Die Handreichung richtet sich an sächsische Schulleitungen und Lehrkräfte an Gymnasien und Gemeinschaftsschulen. Sie beschreibt Ziele, Qualitätskriterien und rechtliche Grundlagen und unterstützt bei Organisations-, Themenfindungs- sowie Bewertungsprozessen. Weiterhin werden Beispielthemen für verschiedene Fächer und Klassenstufen benannt. Ein orientierender Kriterienkatalog zur Bewertung hilft Lehrerinnen und Lehrern bei prozess- und anwendungsbezogenen Formen der Leistungsermittlung und Bewertung. Redaktionsschluss: 31.07.2024

The majority of Sweden's population has access to the Internet and are frequent users of social media. Social media do not only meet people's needs to network, but can also play a role when it comes to their information needs. The library users are on social media, so therefore it is natural for libraries to also be there. Because young people of today grow up in a digital media world, we thought it would be interesting to examine how school libraries make use of these media. The purpose of this paper is to examine high school librarians’ use of social media. We connected four research questions; why does the librarian use social media, how can the librarian use social media in their professional, how can the use of social media contribute to the librarian's skills and how does librarians communicate via social media. We used qualitative interviews as our method to answer our questions. The theoretical framework was based on Jochumsen, Hvenegaard & Skot-Hansen's "The four space" model, which regards the library as a meeting space, inspiration space, learning space and performative space. It is in the original directed at the public library, but in our application it has been adapted for the school library operations and focused on the digital part of the school library. We found that librarians use social media mainly to promote their libraries. They also use social media to keep up on current research and to keep in touch with other librarians. They all find it desirable to have more contact with their users and a greater use of two-way communication.

Det primära syftet med denna litteraturstudie är att granska och jämföra de tre senaste svenska avhandlingarna i ämneskombinationen musik, genus och utbildning. Författarna är Cecilia Björck (2011), Carina Borgström Källén (2014) och Victor Kvarnhall (2015). Utifrån dessa avhandlingar syftar föreliggande uppsats även till att identifiera diskurser inom svensk musikutbildning och inom forskningsfältet för genus, utbildning och musik i sig – detta för att synliggöra brister och vita fläckar som är tänkta att ge upphov till nya idéer om framtida forskning. Uppsatsen lutar sig mot ett genusteoretiskt ramverk i huvudsak hämtat från Butler (1990/2007) och Green (1997), och använder begreppen kön och genus som synonymer. Vidare är analyserna i huvudsak byggda på den diskursanalytiska metoden diskursteori. Detta innebär en poststrukturalistisk syn på verkligheten som konstituerad via sociala handlingar. Resultaten består bl.a. i en redovisning av hur det går till när den manliga norm som styr dagens populärmusikdiskurs skapas och reproduceras. Resultatet indikerar även att lärares vetskap om denna norm är avgörande vad gäller att ordna en jämställd musikundervisning i svenska skolor. I min analys framkommer också att även forskningsfältet som sådant präglas av en patriarkal norm, då problembeskrivningar och lösningsförslag tenderar att utformas utifrån en manlig utgångspunkt.

Hörande barn till döva kallas med en förkortning CODA. Det är en grupp andraspråkstalare med en unik andraspråkssituation som sällan uppmärksammas. CODA har teckenspråk som förstaspråk och talat språk som andraspråk. Min undersökning avser att genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare undersöka huruvida CODA:s speciella språkliga situation uppmärksammas i undervisning och om de erbjuds särskild stöttning i det svenska språket. Jag undersöker också ett läromedel med lärarhandledning som används av flera av informanterna för att se om det understödjer språkutvecklande undervisning. Undersökningen analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv och Cummins klassrumsmodell för undervisning och lärande. Resultatet visar att medvetenheten om CODA är godtycklig och att undervisningen inte är uniform men att det läromedel jag har un-dersökt understödjer språkutvecklande undervisning och i och med detta gynnas även CODA.

Esse trabalho teve como objeto de pesquisa o Ginásio Vocacional \"Cândido Portinari\" (GVCP), instituição pública de Ensino Secundário que funcionou entre os anos de 1962 a 1969, na cidade de Batatais, interior do Estado de São Paulo. O objetivo desta pesquisa foi fazer uma história institucional do GVCP mediante as práticas construídas por seus ex-alunos e que foram referenciadas em seus depoimentos. Tais práticas foram analisadas através de diferentes fontes: entrevistas com ex-alunos, fotografias de época e documentos sobre a instituição. Isto permitiu confrontar os depoimentos dos ex-alunos com as práticas previstas nos Planos Pedagógicos e Administrativos (PPA) da instituição e com o que ficou registrado nas fotografias da experiência. Também foi possível perceber os aspectos da experiência que mais marcaram os ex-alunos e a maneira como essas práticas foram apropriadas pelos mesmos. / This work had as research object the Vocational Gymnasium \"Cândido Portinari\" (VGCP), public institution of Secondary Education that functioned between the years of 1962 and 1969, in the Batatais city, interior of the State of São Paulo. The objective of this research was to make an institutional history of the VGCP by means of the practical ones constructed by its former-pupils and that they had been cited in its depositions. Such practical had been analyzed through different sources: interviews with former-pupils, photographs of time and institution\'s documents. This allowed to collate the depositions of the foreseen former-pupils with the practical ones of the institution Pedagogical and Administrative Plans (PAP) and with what was registered in photographs of the experience. Also it was possible to perceive the aspects of the experience that had more marked the former-pupils and the way as these practical had been appropriate for the same ones.

As a future teacher in history you need to know that you have the task, not only teaching your students about the past, you also have the task to teach your students about values that should permeate our society. How all people should be treated equally, regardless of gender, ethnicity, sexual oritentation or faith. In our Swedish society today, the media has greater impact than before. By that I mean that the Internet, smartphones, and all apps that revolve around social media have grown enormously. Students are influenced by the media every day. It’s also important that the students understand how companies choose to express themselves. Throughout the years, the woman has been seen as a "housewife" while the man was considered to be the one that was supposed to provide the family. I want to investigate how Swedish companies choose to produce the different sexes through their marketing. Briefly, the result was that the company chooses to show gender depending on who the advertisement is intended for. In advertising directed against men, the woman is used as a stereotype woman. But it does not mean that the advertisement is discriminatory. This is where you have to make a distinction between what is stereotypical and what is discriminatory. The interesting thing is that the woman in the first advertisements is produced as a housewife. In today's society when the norms have changed, she has left the housewife role but is still being represented as the typical woman.

Då det i svensk forskning saknas studier kring specialpedagogens roll på specifikt gymnasieskolor syftar denna studie till att få närmare kunskap om specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsa och det elevvårdande arbete som bedrivs på gymnasieskolor. Empiriskt material samlades genom intervjuer med åtta på gymnasiet verksamma specialpedagoger. Frågeställningarna fokuserade på deras uppdrag och arbetsuppgifter samt de sammanhang de ingår i. Intervjuerna genomfördes enskilt och efter transkribering systematiserades resultatet med hjälp av kategorier utifrån krav-, kontroll-, och stödmodellen. Kategorierna strukturerades ytterligare med hjälp av nyckelord vilka användes som ett raster för att finna mönster. Resultaten från studien pekar på ett mångfacetterat uppdrag som inte alltid är tydligt för rektor och lärarkollegor, vilket leder till att det lätt sker en sammanblandning av specialpedagogens och speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Framför allt handlar det om huruvida specialpedagogen ska undervisa och då främst en-till-en undervisning. Diskrepans mellan förväntningar från kollegiet och det egentliga uppdraget beskrivs som försvårande men dock inte omöjligt att hantera. Emedan specialpedagogerna önskar arbeta mer med övergripande skolutveckling, tycks ändå arbete med och framför allt runt elever dominera. Administration, samordning och handledning av både elever och lärare är några av arbetsuppgifterna som beskrivs. Genom arbete med organisering kring elever och deras studier hamnar specialpedagogen i varierande sammanhang där det elevvårdande arbetet i elevhälsan framhålls. Specialpedagogernas förhållande till elevhälsan varierar emellertid. Vissa specialpedagoger har en ledande funktion i elevhälsoteamet, men alla beskriver sig som teammedlemmar och att arbetet bedrivs som ett lagarbete. Relationen till rektor beskrivs som avgörande för specialpedagogens mandat i såväl elevhälsoteam som i skolans övriga kollegium. Specialpedagogerna ser potential i sitt uppdrag och beskriver med tillförsikt möjligheter och ambitioner att utveckla och omorganisera det specialpedagogiska arbetet på sina respektive gymnasieskolor.

