This thesis investigates the formal aspects of the bath-gymnasium complex plan type which was developed in Asia Minor during the Roman era in relation to the development of the the imperial thermae in Rome, the capital city of the Roman Empire. Close resemblances in the architectural configuration of bath-gymnasium complexes and imperial thermae are analyzed in order to provide complementary insight concernin the evolution of Roman bath architecture and bathing tradition. The comparative investigation of the formal aspects of the plan types reveals the contribution of Asia Minor and its role in influencing the architectural developments in the capital. The thesis concentrates on the development of the bath-gymnasium complex plan type in Asia Minor and the imperial thermae in Rome in order to elucidate the outcomes of mutual influence in criss-crossing Greek and Italic features. Crucial to this investigation ,s the understanding of the multiple effects of historical processes such as Hellenization, Romanization and urbanization that were synthesized in the bath architecture of the capital and the provinces. Also, the symbolic, cosmological, and political aspects of Roman bath architecture are highlighted ,n this thesis.

Katalog der Musikhandschriften aus der Fürstenschule Grimma, die in der Sächsischen Landesbibliothek- Staats- und Universitätsbibliothek Dresden aufbewahrt werden (Teilveröffentlichung aus: RISM Series A/II Musical manuscripts after 1600, © 2009 by RISM)

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv. Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text. Genom SWOT- analys identifieras och kategoriseras starka sidor, svaga sidor, möjligheter och hot bland faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Starka sidor och möjligheter betraktas som framgångsfaktorer.  Resultaten visar vilka faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling utifrån lärarens perspektiv. Den studien belyser framgångsfaktorer för utbildning för hållbar utveckling i praktiskt arbete. Min förhoppning är att min undersökning ska öka förutsättningarna för att utveckla en internationell dialog och samarbete inom kompetensutveckling inom utbildning för hållbar utveckling.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på om elever som gått igenom gymnasiets estetiska dansprogram upplever att de genom dansen utvecklat/stärkt olika psykosociala förmågor samt fysiska kapaciteter. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Uppger eleverna att dans som uttrycksform stärker självkänsla, självförtroende och självmedvetenhet? Uppger eleverna att dans som uttrycksform stärker kroppskontroll/kroppskännedom? Uppger eleverna att dans som uttrycksform utvecklar den sociala förmågan? Är det någon del av dansen (dansundervisningen) som verkar vara speciellt utvecklande vad gäller ovanstående frågeställningar? Metod Metoden som använts är en kvantitativ enkät med till viss del kvalitativa ansatser, där före detta elever på gymnasiets estetiska program med dansinsriktning utgjort undersökningsgruppen. Totalt inkom 45 svar och dessa har analyserats kvantitativt och tolkats utifrån ett abduktivt teoretiskt ramverk bestående av fenomenologi, socialpsykologi med stöd av tidigare forskning. Resultat Resultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att dansen har bidragit till (i stor utsträckning eller delvis) att stärka deras självkänsla, självförtroende, självmedvetenhet, kroppskontroll/kroppskännedom samt till att öka deras sociala förmåga. De delar inom dansundervisningen som visat sig vara mest utvecklande för de psykosociala förmågorna är möjligheten att stå på scen, improvisationen samt det egna skapandet. De fysiska kapaciteterna upplevdes mest utvecklas av möjligheten att stå på scen, improvisation samt mötet med olika dansstilar. Slutsats Slutsatsen är att genom mötet med dansen som uttrycksform och dansundervisningen som vilar på skolans värdegrund ökar danselevens psykosociala förutsättningar och fysiska kapaciteter. Detta verkar ske framförallt när eleven får arbeta kreativt och kommunikativt i en trygg miljö. En lärmiljö som utgår från en holistisk syn där kroppen får vara både subjekt och objekt, där en sund kroppsuppfattning råder kan då ge eleven chans att utveckla en god självkänsla. / Aim The aim with this study was to find out whether former students of the upper secondary school dance-program, experience that they through dance have enhanced/strengthened certain psychological and social abilities as well as physical capacities. The questions asked in relation to the aim where: Do the students mention that dance as expression strengthens self-esteem, self-confidence and self-awareness? Do the students mention that dance as expression strengthens body-control/body-awareness? Do the students mention that dance as expression helps enhancing the social ability? Is there any part of dance (the dance-education) that seems to be particularly part of the development according to the questions asked? Method The method being used is a quantitative questionnaire with some qualitative approaches where former students of the upper secondary school aesthetic dance-program have been part of the subject group. A total of 45 answers where collected and they have been analysed quantitatively and interpreted from an abductive theoretical framework consisting of phenomenology, social psychology and by the support of earlier research in dance. Results The results show that a majority of the students experience that dance has contributed to (to great extent or partly) strengthen their self-esteem, self-confidence, self-awareness, body-control/body-awareness and enhancing their social ability. The parts of the dance-education that turned out to be particularly enhancing the psychosocial abilities where; the possibility to be on stage, improvisation and the self-creating work.  The physiological capacities that the students experienced most enhancing where; the possibility to be on stage, improvisation and meeting different dance-styles. Conclusions The conclusion is that through meeting dance as expression and dance-education, based on the values of the schools steering documents, the dance-students psychosocial abilities and physical capacities enhances. This seems mainly being referred to when the student can work creative and with communication in a safe environment. A learning-environment based on a holistic point of view where the body can be both subject and object, where a healthy view of the body reigns, might give the student a chance for developing a good sense of self.

