Syftet med denna uppsats är att undersöka vad HRM arbetar med inom den social och miljömässig hållbarheten i organisationer samt vilka utmaningar som finns inom hållbarhetsområdet. Uppsatsen vill även undersöka om det finns konkurrensfördelar som HRM kan generera. Det empiriska materialet har samlats in genom tre stycken fysiska semistrukturerade intervjuer och två telefonintervjuer från två olika organisationer. De fem intervjuerna följde samma intervjuschema. Genom uppsatsen har det visat sig att HRM i större utsträckning arbetar med den social hållbarhet i jämförelse med den miljömässiga hållbarheten. Detta i relation till HRMs kompetenser, kunskaper samt humana resurser. I och med HRMs kompetenser inom den sociala hållbarheten kan de skapa konkurrensfördelar gentemot andra organisationer då de anses värdefulla och sällsynta. De slutsatser som identifierats är att HRM i dagsläget bör arbeta med den sociala hållbarheten och hållbart ledarskap. I framtiden kommer det krävas mer kompetenser och kunskaper för HRM för att kunna arbeta med den miljömässiga hållbarheten, vilket kan ses som en utmaning. En ytterligare utmaning inom HRM är tillgången till fler humana resurser. Fler humana skulle kunna öka möjligheterna för ett ännu bättre arbete med både den sociala hållbarheten samt hållbart ledarskap, men skulle även öppna upp möjligheterna för ett miljömässigt hållbarhetsarbete. / The purpose of this essay is to examine what HRM is working with within the social and the environmental sustainability in organizations and also which challenges there are within corporate sustainability. The essay also wants to examine if there are any competitive advantages that HRM can generate. The empirical materials have been gathered through three physical semi-structured interviews and two telephone interviews from two different organizations. The five interviews were conducted with the same questions. It has been found that HRM in greater occurrences works with the social sustainability in comparison to the environmental sustainability. This in relation to HRMs competencies, knowledge and human resources. As a result of HRMs competencies within social responsibility, they can create competitive advantages against other organizations as they are considered valuable and rare. The conclusions that are identified are that HRM should work with social responsibility and sustainable leadership. In the future, more competencies and knowledge will be required for HRM to be able to work with environmental sustainability, which can be a challenge. A further challenge within HRM may be the availability of human resources. More people working with HRM could increase opportunities for even better work with social sustainability and sustainable leadership and would also open up opportunities for work with environmental sustainability.

Efterfrågan på hållbarhetsinformation är något som ökar i dagens samhälle. Samtidigt visar tidigare studier att det finns allvarliga brister i företags hållbarhetsrapporter. Forskare har dessutom konstaterat att revisorer har en kvalitetssäkrande roll för hållbarhetsrapporters trovärdighet. I takt med samhällsutvecklingen växer hållbarhetstjänster inom revisionsbranschen, och det går att skönja ett proaktivt hållbarhetsarbete hos revisorer. Något som oss veterligen inte studerats tidigare är vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Syftet med studien är att förklara vad som driver revisorers proaktiva hållbarhetsarbete utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer. Dessa faktorer är byråtillhörighet, kompetens, individens hållbarhetsengagemang och hierarkisk position. Frågeställningen är: I vilken utsträckning kan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete förklaras utifrån fyra individ- och byråspecifika faktorer? Legitimitetsteorin, professionsteorin och institutionella teorin har använts som teoretisk ram för att uppnå studiens syfte. Även litteratur som behandlar hållbarhetsrapportering, autonomi, proaktivt agerande och de fyra faktorerna har använts. Med utgångspunkt i litteraturen har sex hypoteser bildats, vilka sedan testats empiriskt. För att samla in data konstruerades en webbenkät som sedan skickades ut via mejl till revisorer runtom i Sverige. Resultaten av studien visar att det finns ett positivt samband mellan revisorers proaktiva hållbarhetsarbete och kompetens, yrkesmässigt såväl som privat hållbarhetsengagemang respektive hög hierarkisk position. Däremot gick det inte att påvisa att byråtillhörighet och tid i branschen skulle vara