Bakgrund: Sexuellt våld är ett globalt folkhälsoproblem som kan orsaka långsiktiga hälsokonsekvenser för de utsatta kvinnorna. Trots detta finns det få studier gjorda utifrån kvinnornas erfarenheter av bemötandet. Hälso- och sjukvården har en viktig roll där ett gott bemötande kan förebygga att ohälsa utvecklas hos kvinnorna. Syfte: Syftet var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med mixad metod. Artiklarna hämtades i databasen PubMed. Huvudresultat: Kvinnornas erfarenheter av Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande varierade. Brister i bemötandet gjorde att de kände sig otrygga, osedda, obekväma och inte respekterade som en hel person. Bristen ledde till att en del kände sig odelaktiga i sin vård och upplevde sekundär viktimisering, vilket påverkade uppföljningsvården. Resultatet visade även positiva erfarenheter av bemötandet, där kvinnorna blev bemötta med respekt, omtanke, tydlig information, bra stöd och fick möjlighet att vara delaktiga. Det positiva bemötandet stärkte kvinnorna. Fem teman framkom som beskrev kvinnornas erfarenheter. Dessa teman var ”stöd och omtanke”, ”information”, ”delaktighet”, ”viktimisering” samt ”brister i sjukvårdssystemet”. Slutsats: De erfarenheter kvinnorna fick av bemötandet påverkade deras mående under och efter vårdmötet. Sexuellt våld är ett utbrett problem i samhället och det är sannolikt att sjuksköterskor möter dessa utsatta kvinnor i sitt arbete. En ökad förståelse och kunskap om sexuellt våld och bemötande kan främja kvinnornas trygghet och välbefinnande, samt främja hälsa och minska lidande. / Background: Sexual violence is a global public health problem that can cause long-term health consequences for the victims. Despite this, there are few studies based on women's experiences of the treatment and care. Health care has an important role to play where good treatment and care can prevent women from developing ill health. Aim: The aim was to describe sexually abused women’s experiences of the health care professionals. Method: A descriptive literature study based on eleven scientific articles, of which nine articles with a qualitative approach, one article with quantitative approach and one article with a mixed method. The articles were collected from the PubMed database. Results: The women's experience of health services varied. Deficiencies in the treatment made them feel unsafe, unseen, uncomfortable and not respected as a whole person. The deficits led some to feel disconnected from their care and they experienced secondary victimization, which affected follow-up care. The results also showed positive experiences of care, where women were treated with respect, care, clear information, good support and given the opportunity to be involved. The positive treatment empowered the women. Five themes emerged describing the women's experiences. These themes were 'support and care', 'information', 'participation', 'victimization' and 'deficiencies in the health care system'. Conclusion: The experiences women had of being treated by the health care professionals influenced how they felt during and after the health care encounter. Sexual violence is a widespread problem in society and nurses are likely to encounter this patient group in their work. Increased understanding and knowledge of sexual violence and its treatment can promote women's safety and well-being, as well as promote health and reduce suffering.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen kännetecknas bland annat av smärtor och infertilitetsproblematik. Tidigare forskning tyder på att det i dagens sjukvård existerar en normalisering av symtom och att det kan finnas viss kunskapsbrist om sjukdomen. Det kan vara så att vårdpersonal behöver ökad kunskap om symtomen och diagnosen för att på ett bättre sätt kunna erbjuda adekvat vård och bemötande till patienter med endometrios.  Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som givits diagnosen endometrios upplever mötet med hälso- och sjukvården.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design, baserad på tio kvalitativa originalartiklar. De inkluderade artiklarna analyserades genom kodning som sedan kondenserades till kategorier och teman.  Resultat: Studien visar att kvinnor upplever brister i informationen och kommunikationen i sina möten med vården. Kvinnor menar att vårdpersonal normaliserar symtomen och att det finns en kunskapsbrist om endometrios. Vårdpersonalens attityder till sjukdomen påverkar kvinnornas upplevda stöd från sjukvården.  Slutsats: Resultaten belyser en kunskapsbrist, en normalisering av symtom och brister i kommunikation och informationsutbyte mellan endometriospatienter och vårdpersonal. Det finns en förbättringspotential i dessa vårdmöten. Dels för hur vårdpersonal bör bemöta, dels hjälpa kvinnor som söker vård för endometrios. För att skapa en bra grund för förbättrad utbildning om vårdmöten med endometriospatienter, krävs ytterligare forskning om sjukdomens symtombild. / Background: Endometriosis is a chronic disease that approximately affects every tenth woman of fertile age. The disease is characterized by, among other things, pain and infertility problems. Previous research indicates that in today's healthcare there is a normalization of symptoms and that there may be some lack of knowledge about the disease. It may be that healthcare professionals need increased knowledge of the symptoms and diagnosis in order to be able to provide accurate care and encounter to patients with endometriosis in a better way.  Aim: The aim of this study was to investigate how women diagnosed with endometriosis experience the encounter with healthcare.  Method: Literature review with descriptive design, based on ten original articles that was of qualitative design. The included articles were analyzed by coding which was then condensed into categories and themes.  Results: This study showed that women experienced deficiency in information and communication in the encounter with healthcare. Women experienced that healthcare personnel normalized the symptoms and that there was a lack of knowledge about endometriosis. The attitudes to the disease from the healthcare personnel affected the women's perceived support from the healthcare system.  Conclusion: The results highlight both a lack of knowledge but also a normalization of symptoms and deficiencies in communication and exchange of information between endometriosis patients and healthcare personnel. There is a potential for improvement in how healthcare professionals should respond to and help women seeking care for endometriosis. More research and education in the field is required to improve future care encounters.