1 EINLEITUNG Digitale Medien, insbesondere internetfähige Computer, nehmen für Jugendliche einen bedeutenden Stellenwert in ihrer Freizeit ein. Den hohen Nutzungszeiten des Internets1 werden größtenteils unterhaltungsorientierte Nutzungsweisen zugeordnet. Die Situation unterscheidet sich damit nur gering von Beobachtungen aus der Zeit der Einführung des Internet an Schulen Ende der 1990er Jahre [Lit1]. Neben dem Einsatz des Computers als Unterhaltungs- und Kommunikationsmedium ist dieser auch Lern- und Arbeitsmittel. Insbesondere E-Learning-Szenarien können neue Möglichkeiten schaffen, Lerngemeinschaften einzurichten, welche den Gruppenmitgliedern das medienvermittelte und selbstgesteuerte Lernen erfahrbar machen und den Austausch sowohl über Lerninhalte als auch Erfahrungen ermöglichen. Schüler sind in diesem Kontext eine besondere Gruppe, da sich gerade unter Berücksichtigung der immer stärkeren Verbreitung der Online-Technologien im Alltag Jugendlicher die Frage stellt, ob sich die sogenannten „digital natives“2 auch in der Schule3 – bei der Nutzung des Computers als Lernwerkzeug – wiederfinden. Viele Veröffentlichungen zur Netzgeneration schließen direkt von der Mediennutzung auf die computerbezogenen Einstellungen der Jugendlichen, ohne diese Phänomene eingehend zu untersuchen [Lit2]. Eine gründliche, auch empirische Betrachtung dieser Einstellungen zur Überprüfung des Konstrukts der „digital natives“ ist somit unerlässlich und Untersuchungsgegenstand des Beitrages.

