SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV DEN ÄLDRE PATIENTENS OMVÅRDNAD VID URININKONTINENSEN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE EMELIE HEW THACHMARIA JEPPSSONHew Thach, E & Jeppsson, M. Sjuksköterskors upplevelser av den äldre patientens omvårdnad vid urininkontinens. En empirisk intervjustudie. Examensarbete för magisterexamen i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Urininkontinens är ett hälsoproblem som ökar med stigande ålder. Ålder och samsjuklighet är riskfaktorer för urininkontinens. Trots naturliga åldersförändringar är urininkontinens inget som tillhör det naturliga åldrandet. Sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård har ett väsentligt uppdrag att upptäcka ohälsa, arbeta promotivt och preventivt samt beakta psykosociala utmaningar som kan uppstå till följd av sjukdom, funktionshinder och åldrande, som till exempel besvär med urinläckage. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad mot äldre patienter med urininkontinens inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Intervjuer med sjuksköterskor (n=11) genomfördes inom kommunal hälso- och sjukvård i olika kommuner belägna i Skåne. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av datamaterialet. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att urininkontinens hos äldre inte var ett prioriterat område. Individuellt förskrivet inkontinenshjälpmedel som var bekvämt ansågs betydelsefullt. Omvårdnadspersonalen arbetade oftast närmast patienten och var en viktig informationskälla. Slutsats: Omvårdnaden av hälsoproblemet urininkontinens hos äldre bör genomsyras av de sex kärnkompetenserna. / REGISTERED NURSES’ EXPERIENCES OF CARING ELDERLY PATIENTS WITH URINARY INCONTINENCE AN EMPIRICAL INTERVIEW STUDYEMELIE HEW THACHMARIA JEPPSSONHew Thach, E & Jeppsson, M. Registered nurses’ experiences of caring elderly patients with urinary incontinence. An empirical interview study. Degree project for Master`s in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018. Background: Urinary incontinence is a health problem that increases with age. Age as well as comorbidities are risk factors for incontinence. Despite the cause of natural aging urinary incontinence is not a part of the natural aging process. Nurses in municipal health care has an important mission to detect health problems, work promotive and preventive as well as taking into account psycho-social challenges that may arise as a result of disease, disability and ageing, such as problems with urinary incontinence. Aim: Enlightening registered nurses experiences of caring elderly patients with urinary incontinence in municipal health services. Method: Interviews with registered nurses (n=11) in municipal health services at different municipalities located in Scania. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Nurses experienced that urinary incontinence was not a priority among the elderly. Comfortable individually prescribed incontinence aids were considered more important. The nursing staff were usually working closest to the patient and were an important source of information. Conclusion: The six core competencies should be imbued in nursing care of urinary incontinence amongst the elderly.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kuratorer som arbetar inom hälso- och sjukvården, där LARO-mottagningar är verksamma, upplever sitt arbete med patienterna, trots den oklarhet som råder kring deras arbetsuppgifter, samt hur de ser på vikten av goda relationer i ett socialt arbete. Empirin samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer som arbetar på LARO-mottagningar. Vidare har KASAM och systemteori använts som teoretiska utgångspunkter. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de två valda teorierna och kunskapsläget. En av de centrala utgångspunkterna i denna studie var att informanterna redogjorde för den oklarhet som råder kring deras arbetsuppgifter. Informanterna resonerade kring deras arbete som ensamprofession och de utmaningar man ställs inför när man ska bedriva ett socialt arbete i en medicinsk kontext. En annan aspekt som informanterna skildrar var hur viktigt relationsskapande och bemötande är i förändringsarbetet med patienterna. / The aim of this study was to investigate how curators working in health care, where Medication-Assisted Treatment for Opiate Addiction is operate, experience their work with patients, despite the uncertainty surrounding their work tasks and the importance of good relationship in social work. The empirical data was collected through four semi-structured interviews with social workers working in a medication-assisted treatment for opiate addiction. Furthermore, KASAM and systems theory has been used as the theoretical starting points. The collected empiricism has been analyzed on the basis of the two theories and the state of knowledge. One of the central points in this study was the uncertainty surrounding the informants tasks. The informants reasoned about being alone in their profession of social work, and the challenges they face when conducting a social work in a medical context. Another aspect that the informants portrayed was the importance of relationship building and approaching in the work with their patients.

