Gastric ulceration (Equine gastric ulceration syndrome, EGUS) is a common disease among today's domesticated horses (Equus caballus), but can also occur in wild horses. Horses naturally spend 60 - 70 % of the day grazing and foraging; therefore, their gastrointestinal tract is designed for continuous forage and the gastric juice is secreted continuously. When the interval between forage provision is over 6 hours, the pH level in the stomach tends to drop below 4, which damages the gastric mucosa. The stomach of a horse is divided into two parts, an upper part which is sensitive to gastric juice and a lower part which is used to it. Despite this, gastric ulceration can occur in both parts of the stomach, though for different reasons. The most common cause of gastric ulceration in the lower part of the stomach is mainly linked to stress, while in the upper part it is due to feeding routines and feed content. Racehorses, trotter and galloping horses are the type of horse where gastric ulceration is most common, the prevalence being as high as 80 – 100 % during the competition season. Gastric ulceration is a disease with diffuse symptoms and there are several different reasons for its appearance, which are also often in combination with each other. More research is needed on the subject, especially regarding gastric ulceration in the lower part and why this occurs. / Magsår är vanligt förekommande bland dagens domesticerade hästar (Equus caballus) men kan även förekomma bland vilda hästar. Hästar spenderar naturligt 60 - 70 % av dygnet till att beta och söka föda, därför är deras mag- och tarmsystem utformat för ett i princip kontinuerligt födointag och magsyran utsöndras med ett jämnt flöde. Om det går mer än 6 timmar mellan utfodringarna har pH-värdet i magsäcken en tendens att sjunka under 4 vilket skadar magslemhinnan. Magsäcken hos häst är uppdelad i två delar, en övre del som är känslig mot magsyra och en nedre del som är van vid det. Trots detta kan magsår förekomma i båda delarna av magsäcken men av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till magsår i nedre delen av magsäcken anses främst vara kopplat till stress medan den främsta anledningen till förekomsten i övre delen är kopplat till utfodringen, både utfodringsrutiner och foderstatens uppbyggnad. Kapplöpningshästar, trav- och galopphästar, är den typ av häst där magsår är vanligast förekommande och frekvensen är mellan 80 och 100 % under tävlingssäsongen. Magsår är en sjukdom med diffusa symtom och det finns flera olika anledningar till att det uppkommer och kan även vara i kombination med varandra. Det krävs mer forskning kring ämnet, i synnerhet angående magsår i nedre delen och varför detta uppstår.

<p>Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för vilken betydelse ridterapi kan ha för patienter inom psykiatrin. Studiens frågeställning var: Vilken betydelse kan ridterapi ha för att minska problematiken och öka välbefinnandet för patienter inom psykiatrin avseende livsmening, självbild, psykisk hälsa och social situation? För att besvara frågeställningen tillämpades en mixad metod vilken bestod i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod i en enkätundersökning riktad till 25 patienter inom psykiatrin i Skellefteå som vid undersökningstillfället deltog i ridterapi. Den kvalitativa delen utgjordes av en fokusgruppsintervju med fyra behandlare som arbetar med ridterapi i Skellefteå. Resultaten i studien visar att ridterapin har påverkat dessa patienter positivt inom alla undersökta variabler. Patienterna har fått en ökad känsla av livsmening, de har fått en bättre syn på den egna personen, den psykiska hälsan och den sociala situationen har förbättrats. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv utifrån en postpositivistisk forskningsansats. Analysverktygen var kognitiv teori, KASAM och begreppet återhämtning. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.</p>

Studies on work-related skeletal lesions are a vital part of answering questions about how animals were used by prehistoric populations. In Sweden, this sort of research has mainly been done on cattle. Horse (equus) bones are simply to uncommon to find and the osteometric methods are severely lacking. This essay aims to use previous Swedish as well as foreign research on the subject, as a basis for a new study focusing on horse bones from different contexts. The aim is to find indications of whether or not the relationship between humans and horses has affected the way these animals were treated, and later disposed of after death. A new perspective of theory and methodology will be used to tackle the problems that have previously haunted osteological research on horse bones. By combining osteological analysis and microarchaeology the goal is to reach for information that in the past has been hard to come by.  Swedish osteology needs to step out of its comfort zone and start looking at animal bones as more than a statistic foundation.