Availability is the main concept for the digital health care services that is being used to consult doctors and nurses without spatial restrictions. Sweden is aspiring to become world leading in utilizing the opportunities from digitisation and e-health by the year 2025. This is considered necessary in order to meet the demands from an wealthier and aging population that expects more and better welfare services.However, if we are to weigh one of the arguments by Michael Lipsky, more easily available welfare services causes an increased demand for them. Additional efforts to make welfare services more available will be consumed by the endless appetite for these sort of goods. In the light of this theory, a paradox might exist when digital health care services is being used to relieve an already strained health care. We can consequently question if digital health care availability will be followed by an increased demand for welfare services?By using a survey in which Swedish citizens were asked about their attitudes to digital health care services and welfare needs, this study concludes that there is a strong relation between the respondents approach to digital health care services and their feelings towards more efforts to increase the amount of welfare services. The study also concludes that the respondents were mostly positive to digital health care services, yet that a commonly expressed opinion were that they should be developed and implemented by the public sector.

Bakgrund: Migration är vanligt förekommande i världen och i Sverige är invandring en stor anledning till folkökningen. När människor behöver söka sig till hälso- och sjukvården i ett nytt land så kan språkbarriärer uppstå, vilket påverkar kommunikationen. För att uppnå en god relation samt ett personcentrerat förhållningssätt i vården, så är kommunikation en betydelsefull aspekt. Ett sätt att kommunicera på vid språkbarriär är via tolk, vilket sjuksköterskor beskriver som värdefullt men ibland problematiskt. För att förbättra kommunikationen med patienter vid språkbarriärer så behöver patienters perspektiv undersökas, inte endast vårdpersonalens.  Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer mellan patient och vårdpersonal inom hälso- och sjukvård.  Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Datainsamling utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De artiklar som har valts ut till studien har uppfyllt inklusions- och exklusionskriterier, samt har bedömts vara av hög kvalitet i kvalitetsgranskning.  Resultat: Tre huvudkategorier lyftes fram under resultatanalysen; Hur språkbarriärer påverkar den personcentrerade vården, Missförstånd och konsekvenser samt Användning av tolk. Den första huvudkategorin delades in i tre underkategorier; Upplevd diskriminering, Känslor till följd av språkbarriärer och Preferenser gällande hälso- och sjukvårdspersonal. Även den sista huvudkategorin delades in i tre; Professionell tolk, Informell tolk och Andra sätt att kommunicera.  Slutsats: Språkbarriärer har stor påverkan på kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal. Detta kan av flera anledningar få negativa följder i vården. För att säkerställa en personcentrerad vård, så är vårdpersonalens bemötande och utveckling av de kommunikationssätt som finns avgörande. / Background: Migration is common in a global perspective and immigration is an important reason for the population increase in Sweden. When individuals are in need of healthcare in a new country, language barriers can arise and affect the communication. To achieve patient-centered care and a good relationship in healthcare, communication is a crucial aspect. Use of interpreters is one way to overcome language barriers, which nurses describe as valuable but sometimes problematic. To improve the communication with patients when there are language barriers, patients’ perspectives needs to be explored in addition to healthcare professionals.  Aim: To investigate patients’ experiences of communication, when there are language barriers between patients and health care professionals in health care.  Method: A literature study based on ten qualitative original articles. The databases Pubmed and CINAHL were used for data collection. The articles chosen for the study met the criteria of inclusion and exclusion. Their quality was also assessed as high in the quality analysis.  Results: Three main categories were highlighted under the analysis of the results; How language barriers affect person-centered care, Misunderstandings and consequences and The use of interpreters. The first main category was divided into three sub-categories; Experienced discrimination, Feelings due to language barriers and Preferences regarding healthcare professionals. The last main category was also divided into three; Professional interpreter, Informal interpreter and Other ways to communicate.  Conclusion: Language barriers have a big impact on the communication between patients and healthcare professionals. This can affect healthcare negatively for many reasons. The behavior of healthcare professionals and development of existing means of communication, is crucial to ensure a patient-centered care.