förklarande faktorer till revisorers proaktiva hållbarhetsarbete. Studiens viktigaste bidrag är att ge revisionsbranschen insikter i vad som driver proaktivt hållbarhetsarbete bland revisorer. Studien upplyser också samhället om att revisorers proaktiva hållbarhetsarbete kan gynna hållbarhetsutvecklingen i samhället. / Demand for CSR information is increasing in today’s society. At the same time, previous studies show some serious deficiencies in CSR reporting. Researchers have also found that CSR reports certified by a financial auditor are perceived as more credible. CSR services are a growing business area in the audit industry, and a proactive CSR work among auditors can be discerned. As far as we are aware, there has yet to be any research conducted on what influences auditors’ proactive CSR work. The purpose of this study is to explain what influences auditors’ proactive CSR work based on four individual- and agency specific factors. The research question is: To what extent are auditors’ proactive CSR work explained by four individual- and agency specific factors? Legitimacy-, professional-, and institutional theory, and literature that deals with CSR reporting, autonomy, proactive behavior and our four factors has been used as a theoretical framework. Based on the literature, six hypotheses have been formed, which later have been empirically tested. Data was collected through a web-based survey which was sent via e-mail to Swedish auditors. The results show that there is a positive relationship between auditors’ proactive CSR work and competence, dedication to sustainability issues – professionally as well as private, and high hierarchical position. It was not possible to demonstrate that agency affiliation or time in the industry would be an explanatory factor for auditors’ proactive CSR work. The main contributions of this study are to provide the audit industry with insights into what influences auditors’ proactive CSR work. The study also informs society that auditors’ proactive CSR work can benefit the sustainable development.

Title:  Do new companies take the same responsibility for our environment and community as established companies? A quantitative study of the connection between CSR and initial public offerings compared to established companies.  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor´s Degree in Business Administration Author: Alexander Gunnari and Andreas Larsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2020 – May Aim: Corporate social responsibility (CSR) have the past decades increased to meet expectations and demands of both the company’s stakeholders and the community at large. During the 2000s until today we have seen an increasing number of companies that seeks capital by an initial public offering on a stock exchange. Do these new listed companies take as much responsibilities as older more established companies? The aim is to investigate the connection between CSR and time on stock exchange for listed companies in the EU. Further will the connections between the three dimensions of CSR, environment, social and governance be investigated separately against listed time on the stock market.  Method: The study is based on a positivistic research philosophy and a hypothetico-deductive approach. The study has designed four hypothesis that undergo an empirical review. Secondary data is collected from the database Thomson Reuters Datastream to answer these hypotheses. The sample consist of 478 publicly traded companies in the EU. The statistical software platform SPSS have been used to analyze the sample.  Result & Conclusions: The study gives proof of the hypothesis that CSR measured as ESG score, social and environmental have a positive connection with the company's time on a stock exchange. The longer a company has been listed on a stock exchange the higher the scores are to be expected. The fourth hypothesis, m governance, does not show statistic significance against listed time. The conclusion is that a company´s listed time have a positive impact on CSR.  Contribution of the thesis: This study provides evidence for that the longer a company have been listed on a stock exchange, the more work is to be expected in CSR, which leads to higher ESG score. The contribution can be of use in both practical and theoretical ways for several stakeholders and enables these to see indications in cases where something does not seem right. Suggestions for future research: This study opens for continued research in many aspects. There are notable differences in for instance the sectors and countries. Maybe a more hands-on approach to qualitative investigate CSR and the initial public offering with its prospects. Key words: CSR, ESG, Initial public offering, Time perspective, Sustainability, Social dimension, Environmental dimension and Governance dimension. / Titel: Tar nya bolag lika stort ansvar för miljö och samhället som etablerade bolag? En kvantitativ studie av sambandet mellan CSR och nyintroduktioner jämfört med etablerade bolag. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alexander Gunnari och Andreas Larsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2020 - maj Syfte: Företags samhällsansvar och sociala ansvarstagande (CSR) har de senaste årtiondena ökat för att möta förväntningar och krav som finns bland både företagets intressenter och samhället i stort. Under 2000-talet fram till idag har antalet företag som söker sig till börsen genom nyintroduktion ökat jämfört med tidigare. Tar dessa nya börsbolag ansvar likt äldre och mer etablerade bolag? Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan CSR och tid på börsen för börsnoterade bolag inom EU. Dessutom undersöks sambanden mellan de tre dimensionerna av CSR, miljö, social och bolagsstyrning var för sig med tid på börsen. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien utformar fyra hypoteser som genomgår en empirisk granskning. Sekundärdata för att besvara hypoteser är inhämtad från databasen Thomson Reuters Datastream och består av 478 publika börsbolag inom EU. Statistikprogrammet SPSS används sedan för att analysera materialet.  Resultat & slutsats: Studien besvarar och ger bevis för hypoteserna om att CSR mätt som ESG score och miljödimensionen samt den sociala dimensionen har ett positivt samband med företags tid på börsen stämmer. Ju längre ett bolag har varit på börsen desto högre poäng förväntas i dessa kategorier. Studiens fjärde hypotes om dimensionen bolagsstyrning visar inte på statistisk signifikans i sambandet mot företags tid på börsen. Studiens slutsats av resultatet är att företagens tid på börsen har en positiv påverkan på CSR. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att ge bevis om att ju längre ett bolag har varit på börsen desto större arbete inom CSR förväntas, vilket leder till högre ESG poäng. Bidraget kan vara till både praktisk och teoretisk nytta för en rad intressenter och möjliggöra för dessa att se indikationer på att något inte står rätt till. Förslag till fortsatt forskning: Studien öppnar upp för fortsatt forskning inom en rad aspekter. Studien noterar skillnader inom bland annat sektorer och länder. En öppning ses mot att mer handfast och kvalitativt undersöka CSR och nyintroduktioner med dess prospekt. Alternativt att göra en liknande studie på andra finansiella marknader än Europa. Nyckelord: CSR, ESG, Nyintroduktion (IPO), Greenwashing, Tidsperspektiv, Hållbarhetsarbete, Social dimension, Miljödimension och Bolagsstyrningsdimension.

För att hantera världsomspännande problem som fattigdom och klimatförändringar har olika globala initiativ antagits, varav Agenda 2030 är ett av dessa initiativ. Det är på den lokala nivån i kommuner som de globala initiativen översätts till handlingar och tidigare studier visade på att flera svenska kommuner påbörjat sitt arbete med att implementera Agenda 2030. Det finns utmaningar kring både införandet av globala initiativ i hållbarhetsarbete och kring hållbarhetsarbetet själv i kommuner. En av dem är bristen på utvärdering och uppföljning av hållbarhetsarbetet, hur det ska mätas och följas upp särskilt då hållbarhetsarbetet ofta har ett långsiktigt perspektiv. Studiens syfte är att undersöka dels hur Agenda 2030 integreras i svenska kommuner, dels hur utvärdering och uppföljning skulle kunna bidra till kommunernas långsiktiga hållbarhetsarbete. Genom kvalitativa forskningsmetoder genomfördes litteraturstudier för att undersöka vetenskapliga teorier om utvärderingar och uppföljningar samt hur tidigare globala initiativ integrerats i kommuner. En kombinerad dokument- och intervjustudie genomfördes även med 12 olika svenska kommuner för att utforska vilka erfarenheter som fanns hos svenska kommuner. I studien visade det sig att integreringen av Agenda 2030 kommer att ske i samband med integreringen av kommunernas nya tillvägagångssätt för hållbarhetsarbetet. Genom en kartläggning av Agenda 2030:s globala mål gentemot kommunernas egna lokala mål kommer även Agenda 2030 att integreras i kommunerna. När det gäller utvärdering och uppföljning av kommunernas hållbarhetsarbete