It is now widely accepted that the concept of ”animal welfare” includes both the physical and mental wellbeing, and that providing positive experiences is equally important as avoiding and limiting negative ones. Most scientists seem to agree that horses experience positive welfare when exploring and feeding in complex environments and through friendly interactions with other members of the flock. In contrast, it is less clear in which situations they experience positive welfare when kept in captivity and their natural behaviours are restricted. We need indicators to assess if animals experience positive welfare, and the first aim of this thesis was a summary of the research on this subject presented the last decade. The indicators can be divided into signs of enjoyment and content (for example facial expression, body language and vocal and non-vocal sounds), luxury behaviours (behaviours not necessary for survival, such as play or allogrooming) and behaviours that supports the possibility to cope with challenges (such as friendly interactions or the possibility to control a situation). Since research has progressed so much the last decade, the second aim of this thesis was to create a checklist to be used when assessing the positive side of the welfare spectrum. However, it became clear that there is still need for more research before the indicators of positive welfare can be used in practice in a detailed checklist. This is partly due to the need for special equipment for analysis of some indicators and because many results were inconclusive or dependent on a specific context. The checklist is therefore limited to how to exclude that the horse experience negative welfare, how to provide more that the minimum level stated in the animal welfare legislation and how to provide daily possibilities to experience positive feelings. / Numera är det allmänt accepterat att begreppet ”djurvälfärd” omfattar både fysiskt och mentalt välbefinnande, och att god djurvälfärd innebär att erbjuda möjlighet till positiva upplevelser likaväl som att undvika och begränsa negativa. De flesta forskare verkar överens om att hästar upplever positiv välfärd när de ägnar sig åt utforskande och födosökande beteende i stimulansrika miljöer och interagerar vänligt med andra flockmedlemmar. I vilka situationer de upplever positiv välfärd då de hålls av människan, och de naturliga beteendena begränsas på olika sätt, är däremot mer oklart. För att kunna bedöma om djur upplever positiv välfärd måste man använda olika indikatorer, och denna uppsats sammanfattar det senaste decenniets forskning på området. Indikatorerna kan delas upp i tecken på belåtenhet eller njutning (t.ex. ansiktsuttryck, kroppsspråk och vokala och icke-vokala ljud), lyxbeteenden (dvs beteenden som inte är nödvändiga för djurs överlevnad som lek och allogrooming) och beteenden som understödjer möjligheten att hantera utmaningar (t.ex. vänskapliga interaktioner eller att kunna kontrollera sin situation). Eftersom forskningen gått så mycket framåt det senaste decenniet var målsättningen också att skapa en checklista som behandlar den positiva halvan av välfärdsskalan. Det visade sig dock när indikatorerna var sammanställda att det fortfarande krävs en hel del forskning innan de är praktiskt användbara i en så detaljerad checklista. Detta beror bland annat på att flera indikatorer kräver specialutrustning för analys och för att flera resultat var tvetydiga eller kontextberoende. Checklistan begränsas därför till att behandla hur man utesluter att hästen upplever negativ välfärd och erbjuder mer än miniminivån i djurskyddslagstiftningen samt erbjuder daglig möjlighet till att uppleva positiva känslor.

<p>Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin – samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv. Av resultatet framgår att samspel mellan häst och människa till största delen utgörs av icke-verbal kommunikation. Flickorna erfar att det sker ett ständigt utbyte av tankar och känslor mellan dem och hästen. Flickorna upplever hästen som både en förälder och en vän som de kan söka stöd och tröst hos och samtidigt identifiera sig med. Utifrån flickornas berättelser ges en bild av att i samspel med hästen har de getts möjlighet att utvecklas både psykologiskt och känslomässigt. Bland annat har flickornas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.</p>

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin – samt med hjälp av systemteoretiskt perspektiv. Av resultatet framgår att samspel mellan häst och människa till största delen utgörs av icke-verbal kommunikation. Flickorna erfar att det sker ett ständigt utbyte av tankar och känslor mellan dem och hästen. Flickorna upplever hästen som både en förälder och en vän som de kan söka stöd och tröst hos och samtidigt identifiera sig med. Utifrån flickornas berättelser ges en bild av att i samspel med hästen har de getts möjlighet att utvecklas både psykologiskt och känslomässigt. Bland annat har flickornas självkänsla, förmåga till självreflektion och ansvarstagande ökat.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för vilken betydelse ridterapi kan ha för patienter inom psykiatrin. Studiens frågeställning var: Vilken betydelse kan ridterapi ha för att minska problematiken och öka välbefinnandet för patienter inom psykiatrin avseende livsmening, självbild, psykisk hälsa och social situation? För att besvara frågeställningen tillämpades en mixad metod vilken bestod i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod i en enkätundersökning riktad till 25 patienter inom psykiatrin i Skellefteå som vid undersökningstillfället deltog i ridterapi. Den kvalitativa delen utgjordes av en fokusgruppsintervju med fyra behandlare som arbetar med ridterapi i Skellefteå. Resultaten i studien visar att ridterapin har påverkat dessa patienter positivt inom alla undersökta variabler. Patienterna har fått en ökad känsla av livsmening, de har fått en bättre syn på den egna personen, den psykiska hälsan och den sociala situationen har förbättrats. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv utifrån en postpositivistisk forskningsansats. Analysverktygen var kognitiv teori, KASAM och begreppet återhämtning. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.