Bakgrund: Vårdpersonal behöver kunskap och förståelse för vårdtagarens livsvärld för att kunna ge ett gott bemötande. En aspekt av en människas livsvärld är dennes sexuella läggning. Idag är diskriminering på grund sexuell läggning olagligt i Sverige. Upprätthållandet av detta försvåras dock av att heterosexualitet är den rådande normen vilket leder till att homosexualitet utgör ett normbrott. Dessa normer föreligger även inom hälso- och sjukvården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva homosexuella vårdtagares upplevelse av bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonal brister i sitt bemötande av homosexuella vårdtagare. Bemötandet av de homosexuella vårdtagarna var heteronormativt. Vårdtagarna kände sig inte sedda som de personer de är samt upplevde att vårdpersonalen saknade kunskap om homosexuellas hälsosituation och livsvärld. Det upplevdes som ett risktagande att delge vårdpersonalen sin sexuella läggning. Slutsats: Heteronormen påverkade vårdgivarens syn på homosexuella vårdtagare. Vårdtagare antogs vara heterosexuella och kände sig därför osynliggjorda och marginaliserade. För att kunna skapa förutsättningar för ett fullgott bemötande behövs ökad kunskap och medvetenhet inom vården. / Background: In encountering patients, an understanding of the patients world view is necessary for the health care professional to provide good care. A basic aspect of a person‟s view of the world is sexual orientation. Discrimination based on sexuality is illegal in Sweden. The maintenance of this law is obstructed by the fact that heterosexuality is the current norm leading to homosexuality being in violation of this norm. These norms are also present in the health care system. Aim: The aim of this study was to describe homosexual patients‟ experience of encounters with health care professionals. Method: This literature study was based on ten qualitative studies. Results: Findings showed that patients experienced that the health care professionals were inadequate in their treatment of homosexual patients. Patients felt that they weren‟t seen and treated as their true self, the treatment was heteronormative and health care professionals lacked specific knowledge of their situation. It was expressed that to disclose their sexual orientation was perceived as a risk. Conclusion: Homosexual patients felt that heteronormativity influenced health professionals and how they perceived the patients. Patients were assumed to be heterosexual and therefore felt invisible and marginalized.

Bakgrund: Papperslösa och asylsökande räknas till samhällets mest utsatta och tillhör de grupper vilka FNs mänskliga rättigheter syftar till att skydda. Svensk lagstiftning är inte förenlig med dessa rättigheter. Papperslösa och asylsökande lider ofta av fysiska och psykiska problem och vägen till hälso- och sjukvård är kantad av hinder. Den svenska yrkesetiska koden för sjuksköterskor beskriver en professionell plikt att vårda alla på samma villkor. Omständigheter som hindrar sjuksköterskor att ge jämlik vård ställer dem inför problem och dilemman. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av papperslösa och asylsökande i hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar granskades och låg till grund för denna studie. Resultat: Studien fann fyra huvudteman, Att famla i blindo, Frustration, Kulturell kompetens och En känslomässig utmaning med åtta tillhörande subteman. Slutsats: Brist på/okunskap om riktlinjer var tydlig. Det är därför av stor vikt att författa och implementera riktlinjer i verksamheterna. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori ska inspirera sjuksköterskor att utforma kulturanpassad omvårdnad. Den publicerade forskningen inom valt område var begränsad och talar för ett bristande forskningsintresse inom området. Klinisk betydelse: Genom att studera sjuksköterskors erfarenheter identifierades organisatoriska hinder som möjligen kan avlägsnas genom tydliga riktlinjer och ökad kunskap. Ett uppmärksammande av ämnet kan leda till strukturella förändringar och ett införlivande av rätten till lika vård. / Background: Undocumented migrants and asylum seekers are part of society’s most vulnerable groups which the UN Human Rights seeks to protect. Swedish legislation does not comply with these rights. Undocumented migrants and asylum seekers often suffer physical and psychological problems and the road to health care is paved with obstacles. The Swedish Ethical Code for nurses describes a professional duty to provide care for all under the same conditions. Factors that prevent nurses from providing equitable care, cause problems and dilemmas. Aim: The aim of this study is to describe nurses' experiences of undocumented migrants and asylum seekers in the health care system. Method: Literature review with qualitative approach. Ten articles were reviewed and formed the basis for this study. Result: The findings of this study revealed four major themes Flying blind, Frustration, Cultural competence and An emotional challenge with eight subthemes. Conclusion: The lack of / ignorance of guidelines were clear. The writing and implementation of guidelines is therefore essential. Leininger transcultural nursing theory can inspire nurses to develop cultural appropriate care. Published research in this subject was limited therefore suggesting a lack of interest in this area of research. Clinical significance: By studying nurses' experiences, organizational barriers were identified. These may possibly be eliminated by clear guidance and knowledge. Highlighting this problem can lead to structural changes, thereby helping to incorporate equitable health care for all.