blir utmaningen som identifierats tidigare tydligare. Vid tidigare globala initiativ har bristen på utvärdering och uppföljning av arbetet ansetts vara en av barriärerna för de långsiktiga positiva resultaten. Det råder även en förvirring bland kommunerna om själva begreppen utvärdering och uppföljning: utvärdering är en beskrivning och en värderande del medan uppföljning är datainsamlingar utan den värderande delen. Enligt de studerade kommunerna gjordes både utvärderingar och uppföljningar, men i själva verket låg prioriteringarna på uppföljning vars sammanställningar kallades för utvärderingar. Resurser lades ofta på framtagandet och urvalet av indikatorer för att kunna mäta hållbarhetsarbetet, insikten om att allt inte kan mätas i siffror när området är så pass komplext börjar påfinnas i några av de studerade kommunerna. Det kan ses som att kommunerna börjar mogna i sin förståelse för hållbarhetsfrågor och bör nu börja förflyttas till att gå till handling. Om kommunerna skulle använda sig av utvärdering mer kan de lyckas fånga in fler eventuella extra aspekter och i kombination med Agenda 2030:s odelbarhet kan det leda till att samarbeten inom kommunens olika sektorer förbättras, hållbarhetsarbetet integreras i större delar av kommunernas verksamheter och stödet för hållbar utveckling ökas. / Different global initiatives have been approved to deal with worldwide problems such as poverty and climate change, the 2030 Agenda is one of these global initiatives. It is in the local level in municipalities where the global initiatives are translated into actions and earlier studies shows that several Swedish municipalities have started their implementation of the 2030 Agenda. There are challenges around both introducing global initiatives to municipalities’ sustainability work and the sustainability work in municipalities itself. One of these challenges are the lack of evaluation and monitoring of the sustainability work, how it should be measured and followed up on especially considering the long-term perspective. The purpose of this study is to investigate both how the 2030 Agenda is integrated into Swedish municipalities as well as how evaluation and monitoring could contribute to a long-term sustainability work in municipalities. Through qualitative research methods two literature studies researched scientific theories about evaluation and monitoring as well as how earlier global initiatives were implemented in municipalities. A combined document and interview study with 12 Swedish municipalities served to examine the different municipalities’ experiences considering the 2030 Agenda, sustainability, and evaluation/monitoring. The study showed that the integration of the 2030 Agenda will occur in connection with the municipalities’ new method for their sustainability work. Through mapping the sustainable development goals (SDG’s) to the municipalities’ own local goals the 2030 Agenda will be integrated through the municipalities. When it comes to evaluation and monitoring of the sustainability work the previously mentioned challenge becomes more apparent. A barrier for the implementation and integration of earlier global initiatives was the lack of evaluation and monitoring. Among the studied municipalities there is also a confusion about the two concepts: evaluation is composed of a descriptive and an evaluative part whereas monitoring is a collection of data without an evaluative part. According to the participating municipalities both evaluations and monitoring was used. In reality monitoring was prioritized, and their summaries was called evaluations. Resources were often put into the selection of indicators that could be used to measure the sustainability work. The insight that everything in a complex area such as sustainability cannot be measured only with numbers started to show in some of the participating municipalities. That can be interpreted as if the municipalities are maturing in their understanding of sustainability, and it needs to transit into action. If the municipalities would make use of evaluations more, they could identify more unforeseen aspects and in combination with the undivided 2030 Agenda it could lead to better collaborations within the municipality’s different sections. It could also lead to a larger integration through the activities of the municipalities and the support for sustainable development could increase. / <p>Presentationen genomfördes digitalt via Zoom den 19:e maj med examinator, handledare, opponenter och flera åskådare. </p>