Esse trabalho teve como objeto de pesquisa o Ginásio Vocacional \"Cândido Portinari\" (GVCP), instituição pública de Ensino Secundário que funcionou entre os anos de 1962 a 1969, na cidade de Batatais, interior do Estado de São Paulo. O objetivo desta pesquisa foi fazer uma história institucional do GVCP mediante as práticas construídas por seus ex-alunos e que foram referenciadas em seus depoimentos. Tais práticas foram analisadas através de diferentes fontes: entrevistas com ex-alunos, fotografias de época e documentos sobre a instituição. Isto permitiu confrontar os depoimentos dos ex-alunos com as práticas previstas nos Planos Pedagógicos e Administrativos (PPA) da instituição e com o que ficou registrado nas fotografias da experiência. Também foi possível perceber os aspectos da experiência que mais marcaram os ex-alunos e a maneira como essas práticas foram apropriadas pelos mesmos. / This work had as research object the Vocational Gymnasium \"Cândido Portinari\" (VGCP), public institution of Secondary Education that functioned between the years of 1962 and 1969, in the Batatais city, interior of the State of São Paulo. The objective of this research was to make an institutional history of the VGCP by means of the practical ones constructed by its former-pupils and that they had been cited in its depositions. Such practical had been analyzed through different sources: interviews with former-pupils, photographs of time and institution\'s documents. This allowed to collate the depositions of the foreseen former-pupils with the practical ones of the institution Pedagogical and Administrative Plans (PAP) and with what was registered in photographs of the experience. Also it was possible to perceive the aspects of the experience that had more marked the former-pupils and the way as these practical had been appropriate for the same ones.

<p>Alla elever måste läsa skönlitteratur i skolan. Ofta är det så att de själva inte får särskilt stort inflytande över den litteratur de ska läsa. Valet av litteratur står lärarna i hög utsträckning för och eleverna måste läsa böcker de inte kan relatera till från deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever på gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och på vilket sätt skolan påverkar deras läslust, deras inspiration att läsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjälp av lärar- och elevintervjuer samt en enkät på en gymnasieskola i en mellansvensk stad. Slutsatser som kan dras är att skolan i låg grad påverkar elevers läslust. Eleverna läser i relativt hög grad, men inte det som skolan sätter i händerna på dem. Den litteratur lärare väljer upplevs som främmande och är inget eleverna själva skulle välja. Lärarna på skolan menar i hög grad att det är andra skäl än den litteratur som de väljer, som är orsak till att elever inte känner läslust.</p>

<p>Abstract: The purpose of this study was to examine the process of overtraining syndrome as a part of development in sports and careers. It is based on theories about overtraining syndrome and athlete career transitions. The intention was to find patterns that illustrate critical factors in the athlete career for overtraining syndrome to occur, but also for preventing overtraining syndrome to emerge and for rehabilitation.</p><p>The Informant was a 19 years old man who had completed his studies at a Swedish sports-“gymnasium”. Two semi structured interviews were made, the second as a following up interview. The material was analysed by a qualitative content analysis including a constant comparing method. </p><p>The result showed that the Informant developed an overtraining syndrome during his first year as an elite junior athlete at the sports-“gymnasium”. It took one year from the occurrence of the first symptoms until initiating interventions and a second year of rehabilitation before the Informant was totally recovered. Imbalance in the stress-recovery process because physiological and psychological sports demands as well as lack of cognitive skills was possible factors for the beginning of the overtraining syndrome. Factors for preventing origination were the Informants motivation, cognitive skills along with social support.</p><p>In summary it is proposed to focus on interaction between models and theories about overtraining syndrome and athletic career transitions, in purpose to prevent overtraining syndrome to occur when young athletes transcend to high achievement junior sports, including its structure.</p><p>Sammanfattning: Syftet med studien var att studera processen för överträningssyndrom som en del i idrotts- och karriärutvecklingen utifrån teorier om överträningssyndrom och idrottskarriärövergångar. Avsikten var att finna mönster som belyste faktorer och kritiska skeden i idrottskarriären för att överträningssyndrom ska uppstå samt för att förhindra detta och underlätta rehabilitering.</p><p>Informant var en 19 årig man som avslutat tre års studier på idrottsgymnasium. </p><p>Två semistrukturerade intervjuer genomfördes, den senare intervjun som uppföljningsintervju. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en konstant jämförande metod. Resultaten visade att under det första året som elitidrottande junior på idrottsgymnasium utvecklade Informanten ett överträningssyndrom. Det tog ett år från att första symtomen uppmärksammades till att intervention påbörjades och ytterligare ett års rehabilitering innan Informanten var helt återställd. Tänkbara orsaker till uppkomsten var obalans i stress-återhämtningsprocessen, framförallt beroende på idrottsliga fysiska och psykologiska krav och brist på kognitiva förmågor. Faktorer för att förhindra uppkomst och i rehabilitering antas vara Informantens motivation och kognitiva förmågor samt socialt stöd. </p><p>Sammantaget antas att interaktion mellan modeller och teorier om överträningssyndrom och idrottskarriärövergångar ska ses som en helhet i syfte att förhindra uppkomst av överträningssyndrom då unga idrottare övergår till högpresterande junioridrott och dess struktur.</p>