[pt] O Programa Ginásio Experimental Olímpico (GEO) foi implementado pela Prefeitura Municipal do Rio de Janeiro para atender alunos dos anos finais do Ensino Fundamental com vocação para o esporte, buscando a formação de excelência do aluno-atleta-cidadão em algumas escolas de horário integral da rede. Desenvolvemos um estudo de caso sobre a implementação do programa em uma das unidades, localizada no bairro Caju. Realizamos entrevistas com técnicos responsáveis pelo programa nos órgãos municipais e instituições que participaram na implementação do projeto e com a equipe de gestão e professores da escola. Aplicamos um questionário aos atores escolares, reunimos documentos sobre o modelo em questão e realizamos observação do cotidiano escolar. Concluímos que a localização da escola influenciou a evolução da demanda de vagas nesse modelo de escola possivelmente em maior medida que as características do projeto propriamente dito. As regulamentações pouco claras favoreceram a discricionariedade dos atores escolares ampliando a margem de tomadas de decisão com base em suas crenças e valores pessoais. As exigências impostas a um modelo criado para atender também à uma demanda por escolas eficazes na rede, assim como a histórica cultura de pouca valorização do papel da educação física e do esporte no contexto escolar também pareceram influenciar tanto a discricionariedade dos atores quanto o estabelecimento da cultura organizacional da escola estudada. Os dados analisados indicaram que o processo seletivo dos professores, os valores motivados pelas ações esportivas e o tempo ampliado de permanência de professores e alunos pareceram influenciar positivamente o clima escolar. / [en] The Olympic Experimental Gymnasium (OEG) Program was implemented by the Municipal Government of Rio de Janeiro, to attend students of the final years of Elementary School with talent for sports, seeking the excellence training of student-athlete-citizen in some full-time schools of the network. A case study on the implementation of the program was developed in one of the units, located in the Caju neighborhood. We conducted interviews with technicians responsible for the program in the municipal agencies and institutions that participated in the implementation of the project, with the management team and teachers of the school. We applied a questionnaire to the school actors, gathered documents about the model in question and made observation as participants in the school everyday. We conclude that the location of the school influenced the evolution of demand for positions in this school model possibly to a greater extent than the characteristics of the project itself. The unclear regulations favored the discretion of school characters by broadening the scope for decision-making based on their personal beliefs and values. The demands imposed on a model created to meet also a demand for effective schools in the network, as well as the historical culture of little appreciation of the role of physical education and sport in the school context, also seemed to influence both the discretion of the characters and the establishment of the organizational culture of the school studied. The data analyzed indicated that the selection process of the teachers, the values motivated by the sports actions and the extended time of permanence of teachers and students appeared to positively influence the school environment.

The purpose of this study is to determine the role of the history subject in achieving the overall mission of the swedish upper secondary school. This line of inquiry required a mapping of the swedish upper secondary schools mission, followed by determining what goals and missions were expressed in the history subject itself. This was achieved by studying the curriculum of 2011, as well as the documents detailing the purpose and contents of the history subject, including commentary material for said subject. The study utilizes discourse analysis and four structuring themes, democratic-ideological education, democratic-political education, working life preperation and personal development, to study the missions expressed in the curriculum. The results show that while the portions of the curriculum that detail the overall missions and goals of the upper secondary school thoroughly represent all four themes, as well as three additional ones, environmental awareness, historical and geographical contextuality and identity and cultural education, the history subject only covers a total of five themes, excluding the working life preperation and environmental awareness themes. These findings show that while the history subject to a large extent is engaged and immersed in the overall goals of the upper secondary school, it does not carry with it all of them.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The present work focuses the discipline Teaching Religious given in the Gymnasium Santa Teresinha, in the period from 1947 to 1968, searching to infer on the use of that curricular component while instrument of propagation of the catholic faith. This written production follows a coherent metodológical way with the research field history of school disciplines and its estimated theoreticians, articulated the analysis of written sources and prays. The choice for the study of that school disciplines intervien that establishment was stimulated by two reasons: first, for the necessity to understand the catholics strategies for the maintenance of its hegemony in the social and cultural field of the country; second, for the great necessity to extend the studies inside of the field of the history of the school disciplines. / O presente trabalho enfoca a disciplina Ensino Religioso ministrada no Ginásio Santa Teresinha, no período de 1947 a 1968, buscando inferir sobre o uso desse componente curricular enquanto instrumento de propagação da fé católica. Esta produção escrita segue um caminho metodológico coerente com o campo de pesquisa história das disciplinas escolares e seus pressupostos teóricos, articulado a análise de fontes escritas e orais. A escolha pelo estudo desta disciplina escolar nesse estabelecimento foi impulsionada por dois motivos: primeiro, pela necessidade de compreender as estratégias católicas para a manutenção de sua hegemonia no campo social e cultural do país; segundo, pela grande necessidade de ampliar os estudos dentro do campo de pesquisas da história das disciplinas escolares.