Bakgrund Allmänhetens intresse för hållbarhet har ökat drastiskt de senaste åren vilket även har medfört ett större fokus än tidigare på livsmedelsproducenter och dess påverkan på hållbar utveckling. Företagen har ett stort ansvar gällande deras påverkan på jordens resurser där de genom sin verksamhet förväntas bidra till en hållbar utveckling utifrån de tre aspekterna: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Detta väljer många mindre företag att redovisa genom att upprätta en hållbarhetsredovisning, men det är även många mindre företag som avstår från att hållbarhetsredovisa. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur mindre företag inom livsmedelsbranschen arbetar med hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter samt om det föreligger någon skillnad mellan de företag som väljer att hållbarhetsredovisa och de som inte gör det. Studien syftar även till att belysa anledningar till att mindre företag inom livsmedelsbranschen väljer att inte upprätta en hållbarhetsredovisning. Metod Metoden som har använts i studien är en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer med fem olika företag inom livsmedelsbranschen samt en dokumentstudie. Det insamlade empirin har tillsammans med den teoretiska referensramen, där bland annat intressentteorin och legitimitetsteorin ingår, hjälpt till att analysera ifall det föreligger några skillnader mellan de företag som hållbarhetsredovisar och de som inte gör det olika gällande deras hållbarhetsarbete. Slutsats Studiens resultat visar att det föreligger en skillnad i hållbarhetsarbetet mellan mindre företag inom livsmedelsbranschen som hållbarhetsredovisar och mindre företag som inte hållbarhetsredovisar. Dessa skillnader förekommer främst i arbetet med det ekonomiska hållbarhetsarbetet, men kan även urskiljas i det sociala och miljömässiga hållbarhetsarbetet där företag som hållbarhetsredovisar tenderar att arbeta mer systematiskt och utförligt vad gäller hållbarhet. De främsta anledningarna till att mindre företag inom livsmedelsbranschen väljer att inte upprätta en hållbarhetsredovisning är brist på resurser samt att de anser att fokus snarare borde ligga på att man faktiskt arbetar med hållbarhet i stället för att redovisa det. / Background The public's interest in sustainability has increased drastically in recent years, which must also have led to a greater focus than before on food producers and its impact on sustainable development. Companies have a great responsibility regarding their impact on the earth's resources, where through their operations they are expected to contribute to sustainable development based on the three aspects: social, economic and environmental sustainability. Many smaller companies have to report this by preparing a sustainability report, but there arealso many smaller companies that refrain from preparing a sustainability report. Purpose The purpose of the work is to investigate how smaller companies in the food industry work with sustainability based on social, economic and environmental aspects and whether there is any difference between the companies that choose to report sustainability and those that don’t. The study also aims to shed light on reasons why smaller companies in the food industry choose not to prepare a sustainability report. Method The method used in the study is a qualitative research method. The data collection consisted of semi-structured interviews with five different companies in the food industry and a document study. The collected empirical data, together with the theoretical frame of reference, which includes stakeholder theory and legitimacy theory, have helped to analyze whether there are any differences between the companies that report sustainability and those that don’t do differently regarding their sustainability work. Conclusion The results of the study show that there is a difference in sustainability work between smaller companies in the food industry that report sustainability and smaller companies that do not report sustainability. These differences occur mainly in the work with economic sustainability work but can also be distinguished in the social and environmental sustainability work where companies that prepare a sustainability report tend to work more systematically and extensively in terms of sustainability. The main reasons why smaller companies in the food industry choose not to draw up a sustainability report are a lack of resources and that they believe that the focus should rather be on actually working with sustainability instead of reporting it.

Resolutionen Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, eller Agenda 2030 som den kallas, antogs av FN i september 2015. Då skrev samtliga 193 medlemsstater under deklarationen och de tillhörande 17 Globala målen. Med sin ambition att täcka in samtliga aspekter av hållbar utveckling på global nivå är agendan omfattande, och aktörer står inför utmaningen att genomföra den och nå de Globala målen. Kommuner har pekats ut som särskilt viktiga i genomförande, på grund av sin närhet till medborgarna. Dessutom är kommuner ansvariga för flera samhällsfunktioner som är kritiska punkter för att nå Globala målen. Deklarationen och de Globala målen ger dock få instruktioner om hur agendan ska implementeras på lokal nivå, och många kämpar med att hitta strategier för arbetet. Älmhults kommun är en av de kommuner som är i startgroparna för att implementera Agenda 2030 i sitt styrsystem. Syftet med denna uppsats är att kartlägga nuläget i kommunens hållbarhetsarbete med koppling till Globala målen, samt ge förslag på hur implementeringen av Agenda 2030 kan förbättras. Genom en analys av kommunens styrdokument, mål, vision och aktiviteter har kopplingar mellan dessa och Globala målen kunnat göras. Tillsammans med den intervjustudie som genomfördes kunde en överblick av nuläget, samt förslag på förbättring av implementeringen ges. Resultatet visar att Älmhult till viss del har påbörjat implementeringen, men att det systematiska arbetet saknas. Det finns goda förutsättningar för framgångsrik implementering i och med processtyrt arbetssätt, men också utmaningar som behöver lösas i form av till exempel intressentinvolvering, prioriteringar, målsättning och kunskap. / The resolution Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, or Agenda 2030 as it is called, was adopted by the UN in September 2015. At that time, all 193 Member States signed the Declaration and the associated 17 Global Goals. With its ambition to cover all aspects of sustainable development at the global level, the agenda is comprehensive, and actors face the challenge of implementing it and achieving the Global Goals. Municipalities have been singled out as particularly important in implementation, due to their proximity to citizens. In addition, municipalities are responsible for several societal functions that are critical points for achieving the Global Goals. However, the Declaration and the Global Goals provide few instructions on how to implement the agenda at the local level, and many are struggling to find strategies that works. Älmhult municipality is one of the municipalities that is in the starting pits to implement Agenda 2030 in its control system. The purpose of this thesis is to map the current situation in the municipality's sustainability work in connection to the Global Goals, and to provide suggestions on how the implementation of Agenda 2030 can be improved. Through an analysis of the municipality's governing documents, goals, vision and activities, connections between these and Global goals have been made. Together with the interview study that was conducted, an overview of the current situation, as well as suggestions for improving the implementation, could be given. The results show that Älmhult has to some extent begun the implementation, but that the systematic work is lacking. There are good conditions for successful implementation through process-controlled working methods, but also challenges that need to be solved in the form of, for example, stakeholder involvement, priorities, objectives and knowledge.

Uppsatsens syfte är att analysera hur nedskalning av en global vision till en lokal kontext tar sig uttryck i Oslo kommuns klimatstrategi. Valet av Oslo kommuns klimatstrategi som studieobjekt baserades på Oslos samarbete med UN-Habitat samt utnämnandet av Oslo till Europas miljöhuvudstad 2019 och Norges petroleumverksamhet. Dokumentet Klimastrategi mot Oslo 2030 (2020) har analyserats utifrån begreppen Urbanitet och Hållbar övergång samt innebörden med nedskalning av klimatpolitiken och tre förmedlingsmetoder. Uppsatsen förankras i den tidigare forskningen som behandlar Köpenhamn och Stockholm. För att besvara frågeställningarna; vilka åtgärder presenteras som viktigast för att bli en nollutsläppsstad 2030? Hur beskrivs kopplingarna mellan den lokala klimatstrategin och den globala måluppfyllelsen? Vad finns det för kritiska punkter med strategins åtgärder och lösningar? används en kvalitativ analysmetod där empirin och den vetenskapliga förankringen får lika mycket utrymme. Utifrån den avslutande diskussionen framkommer det i slutsatserna att den största åtgärden i