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga studier av kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet utgjordes av fjorton underteman som bildade tre huvudteman, som i sin tur belyste förutsättningar för en god upplevelse av bemötandet i hälso- och sjukvården; kunskap, respekt och empati samt kommunikation. Slutsats: För att öka kunskapen om kvinnlig könsstympning krävs utbildning av studenter och befintlig hälso- och sjukvårdspersonal. En ökad kulturell kompetens krävs för att undvika ett bemötande med brist på respekt och empati. För att främja en god kommunikation krävs tillgång till pålitliga och kompetenta tolkar. Klinisk betydelse: Det finns ett stort behov av rutiner och riktlinjer gällande vård av kvinnor som utsatts för könsstympning. / Background: Female genital mutilation is a several thousand year old cultural tradition, which mostly occurs in African countries. The procedure involves very serious, both immediate and long-term, complications. The number of genitally mutilated girls and women in the world is estimated at 140 million. Globalization has meant that girls and women subjected to the procedure may come into contact with health care professionals with no prior experience in this patient group. Aim: To describe how women subjected to genital mutilation is experiencing the encounter with health services. Method: A literature review based on twelve scientific studies with a qualitative approach. Results: The result consists of fourteen sub-themes forming three main themes, which in turn highlights the prerequisites for a good experience of the encounter in the health care; knowledge, respect and empathy and communication. Conclusion: To increase knowledge about female genital mutilation education of students and existing health-care professionals is required. An increased cultural competence is necessary to avoid an encounter with a lack of respect and empathy. To promote good communication, access to reliable and competent interpreters is required. Clinical significance: The results show that there is a great need for routines and policies relating to care of women who have undergone genital mutilation.

Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att minoritetsgrupper med avseende på kultur och språk är socioekonomiskt utsatta och har sämre hälsa än majoriteten. Diskriminering och misstro till hälso- och sjukvården är faktorer som påverkar huruvida individer i dessa grupper söker vård eller ej. I Sverige föreskrivs en hälso- och sjukvård på lika villkor för alla individer. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att vårdrelationen är respektfull och patientcentrerad. Kulturellt säker vård innebär att patientens kulturella identitet, rättigheter och behov respekteras. Huruvida vården är kulturellt säker definieras av patienten. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur patienter som är i minoritetsställning, med avseende på kultur och språk, upplever sig bli bemötta i hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader i resultatet. Resultat: Tre teman framkom; Välbefinnande, Lidande och Hinder och glapp. Huvudresultatet visar på upplevelser av maktlöshet, stereotypisering och språkliga och kulturella skillnader som skapade svårigheter i mötet med vårdpersonalen. Upplevelser av respektfullt och kompetent bemötande framkom också. Slutsats: I många fall låg missförstånd, oförståelse, stereotypisering och diskriminering till grund för lidandet. Detta visar att den kulturella säkerheten behöver stärkas inom hälso- och sjukvården och att behov av ökad kulturell kompetens föreligger. Klinisk betydelse: Genom diskussion och utbildning med teorin om kulturell säkerhet som utgångspunkt kan den kulturella medvetenheten och sensitiviteten höjas. På så sätt skapas förutsättningar för höjd kulturell säkerhet inom hälso- och sjukvården. / Background: Research both in Sweden and globally shows that members of cultural and linguistic minority groups are socio-economically disadvantaged and have poorer health than the majority. Factors that influence whether individuals in these groups seek care or not are discrimination and mistrust of the healthcare system. In Sweden, the healthcare system is required to provide all individuals with care on equal terms. Healthcare personnel have a responsibility to ensure that the caring relationship is respectful and patient-centered. Culturally safe care involves respecting the patient's cultural identity, rights and needs. Whether care is culturally safe is defined by the patient. Aim: The aim of this study is to