The purpose of this study is to investigate how policies, on different levels in Skåne, formulate the coordination of tasks towards persons with mental disabilities and compound needs. The study is performed with a narrative approach, both as an instrument for analysis and method, in combination with policy theory. Three policies on three different levels were examined and disassembled by following Labovs modell, as part of the narrative method. The first document, interpreted as a policy in this study, is a public report from the Swedish government published 2006, which concerns the development of society's efforts for people with mental disabilities. This report was referred to in an amendment that gained legal force 2010. The second policy was published after this amendment and is created by region Skåne together with an association named Kommunförbundet Skåne. The third policy is created by region Skåne and Malmö city. By looking at previous research on interprofessional collaboration and dual diagnosis in combination, with the theories earlier mentioned, different aspects of what the policies were saying were analyzed. The results of this study shows that a hidden political power within policies is likely to occur. Additionally, there seems to be a prevailing opinion that interprofessional collaboration is the predominant way of solving the difficulties that occur in the care of patients in need of help from several principals. However, research shows that this assumption might not be totally accurate. Another result demonstrates that unclear definitions, and descriptions of how interprofessional collaboration should take form, can result in policies consisting of prominent but empty words that in practice become hard to implement.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem, som drabbar såväl kvinnor som män. Dock drabbas kvinnor av ett mer allvarligt och upprepat våld. Det finns bristande erfarenhet och kunskap kring mäns utsatthet för våld i nära relationer. Den bristande kunskapen skulle kunna utgöra svårigheter för hälso- och sjukvårdspersonal att identifiera och uppmärksamma dessa män. Syftet är att kartlägga mäns upplevelser av våld i nära relation samt upplevelsen av att söka stöd som grund till att skapa en vårdande vård. En beskrivande litteraturöversikt innehållande elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats som sökts fram i databaserna Cinahl och PsycArticles. Resultatet presenteras utifrån två teman med fem subteman. Flera studier stärker mäns upplevelse av våldet, i form av våldets karaktär samt konsekvenser av våldet. Vidare förstärker studier den normativa och stigmatiserade bilden av våld i nära relationer samt inslag av hälso- och sjukvårdspersonalens attityder. Mäns våldsutsatthet är förknippat med samhällets normer kring våld i nära relationer. Det finns ett bristfälligt bemötande från myndigheter däribland hälso- och sjukvård gentemot män.

Transgender people still face various types of discrimination, threat and violence on a global level. Even though the work against this societal problem proceeds in Sweden, studies have shown that transgender people often feel disrespected and discriminated within the health care context. This study aims to find a deeper understanding of discrimination against transgender people within the Swedish health care system, by analyzing and interpreting the stories of nursing students on the treatment of transgender people. In addition to this, the study aims to understand which social norms and values that are taught to the students in relation to discrimination against transgender people, and how the students relate and present themselves in relation to the social norms and values.  In order to analyze the results of the study various theories and concepts are being used, such as queer theory, new institutionalism, stigma and Goffman’s dramaturgical perspective. The study is based on semi-structured interviews with eight nursing students, studying semester three to six at various universities in Sweden. The outcome of the study shows that three main norms and values seem to be of importance to the maintenance of institutional discrimination against transgender people within the Swedish health care system. These are the societal heteronorm, knowledge gap about transgender people, and stigmatization. The nursing students carry varying degrees of knowledge about trans gender people, but all participants seem to be open and receptive to the thought of meeting and caring for a transgender person in their future worklife.

Den svenska arbetsmarknadens struktur har under den senaste tiden genomgått betydande förändringar, vilket har satt sina spår i hälso- och sjukvårdssektorn. Detta blir uppenbart i granskningen av professionella gruppers sammansättning, då andelen inhyrd personal inom hälso- och sjukvården ökat på senare år. Förändringen har präglats av svårigheter och problematik, vilket synliggjorts i media. Nackdelarna med inhyrd personal har fått betydligt större utrymme i media än fördelarna. Denna studie ämnar undersöka det upplevda samarbetet inom professionella grupper i hälso- och sjukvården. Den professionella gruppen utgörs av tillsvidareanställd vårdpersonal som arbetar heltid samt inhyrd vårdpersonal som är anställda under en kortare period. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en djupare förståelse för ämnet. Därefter genomfördes fem intervjuer med både heltidsanställda och inhyrda sjuksköterskor som arbetade på en akutvårdsavdelning. Studien indikerar att samarbetet på avdelningen påverkades negativt av ojämna ansvarsförhållanden. Även faktorer utanför avdelningen, som sjukhusets organisationsstruktur, påverkade samarbetet. Samarbetssvårigheterna blev också synliga i teamarbetet.

