskar studiens författare vara en del av en helhet, där specialläraren arbetar förebyggande och som en regelbunden samtalspartner för matematikläraren. Utöver detta kan specialläraren även arbeta intensivt på gruppnivå och synas mer i verksamheten.  På så sätt går det att påverka både matematikundervisningen och att åtgärder sätts in skyndsamt, vilket enligt kap.3 5§ i Skollagen (SFS 2010:800) är en skyldighet.

Den här studien är ämnad att kartlägga vilka faktorer som associeras med att en skolahanterade distansundervisningen bättre eller sämre baserat på den andel elever somklarade av skolan på utsatt tid. Studien gjordes genom att undersöka vilka faktorer somskulle kunna tänkas associeras med ett bättre eller sämre studieresultat och utifråndessa göra hypoteser om vad som kommer göra att en skolla associeras med ett bättreeller sämre studieresultat. Dessa hypoteser testas sedan genom att samla in relevantdata i ett dataset, som sedan används för olika typer av regressioner, för att på så sättkunna se vad som korrelerar med ett bättre eller sämre resultat. Resultatet gav ingetsjälvklart svar, men det indikerar att skolor med hög andel elever med utländskbakgrund korrelerar med ett sämre resultat och att friskolor korrelerar med ett bättreresultat.

Eero Saarinen often described architecture as placing something between earth and sky. This thesis seeks to define, distinguish, and bring together architectural entities representative of these two core elements â earth and sky. Throughout this investigation I have come to define these elements as follows. The earth is hard, heavy, robust, solid, and stout. Its strength is massive, overpowering, and heroic. The sky is light, delicate, soft, gentle, dynamic, and fluid. Its strength is conveyed through its elegance and grace. The project vehicle for this architectural investigation and application is a gymnasium. The gymnasiumâ s roof and its supporting columns are â of the sky,â and the inner core of the building beneath the roof is â of the earth.â The defining characteristics as well as the relationships between earth and sky are expressed and experienced through the architecture of the gymnasium. / Master of Architecture

Denna studie handlar om övergången från den anpassade grundskolan till det anpassade gymnasiet-Elever och lärares erfarenheter. Studien syftet är att undersöka elevernas upplevelse av övergången, vilka förberedelser de anser varit viktiga och i vilken utsträckning eleverna upplever att de har påverkat det egna gymnasievalet. Studien undersöker även hur högstadie-och gymnasielärare arbetar för att stödja elever inför övergången samt deras uppfattning om elevernas påverkan på gymnasievalet. Studien är kvalitativ och använder sig av semistrukturerade intervjuer, där elevintervjuerna genomfördes i fokusgrupper, lärarna intervjuades enskilt eller i par. Teorin som används är Bronfenbrenners ekologiska systemteori, som syftar till att undersöka hur de olika systemnivåerna påverkar övergångsprocessen. I denna studie framgår det att det är viktigt att elever med funktionsnedsättningar får göra sin röst hörd och aktivt delta i utbildningssystemet, vilket forskningen stödjer. I resultatet framkommer att hälften av eleverna inte känner att de fick välja det de ville. Resultatet visar också att elevernas nätverk spelar en avgörande roll för deras möjligheter att delta i olika övergångsaktiviteter. Dessutom framkommer det brister i struktur, information och kommunikation mellan anpassade grundskolor och anpassade gymnasieskolor. En slutsats som kan dras är att eleverna bör stå i fokus under övergångsprocessen och att det är viktigt att erbjuda eleven stöd för att sin röst hörd. Denna studie är relevant för speciallärare, specialpedagoger, lärare och andra yrkeskategorier i den anpassade grund-och gymnasieskolan.

Målet med detta examensarbetet är att undersöka hur sex religionslärare inom det svenskagymnasiet anger att dem arbetar med etiska dilemman i momentet etik och moral ur ettdidaktiskt perspektiv. Examensarbetet kommer att samla lärarnas tankar och ståndpunkterangående etiska dilemman genom en kvalitativ intervjustudie. Resultaten visar att de flestalärarna anger liknande åsikter och att deras åsikter stämmer överens med vad tidigare forskninginom etik och moral hävdar är de bästa arbetssätten ur ett didaktiskt perspektiv. Majoriteten avlärarna anger att etiska dilemman främst används som ett kognitivt verktyg för eleverna attförstå normativa etiska teorier. Lärarna är även överens om att etiska dilemman som är tagnafrån vardagssituationer som eleverna kan relatera till är dem bästa. Sist anger lärarna att de helstarbetar med etiska dilemman elevaktivt i klassrummet. / The aim of this essay is to examine how six teachers in religious education within the Swedishupper secondary school say they use ethical dilemmas within their ethics and morals classesfrom a didactic perspective. The essay will gather the six teachers’ thoughts and standpoints onethical dilemmas with the help of a qualitative interview method. The results show that most ofthe teachers have very similar opinions to each other and what the previous studies in this topicsay is the best course to take with dilemmas in education. Most of the teachers primarily useethical dilemmas a cognitive tool for which to understand ethical theories. The teachers alsochoose their dilemmas from everyday events that are relevant for their students. Lastly, theteachers work with dilemmas in a way that makes the students have an active learning role inthe classroom.

Abschlussbericht des Evaluationsverfahrens der Jahre 2009 bis 2014 der gymnasialen Oberstufe an allgemeinbildenden Gymnasien in Sachsen. Diese Evaluation wurde durch das Sächsische Bildungsinstitut in Kooperation mit der TU Dresden und der Universität Tübingen vorgenommen. Redaktionsschluss: 31.03.2015