Den svenska hästboken för barn och ungdomar förändrades kraftigt i övergången mellan femtiotal och sextiotal. Den största förändringen var att den övergick från att vara pojkbok till att bli flickbok. Samtidigt började den distansiera sig från de översatta böckerna av framför allt anglosaxiskt ursprung genom att sträva mot en mycket hög grad av realism. Den här studien baserar sig på analyser av arton böcker skrivna av sex författare, med syfte att undersöka vilka förutsättningar de skildrade protagonisterna har för att ägna sig åt hästar och ridning, hur de får sin kunskap, och i vilken utsträckning de undervisande inslagen är inriktade på att lära ut saker till läsaren. Syftet har även varit att försöka spåra hur ridsportens omvandling från överklassysselsättning till folksport, samt barnbokstrender i stort, speglas i hästböckerna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ryttare upplever Flow, och vidare även hur ryttare upplever samspelet inom ekipaget vid Flow. Studien inkluderade 10 kvinnliga informanter (M = 18.7, SD = 1.48) med tävlingserfarenhet som sträcker sig från ingen alls till internationell nivå (Hoppning= 4, Dressyr = 3, Fälttävlan = 2, Ingen tävling = 1). En semi-strukturerad intervjuguide utvecklades utifrån Csikszentmihalyi's holistiska perspektiv på de nio dimensionerna av Flow (Jackson &amp; Csikszentmihalyi, 1999), och data analyserades kvalitativt genom en innehållsanalys. Resultatet visade både att ryttares upplevelse av Flow stämmer väl överens med andra idrottsutövares upplevelse (Swann, Keegan, Piggott och Crust, 2012), och bekräftar tidigare tolkningar av att ridsporten skiljer sig från de flesta andra idrotter genom att utfallet till stor del är beroende av interaktionen och samarbetet mellan häst och ryttare (Beauchamp &amp; Whinton, 2005). Vidare visar resultatet även att samspelet mellan häst och ryttare är en viktig och oersättlig del i upplevelsen av Flow. / Theaim of this study was to investigate how riders perceive Flow, and how ridersperceive the interactions with the horse during Flow. The study included 10female respondents (M = 18.7, SD = 1.48) with competition experience rangingfrom none at all to international level (Jumping = 4, Dressage = 3, Eventing =2, No competition = 1). A semi-structured interview guide was developed basedon Csikszentmihalyi's holistic perspective on the nine dimensions of Flow(Jackson &amp; Csikszentmihalyi, 1999), and data were analyzed throughqualitative content analysis. The results showed both that the riders'experience of Flow correspond well with other athletes experience (Swann etal., 2012) and confirms earlier interpretations of that riding is differentfrom most other sports though the outcome largely depends on the interactionand collaboration between horse and rider (Beauchamp and Whinton, 2005).Furthermore, the results also show that the interaction between horse and rideris an important and irreplaceable part in the experience of Flow.

Sammanfattning/abstraktSyfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet var att öka kunskapen om hur specialpedagogiska insatser genomfördes på Naturbruksprogrammet inriktning häst, med frågeställningarna;•Hur ser rektorer, specialpedagoger och speciallärare på vem som är en elev i behov av särskilt stöd?•Hur arbetar rektorer, specialpedagoger och speciallärare med de elever som anses vara i behov av särskilt stöd?•Hur dokumenteras det särskilda stödet?Teoretisk förankringExamensarbetet utgick från tidigare forskning inom hästsporten och empirin tolkades genom specialpedagogiska perspektiv; Nilholms (2007) bristperspektiv, relationella perspektiv och dilemmaperspektiv samt Lave och Wengers (1991) teori community in practice (praktikgemenskap).MetodTolv semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med nyckelpersoner på Naturbruksprogrammet inriktning häst i Sverige, sex intervjuer med rektorer, fyra med specialpedagoger och två med speciallärare. Intervjuerna analyserades och bearbetades utifrån en hermeneutisk och kvalitativ ansats.ResultatResultatet visade att det genomfördes specialpedagogiska insatser på gymnasieskolorna för eleverna i form av extra anpassningar och särskilt stöd. Rektorer, specialpedagoger och speciallärare uttalade sig i intervjuerna att det kunde tolkas som att de specialpedagogiska insatserna genomfördes främst inom de teoretiska kurserna, framförallt i svenska, engelska och matematik. Däremot var det inte lika betonat i de praktiska kurserna. I samtliga intervjuer framfördes att specialpedagogiska insatser genomfördes för eleverna i ett kontinuerligt arbete av rektorerna, specialpedagogerna/speciallärarna och lärarna och att hela lärandemiljön ständigt sågs över i syfte att utvecklas vilket tolkades till att det relationella perspektivet följdes. Intervjupersonernas uttalanden tolkades som att det också fanns ett synsätt som utgick från enskilda elevers uppträdande, att de hade brister som skulle åtgärdas och kompenseras enligt bristperspektivet. Dilemmaperspektivet med ett mer ställningstagande kring hur olikhet ska hanteras framstod däremot mindre i intervjuerna. Intervjupersonerna sade sig arbeta för att alla elever skulle få det stöd de behövde. Samtidigt uttalades att de hade märkt en ökning med fler elever som hade en eller flera fastställda diagnoser från grundskolan och att de elever som hade en diagnos prioriterades på gymnasieskolorna när det gällde resurser kring särskilt stöd. Rektorer, specialpedagoger och speciallärarna uttalade sig så att det tolkades att de arbetade inom sina olika praktikgemenskaper för att nå det gemensamma målet, att eleverna skulle nå gymnasieexamen.Nyckelord: bristperspektiv, dilemmaperspektiv, häst, Naturbruksprogrammet, praktikgemenskap, relationellt perspektiv, särskilt stöd.