Rapporter visar på att det saknas sjuksköterskor inom vården idag och att det i framtiden kommer fortsätta vara så. Sjuksköterskor uppger att arbetssituationen är ohållbar och att där finns brister på flera plan. Arbetsmiljö, hög stressnivå, personalomsättning och ledarskap är faktorer som bidrar till sjuksköterskors intentioner att lämna sin arbetsplats. Studiens syfte handlar om att undersöka hur ledarens egenskaper kan påverka sjuksköterskans intention att lämna sitt arbete. Det är en kvalitativ litteraturstudie där tio stycken artiklar ingår. Både ostrukturerade- och strukturerade sökningar av artiklar gjordes i vetenskapliga databaser för att ge en så trovärdig bild av kunskapsområdet som möjligt. Studiens resultat visar på att ledarskapet och ledarens egenskaper kan påverka sjuksköterskans intentioner att lämna sin arbetsplats. Det är viktigt att ledaren är delaktig i utformandet av relationer dels mellan ledare och sjuksköterska men dels även mellan de kollegiala relationerna. Arbetsmiljön är också en viktig förutsättning för sjuksköterskan och som ledaren också bör vara delaktig i för att gynna sjuksköterskans arbetssituation. För att skapa en hållbar sjukvård måste ansträngning göras för sjuksköterskans hållbarhet. Chefer och ledare som arbetar inom hälso- och sjukvård skulle behöva utveckla både sitt ledarskap och chefskap för att synergi dem emellan ska träda fram.

Tidigare forskning belyser arbetet som första linjens chef som krävande, med en hög arbetsbelastning och påverkad arbetsmiljö. Inom ett flertal verksamheter har ett delat ledarskap införts i syfte att möta de krav som ställs och för att skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Forskning saknas gällande arbetsmiljön i ett delat ledarskap inom slutenvård i hälso- och sjukvård. Därmed ämnandes att undersöka hur arbetsmiljön ser ut för första linjens chefer i ett delat ledarskap inom slutenvård på ett universitetssjukhus och se om det fanns samband mellan karaktäristiska data och utfallet i vald enkät som mäter organisatorisk och social arbetsmiljö. Deltagare inkluderades i denna tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde vid en tidpunkt med hjälp av ett validerat mätinstrument. Resultatet visade att första linjens chefer skattade sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö som god och ett svagt samband sågs mellan första linjens chefers karaktäristiska data och variabler som ”rollkonflikter” och ”inflytande”. Ett delat ledarskap har god inverkan och positiva effekter på arbetsmiljön i stort för en första linjens chef ur ett hållbarhetsperspektiv.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Våld mot kvinnor omfattar allt våld som resulterat i eller troligtvis kommer resultera i sexuellt, psykiskt eller fysiskt lidande för kvinnor. För att våldsutsatta kvinnor ska kunna få den vård de är i behov av behöver sjuksköterskor fråga om deras erfarenhet av våld i nära relationer. Det finns en bristande kunskap hos sjuksköterskor om hur våldsutsatta kvinnor upplever deras bemötande.  Syfte: Syftet är att beskriva kvinnor utsatta för våld i nära relationers upplevelser av sjuksköterskans bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt av 8 kvalitativa/kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med stöd i Fribergs (2017) analyssteg och kvalitetsgranskades utifrån Fribergs kvalitetsgranskningsfrågor.  Resultat: Våldsutsatta kvinnors upplevelser av sjuksköterskans bemötande skiljde sig åt. De kvinnor som upplevde ett bristande bemötande berättade att det berodde på en bristande empati och kunskap hos sjuksköterskan. Kvinnorna som upplevde ett positivt bemötande berättade istället att sjuksköterskan hade visat respekt gett kvinnan en känsla av tillit och säkerhet.  Slutsats: Kvinnorna talade om vikten av en välkomnande miljö. När sjuksköterskan var välkomnande, visade på en respekt för kvinnans integritet och ställde frågan om i en trygg miljö kände kvinnorna sig mer benägna att svara ärligt på frågan om deras erfarenhet av våld i nära relationer. Eftersom stora delar av resultatet visade på att kvinnor upplever att sjuksköterskor brister i sitt bemötande behövs ytterligare forskning inom detta område.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet däremot är det få inom hälso- och sjukvården som pratar om ämnet. Långvarig smärta är den vanligaste anledningen till att individer söker sig till hälso- och sjukvården. Smärta påverkar val av aktivitet samt minskar intimitet, sexuell njutning och lust. Att inte tillmötesgå dessa behov kan ha negativa effekter på livskvalitén. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga relevant litteratur med upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Metod: Designen av studien var scoping review och databassökning skedde i CINAHL, MEDLINE och PsycINFO där slutligen 20 artiklar inkluderades. Resultat: Sexuella dysfunktioner var vanligt förekommande hos individer med långvarig smärta. MOHO:s centrala begrepp var till användning för att kartlägga upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Slutsats: Långvarig smärta påverkade den upplevda sexuella hälsan inom samtliga MOHO:s centrala begrepp; person, miljö och aktivitet.