explore how patients who are members of cultural and linguistic minority groups experience their treatment within the healthcare system. Method: The study is a literature review of 12 qualitative research papers. The results of the papers were analyzed for similarities and differences. Results: The analysis revealed three themes: Well-being, Suffering and Obstacles and glitches. The main result shows experiences of powerlessness, stereotyping and linguistic and cultural differences that created difficulties in interaction with the staff. In addition perceptions of respectful and competent treatment emerged. Conclusion: In many cases, misunderstandings, incomprehension, stereotyping and discrimination form the basis for the suffering. This shows that the cultural safety needs to be improved in the healthcare system and that there is a need for increased cultural competence. Clinical significance: Discussion and training, based on the theory of cultural safety, create an environment conducive to increased cultural awareness and sensitivity, and thereby enhance cultural safety in healthcare. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013</p>

This study aims to investigate what preparations can facilitate the introduction of speech recognition at a healthcare unit in Region Västra Götaland. The Region has decided on a widespread introduction of speech recognition as a preparation for the upcoming change of record system.   The aim is to investigate the healthcare staff’s perceptions before the introduction of speech recognition and the handling of administrative tasks in a healthcare unit.   To answer our study, we conducted a qualitative survey at the commissioning unit and a semi-structured interview at a healthcare unit where they tested speech recognition.   In the study, we received two proposals on how administrative tasks connected to dictations can be handled. The first proposal is that the doctors make an administrative dictation in the dictation program Medspeech. The second proposal is that the medical secretaries go through the appointments based on a list in the patient administrative system Elvis. For a successful implementation of new routines, communication, training, environmental monitoring, routine descriptions, and technical conditions are important. In the study, we have also identified examples of current tasks the medical secretaries need to spend more time on as well as new tasks that they can undertake. Further lessons from the study are to let changes take time and to have a positive attitude toward new ways of working as an employee. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

The aim of this study was to investigate how healthcare-counsellor students reflect on vulnerability in their profession. Qualitative interviews were conducted with students enrolled in the healthcare-counsellor programme at a university in Sweden. The theoretical starting point was the cognitive theory and theoretical perspectives such as empathy fatigue, secondary traumatization and copingstrategies. The conclusions that can be made from this study is that the interviewees identified psychological vulnerability as the most prominent risk in the profession of healthcare-counsellor, with secondary traumatization and empathy fatigue being the most commonly reflected upon conditions. The study also revealed copingstrategies that were considered helpful in managing the risk of exposure, such as seeking collegial support, receiving workplace supervision, and finding a balance in one's workload. Furthermore, the study highlighted the importance of prioritizing one's own health and valuing professional knowledge to manage the risk of exposure. These findings provide valuable insights into the challenges and coping mechanisms related to psychological vulnerability in the profession as a healthcare-counsellor. / Denna magisteruppsats syftade till att undersöka och analysera hur hälso- och sjukvårdskurators studenter reflekterar om utsatthet i kuratorsyrket inom hälso- och sjukvård. Det har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med hälso- och sjukvårdskurator studenter som läser hälso- och sjukvårdskurators programmet på ett universitet i Sverige.Som teoretisk utgångspunkt användes kognitiv teori och teoretiska perspektiv så som empatitrötthet, sekundär traumatisering och copingstrategi. Slutsatserna som görs i denna studie är att alla intervjupersoner uppgav psykologisk utsatthet som den mest uppenbara risken för utsatthet i hälso- och sjukvårdskuratorsyrket. I denna utsatthet ingick symtom såsom empatitrötthet och sekundärtraumatisering. Vidare uppgav intervjupersonerna olika copingstrategier som behjälpliga för att hantera risk utsatthet, t.ex. kollegialt stöd,handledning på arbetsplatsen, att utveckla sitt professionella förhållningssätt för få balans i sitt arbete och att inte ta på sig andra människors känslor, samt att ha rimlig arbetsmängd.Förmågor som ansågs vara viktiga i yrket för att hantera risk för utsatthet var bland annat att prioritera sin egen hälsa och värdera den egna professionella kunskap som kuratorn kan besitta.