Die vorliegende Magisterarbeit ist die direkte Fortsetzung der Studie Die didaktische Umsetzung von Märchen – eine Literaturstudie. Hierbei handelt es sich in beiden Fällen an im Rahmen des Ämneslärarprogrammes an Högskolan Dalarna verfasste Examensarbeiten. Diese hier präsentierte Studie untersucht inwieweit die innerhalb der Forschung gepriesenen Märchentexte tatsächlich von Lehrkräften an den schwedischen Schulen und im Bereich des DaFUnterrichtes didaktisch umgesetzt werden. Mit Hilfe einer Unterrichtseinheit mit dem Thema „Märchen“ auf dem Gymnasium sowie einer unter Lehrkräften durchgeführten Umfrage betreffend deren Verwendung von Märchen im DaF-Unterricht konnte konstatiert werden, dass die im Literaturkanon stiefmütterlich behandelten Märchen mit Hilfe der meisten der befragten Pädagogen einen Weg in die Klassenzimmer gefunden haben. Die am Unterricht teilgenommenen Lernenden konnten gleichzeitig bestätigen, dass eine solche didaktische Umsetzung nicht nur Freude bereiten, sondern ebenfalls die Lernbereitschaft steigern und damit auch das Wissen erweitern kann.

SAMMANFATTNING Hjerpe, Madeleine  Kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet - Viktiga aspekter att belysa i religionsutbildning, men hur?  En kvalitativ studie av lärarnas undervisning om ett centralt innehåll i religionsvetenskap 1   Studien syftar till att öka kunskapen om hur ämneslärare i religion ser på de möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen av det centrala innehållet "Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet" som ingår i kursen "Religionsvetenskap 1" och på vilka sätt de förankrar detta praktiskt i sin undervisning, i gymnasieskolan. Det är en kvalitativ studie där intervjuer med en semistrukturerad stil som metod. Fem religionskunskapslärare på fyra gymnasieskolor i södra Sverige har intervjuats. Resultaten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuteras i relation till tidigare forskning och läroplansteori, vilket är studiens teoretiska perspektiv. Resultaten visade att lärarna påpekade att undervisning i religionsvetenskap och i detta specifika centrala innehåll bidrar till viktiga diskussioner i klassrummet. Lärarna kan arbeta mer nyanserat och behandla religion ur ett individ-perspektiv. Utmaningarna som lärarna pekar på gällande undervisning i detta kunskapskrav är att det kan väcka starka känslor, vilket kan vara överväldigande för vissa elever. Elever kan också få sin världsbild och uppfattning utmanad, vilket kan vara problematiskt. Externa faktorer som påverkar undervisningen är bristen på tid. Exempel på hur lärarna förankrar detta centrala innehåll praktiskt i sin undervisning innefattar diskussioner, skriftliga uppgifter och uppgifter relaterade till de fyra aspekterna. Resultatet visar även på att flera av lärarna inte ser detta kunskapskrav som åtskilt från de andra kunskapskraven.                      Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning   Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education / ABSTRACT Hjerpe, Madeleine Gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality - Important aspects to highlight in religious education, but how? A qualitative study of teachers' teaching of a central content in Religious Studies 1   The study aims to increase knowledge about how subject teachers in religion view the opportunities and challenges that exist in teaching the central content "Religion in relation to gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality" which is included in the course "Religious Studies 1" and in what ways they anchor this practically in their teaching, in upper secondary education. This research is a qualitative study using interviews with a semi structured style as a method. Five Religious Studies teachers, in four schools in the south of Sweden have been interviewed. The results were analyzed by using a qualitative content analysis and discussed in relation to the literature and curriculum theory, which is the study’s theoretical perspective. The results showed that the teachers point out that teaching in religious studies and in this specific central content contributes to important discussions in the classroom. The teachers can work in a more nuanced way and treat religion from an individual perspective. The challenges that the teachers point out when teaching this knowledge requirement are that it can arouse strong emotions, which can be overwhelming for some students. Students can also have their worldview and perception challenged, which can be problematic. External factors that affect the teaching is the lack of time. Examples of how the teachers anchor this central content practically in their teaching involves discussions, written assignments and assignments related to the four aspects. It also appears that many of the teachers do not see this knowledge requirement as separate from the other knowledge requirements.                             Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning