• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 252
  • 89
  • Tagged with
  • 341
  • 341
  • 338
  • 337
  • 337
  • 335
  • 335
  • 335
  • 335
  • 335
  • 335
  • 56
  • 56
  • 55
  • 46
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Röntgensjuksköterskors prioriteringar inför val av första arbetsplats : En enkätstudie / Radiographers’ priorities when choosing their first workplace : A survey study

Andersson, Marie, Gologan, Nathalie January 2022 (has links)
Inledning: Radiologin har en central roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor i alla 21 regioner i Sverige just nu. Arbetsgivarnas konkurrens om de nyutexaminerade innebär att mer kunskap om arbetssökandes önskemål och prioriteringar kan vara av värde. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga vilka faktorer som påverkar nyutexaminerade röntgensjuksköterskors val av första arbetsplats. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till de som examinerades mellan år 2021–2022 från de åtta lärosäten som erbjuder röntgensjuksköterskeutbildningen. Enkäten var egenkonstruerad och bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågeställningar. Svaren analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog 88 röntgensjuksköterskor fördelat på 69 kvinnor och 19 män. Resultat: De faktorer som prioriterades högst inför val av första arbetsplats var erbjudande om tillsvidareanställning, arbetsplatsens geografiska placering samt möjlighet till yrkesrollsutveckling. Majoriteten av deltagarna var nöjda med sin första anställning och förväntas stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats de kommande åren men studien belyser även att det finns förbättringspotential hos arbetsgivarna vad gäller rekrytering. Slutsats:Sammanfattningsvis visar studien att ett flertal faktorer har inverkan på nyutexaminerade röntgensjuksköterskors val av första arbetsplats där de högst rankade faktorerna kan kopplas till individens grundläggande behov.
72

Betydelsen av ett närvarande och hälsofrämjande ledarskap : En litteraturstudie / The importance of a present and health promoting leadership

Nilsson, Annelie, Strömberg, Michaela January 2023 (has links)
Att som medarbetare kunna utföra en god vård med rätta förutsättningar är ingen självklarhet. Nå uppsatta mål i en verksamhet, skapa kvalitet och få medarbetarna i rätt riktning kräver goda ledaregenskaper. En ledare har det yttersta ansvaret för en verksamhet och dess personal, även vissa sidouppdrag kan ingå i ledarskapet. Syftet med denna studie var att belysa medarbetarnas upplevelse av ett närvarande ledarskap. 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativt, kvantitativt och litterärt forskningsunderlag valdes ut till studien. Fyra huvudteman och nio subteman togs fram. Resultatet visar på vikten av att ha en god arbetsmiljö påverkar medarbetarna på ett positivt sätt. Ur hälsoperspektiv var upplevelsen av distansledarskap både positiv och negativ. Att ha god kunskap om verksamheten och en tydlig kommunikation mellan ledare och medarbetare ansågs avgörande ur ett hälsofrämjande perspektiv. Resultat som framkom från den här studien visade att en optimal lösning var ett ledarskap som är närvarande både fysiskt och digitalt.
73

Sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterat hot och våld inom hälso- och sjukvården : En deskreptiv litteraturstudie

Göransson, Adelina, O'Neill, Gabriella January 2023 (has links)
Bakgrund: Arbetsrelaterat hot och våld (AHV) är ett fenomen som drabbar samtliga organisationer inom hälso- och sjukvården där sjuksköterskor är den mest drabbade professionen. AHV definieras utefter relationen mellan utövare och den utsatta samt utefter typen av våld som utförs: verbalt, sexuellt eller fysiskt våld. Konsekvenser av att bli utsatt kan bland annat vara att bli stressad, utbränd, ångest och tankar kring att avsluta karriären inom professionen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fenomenet AHV inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna litteraturstudie omfattar tolv kvalitativa studier som samlades in genom tre databaser: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Inklusionskriterierna för inkluderade data var sjuksköterskors perspektiv, empiriska kvalitativa studier, IMRAD-struktur och studier som överensstämde med författarnas syfte. Exklusionskriterier var studier med syfte att beskriva terrorism, mobbning och sexuellt våld som en ensamfråga. De återstående studierna analyserades genom en deskriptiv dataanalysmetod. Huvudresultat: Tre huvudteman identifierades i resultatet: Sjuksköterskors erfarenhet av våld på arbetsplatsen där sjuksköterskorna identifierade händelseförloppet vid AHV, Sjuksköterskors hälsa och välbefinnande i närvaro av hot och våld på arbetsplatsen där sjuksköterskorna identifierade och reflekterade kring hälsa och välmående, samt Sjuksköterskors erfarenhet av organisatorisk frånvaro i närvaro av hot och våld på arbetsplatsen vilket identifierade brister på stöd och återkoppling vid avvikelserapportering av AHV. Slutsats: Med denna litteraturstudie strävar författarna efter att illustrera fenomenet AHV och styrka vikten av att förebygga, implementera insatser för strategier och kunskap samt ge sjuksköterskor organisatoriskt stöd vid AHV. / Background: Workplace violence (WPV) is a phenomenon that affects all organizations within health care, with nurses being the most affected profession. Workplace violence is defined by the relationship between the perpetrator and the victim, but also according to the type of violence that is carried out: verbal, sexual or physical violence. Consequences of being exposed can include stress, burnout, anxiety and thoughts about ending one's career in the profession. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses’ experience of WPV in the healthcare system. Method: This review includes twelve qualitative articles collected through three databases: CINAHL, PubMed and PsycInfo. The inclusion criteria for included data were nurses' perspective, empiric qualitative studies, IMRAD structures and studies that subline with the authors aim. Exclusion criteria were studies with aim to describe terrorism, bullying and sexual violence as a lone issue. The remaining articles were analyzed through a descriptive data analysis method. Results: The three main themes in the results were identified as: Nurses experience of WPV where nurses identified the sequence of events, Nurses health and well-being in the presence of WPV where nurses identified and reflected upon health and well-being, including Nurses experience of organizational absence in the presence of WPV where nurses identified barriers in support and feedback when reporting WPV. Conclusion: With this study the authors aspire to illustrate the phenomenon of WPV and the importance of preventing, implementing interventions for strategies and knowledge and provide nurses with organizational support when WPV occurs.
74

Utbildning och erfarenhetens inverkan på ledarskapsutövande hos första linjens chefer i äldreomsorgen : Kvalitativ metod

Tuboku-Metzger, Edith, Fyhr, Tea January 2023 (has links)
Från fattigvårdens kommandora där den starkaste styrde och ställde, till första linjens chef med krav på akademisk utbildning inom äldreomsorgen. Under det senaste seklet har ledarskapet inom vård av äldre förändrats i samma takt som äldreomsorgen. Högre krav från alla kringliggande instanser i samband med ett högre tryck på vård och omsorg leder till frågan vad dagens första linjens chefer behöver för att kunna lyckas. Syftet var att få en uppfattning om hur första linjens chefers ledarskap påverkas av erfarenheter, utbildning och yrkeskunskap som de har med sig, genomfördes en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med 8 stycken första linjens chefer inom äldreomsorgen. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att första linjens chefer har användning av deras tidigare erfarenheter från äldreomsorgen i deras ledarskapsutövande. Praktiska erfarenheter gav dem möjlighet till att inte enbart kunna identifiera behov av stöd bland medarbetarna, utan även att kunna ta till rätt åtgärder för att tillgodose medarbetarnas och brukarnas behov. Frågan om möjligheten till kompetensutveckling efter anställning är det mest relevanta för att kunna tillgodose första linjens chefer med rätt förutsättningar i de områden där deras ledarskap brister.
75

Delat ledarskap : Amabulanspersonalens upplevelser

Olsson-Hermansson, Ida January 2023 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare inom ambulansen i Västra Götaland upplever delat ledarskap. Det är viktigt att ta reda på för att kunna skapa en hälsofrämjande arbetsplats eftersom det är svårt att behålla och rekrytera personal inom hälso- och sjukvården idag. Det finns inte heller lika mycket forskning om medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap som om chefernas upplevelser av detta. Sju medarbetare till chefer med delat ledarskap intervjuas genom semistrukturerade forskningsintervjuer. Deltagarna är utbildade sjuksköterskor med påbyggnadsutbildning till ambulanssjuksköterskor samt påbyggnad till anestesisjuksköterska. Datamaterialet i denna studie analyseras utifrån en induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys. Genom denna metod framkommer åtta subkategorier och två kategorier: starka relationer och arbetsfördelning. Resultatet visar, i linje med tidigare forskning, att tillgänglighet (Rosengren, Bondas, Nordholm & Nordströms 2010) och närvaro (O’Toole, Galbraith & Lawler III 2002) är en positiv effekt av delat ledarskap, men den visar också att det finns negativa konsekvenser av delat ledarskap i form av att det kan bli ojämlika diskussioner och maktförhållanden. Denna studie kan vara ett stöd för att skapa hållbara och hälsofrämjande arbetsplatser, då även de utmaningar som delat ledarskap kan innebära synliggörs. För framtida forskning är det av intresse att studera delande chefers maktposition gentemot sina medarbetare.
76

Följsamhet till SBAR : En observationsstudie

Isacsson, Niccole, Karlsson, Sara January 2023 (has links)
Bakgrund: överlämningar från ambulans till akutmottagning sker varje dag. Bristande kommunikation riskerar att försena diagnostik och behandling, vilket kan leda till ökat vårdlidande för patienter. Situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation (SBAR) utvecklades för att minska riskerna för brister i kommunikation i kritiska moment. Tidigare studier har undersökt följsamheten till SBAR vid överlämningar på akutmottagning men inte specifikt vid tidskritiska tillstånd. Syftet med denna studie är att studera följsamheten till SBAR vid överrapportering av patienter med ett tidskritiskt tillstånd samt undersöka skillnad mellan kirurg- och medicinlarm. Resultat: Ingen av de observerade rapporterna hade 100% följsamhet. Under situation rapporterades sällan patientens kön, patientens namn inkluderades i 88% av rapporterna. Händelser samt symtom och skador inkluderades i alla rapporter. Under bakgrund inkluderade 81% av rapporterna både tidigare sjukdomar av betydelse och förlopp senaste 24 timmarna. I 33% av rapporterna var information om ABCDE komplett och 64% inkluderade kompletta vitalparametrar. Under rekommendation hade ingen rapport information rörande alla tre underrubriker. Endast fyra rapporter innehöll någon rekommendation. Given behandling, infarter, patientens hemmiljö samt tolkbehov rapporterades ostrukturerat under rekommendation.   Slutsats: Vid rapport av patienter med tidskritiska tillstånd fann vi att få rapporter följde grundstrukturen i SBAR. Situation och bakgrund hade genomgående en hög följsamhet medan aktuellt visade lägre följsamhet. Vidare noterades vissa skillnader mellan kirurglarm och medicinlarm. Rekommendation hade lägst följsamhet och innehöll ofta ostrukturerad information. Man kan överväga om inte andra rapportsystem som mer speglar given behandling kan förbättra rapporten av utförd vård prehospitalt. Fler och större studier rörande rapportsystem och följsamhet bör utföras.
77

Faktorer i ledarskap som kan påverka personalomsättningen inom sjukvård : En integrativ litteraturstudie

Lovén, Victoria, Wirheim, Sara January 2023 (has links)
Sverige och övriga länder står inför ett stort kompetensförsörjningsbehov inom sjukvård (Heidari, Seifi & Gharebagh 2017). I Sverige har 14 av 21 regioner förklarat att ha brist inom flera av legitimationsyrken inom sjukvården samtidigt som antalet äldre är beräknat med att öka med 50 % till år 2031. Många studier hävdar att ledarskapskvalité är en av de viktigaste faktorerna som påverkar vårdpersonalens vilja att stanna på sin befintliga arbetsplats. Den aktuella studien är en integrativ litteraturstudie vars syfte är att identifiera ledarskapsfaktorer som kan påverka personalomsättning inom sjukvård. Studiens resultat visar att en stödjande närvarande ledare som ger psykologiskt och socialt stöd, bidrar till gott socialt klimat, trygg och säker arbetsmiljö och ökad arbetstillfredsställelse hos medarbetarna på arbetsplatsen är faktorer som kan minska personalomsättningen inom sjukvård. Studiens resultat kommer överens med tidigare forskning och bekräftar att stödjande ledare som tillämpar individualiserad omtanke, fokuserar på motivation, aktiv kommunikation genom tvåvägsdialog och tillit samt ger situationsanpassat stöd, stimulerar medarbetarnas organisatoriska engagemang och bidrar till ökad arbetstillfredsställelse, gott socialt klimat och trygg och säker arbetsmiljö, som visade sig vara effektiva faktorer för att få personalen att stanna kvar på sin arbetsplats.
78

Magisterprogram i hållbar organisering och hälsofrämjande ledarskap - om programmets användbarhet i praktiken : En kvalitativ intervjustudie

Berichvili, Inga, Alwén, Erzsebet January 2023 (has links)
Hållbarhetens olika värden och vad det är som främjar hälsan i arbetslivet är ett länge diskuterat och efterforskat ämne. Högskolan i Borås möjliggör för chefer i vård och omsorg att, genom ett flexibelt magisterprogram, erhålla kunskaper för en utveckling på individnivå med målet att rusta för att möta framtida behov av hållbara och hälsofrämjande arbetsförhållanden. Många chefer arbetar under tidspress och hinner därför inte i alla lägen reflektera över och än mindre anpassa sitt praktiska arbete efter kunskap om vad som främjar hälsa och förbättrar hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt de erhållna evidensbaserade och teoretiska kunskaperna är användbara i det praktiska arbetet samt belysa möjligheter och eventuella hinder för att kunna skapa långsiktigt hållbara och hälsofrämjande arbetsförhållanden. För att besvara frågeställningarna genomfördes tolv semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattningar som studerat på magisterprogrammet. Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats och intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk metod med fokus på möjligheter och hinder. Resultatet antyder att det finns en diskrepans mellan resultatet av tidigare forskning inom ämnet och organisatoriska förutsättningar, möjligheter och hinder, för implementering av kunskaperna från magisterutbildningen. Det finns på alla organisatoriska nivåer en uttalad strävan efter hållbarhet och incitament för att främja hälsa på arbetsplatsen, men dessa mål har än så länge en underordnad position i förhållande till ekonomistyrningen.
79

Rektor som ledare för skolsköterskan : En kvalitativ studie om rektorers utmaningar med att leda skolsköterskan och hur dessa kan förstås utifrån ett professionsperspektiv

Delander, Eva, Sverkersson, Elvira January 2023 (has links)
Som skolledare har rektor ett komplext uppdrag över skolans verksamhet. Förutom att leda den pedagogiska verksamheten innebär uppdraget även att vara ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet där skolsköterska som profession ingår. Studiens syfte är att med professionsperspektivet som analysverktyg beskriva hur rektorer uppfattar sina förutsättningar att leda skolsköterskans arbete och fullfölja sitt uppdrag som ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet på skolan. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 10 rektorer vars anställning var inom offentlig skolverksamhet. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien analyserades och presenterades utifrån de fyra professionsattributen: vetenskaplig kunskapsbas, autonomi, rektors erkännande av omvärlden samt kåranda. Resultatet visar att rektorer upplever utmaningar med att fullfölja sitt uppdrag som ytterst ansvarig för elevhälsan och skolsköterskans arbete samt att leda elevhälsans och skolsköterskans arbete på skolan. En slutsats i studien är att rektorerna upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att kunna leda skolsköterskan i delar av dennes arbete och att detta leder till utmaningar med att vara ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet på skolan. I diskussionen lyfts komplexiteten i att rektor har en formell kompetens inom pedagogik och förväntas leda skolsköterskan med medicinsk kompetens. Det finns även utmaningar med att skapa samsyn på skolan och få skolans samtliga professioner att använda ett gemensamt språk.
80

"Var dag är en sällsam gåva" : En självbiografistudie om personers upplevelse av att få ett cancerbesked.

Hagberg, Maria, Johannesson, Mary January 2021 (has links)
Bakgrund: En av tre svenskar kommer att få ett cancerbesked under sin livstid. Cancerutvecklingen kan påverkas av yttre faktorer som kosten samt tobaksanvändning. Cancerbeskedet kan upplevas som en livskris och är förknippat med faran av att dö. Det har stor betydelse hur ett cancerbesked lämnas. En roll som sjuksköterskan har är att lindra lidande, öka välbefinnandet och ge stöd i olika sammanhang.  Syftet: Att beskriva upplevelser efter att ha fått ett cancerbesked. Metod: En kvalitativ självbiografistudie med induktiv ansats baserat på självbiografier. Resultat: Resultatet belyser upplevelsen av att få ett cancerbesked, där många olika känslor framkom. Dessa delades upp i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Det framgick i resultatet att cancerbeskedet upplevdes tungt och svårhanterbart. Beskedet uppmärksammade samtliga på hur skört livet är, och de gav en annan syn till livet. Slutsats: Olika delar i livet kommer att påverkas vid ett cancerbesked och det finns ingen tydlig mall för hur upplevelsen av beskedet kommer att hanteras. Samhörighet, god kommunikation och mänsklig kontakt är viktigt för att kunna minska lidandet.

Page generated in 0.2076 seconds