klimatstrategin är CCS-anläggningen på Klemetsrud. Även en fossilfri omställning av transportsektorn samt en minskad energianvändning är av vikt för att Oslo ska lyckas bli en nollutsläppsstad till 2030. Det belyses att den lokala utsläppsredovisningen påverkar den globala måluppfyllelsen. De kritiska punkterna i klimatstrategin som identifierats är; oklarhet gällande biobränslets framtida roll, den diffusa målformuleringen i Indirekta utsläpp samt problematiken med att ta efter åtgärder och lösningar från strategin för andra internationella städer. / The purpose of the thesis is to analyze how downscaling of a global climate vision to a local context is expressed in Oslo Muncipality’s climate strategy. The choice of Oslo municipality's climate strategy as a study object was based on Oslo's collaboration with UN-Habitat, the nomination of Oslo as Europe's environmental capital in 2019 and Norway's petroleum operations. The document Klimastrategi mot Oslo 2030 (2020) has been analyzed on the basis of the concepts of Urbanity and Sustainable Transition, as well as the meaning of downsizing climate policy and three communication methods. The thesis is anchored in the previous research that treats Copenhagen and Stockholm. To answer the questions; which measures are presented as most important to become a zero-emission city in 2030? How are the links between the local climate strategy and global goal fulfillment described? What are the critical points of the strategy's measures and solutions? a qualitative analysis method is used where the empirical data and the scientific foundation are given equal space. Based on the concluding discussion, it appears from the conclusions that the largest measure in the climate strategy is the CCS facility at Klemetsrud. A fossil-free restructuring of the transport sector and a reduction in energy use are also important for Oslo to succeed in becoming a zero-emission city by 2030. It is highlighted that local emission accounting affects global target fulfillment. The critical points in the climate strategy that have been identified are; uncertainty regarding the future role of biofuels, the diffuse goal formulation in Indirect Emissions and the problem of following measures and solutions from the strategy for other international cities.

Tveklöst står byggbranschen inför stora utmaningar vad gäller att möta mål i det globala hållbarhetsarbetet. Beställaren har en central roll i att främja arbetet mot hållbar utveckling i branschen och har därför stor möjlighet till påverkan.Samtidigt visar forskningen att få studier har gjorts ur ett beställarperspektiv.Syftet med denna studie är att undersöka hur privata beställare i Sverige arbetar med hållbar utveckling och belysa incitament, hinder samt möjliga förbättringar. Genom att använda en kvalitativ metod har denna studie kommit fram till att privata beställarorganisationer själva ser sig som den viktigaste aktören för att driva hållbar utveckling, samt att deras syn på hållbar utveckling främst grundar sig i ekologisk hållbarhet såsom klimatpåverkan. Vidare tar denna studie fram ett antal incitament samt barriärer som hindrar/driver hållbar utveckling utifrån beställarens perspektiv samt en rad rekommenderade åtgärder för att driva hållbarhetsarbetet framåt inom organisationen och i branschen. Bland dessa åtgärder föreslås tre samarbetsområden för privata beställarorganisationer då det anses finnas stor potential att förbättra branschen till att arbeta mer hållbart om organisationerna skulle arbeta mer unisont. Även vikten av att förankra arbetet mot hållbar utveckling inom organisationen anser denna studie vara en nyckelfaktor för en lyckad implementering av exempelvis strategier, arbetssätt eller verktyg för att främja hållbar utveckling. / There is no doubt that the construction industry faces major challenges concerning the contribution to sustainability at a global level. The client has a keyrole in promoting the work towards sustainable development in the industry and therefore has a major opportunity for influence. However, there is a lack of research from the client perspective. The purpose of this paper is to investigate how private clients in Stockholm is addressing sustainable development and to highlight incentives, barriers and possible improvements. By using a qualitative method this paper concludes that private clients view themselves as the key actor to promote sustainable development in the construction industry and that their view of sustainable development mainly contains environmental sustainability aspects e.g. climate change. Furthermore, this study presents a number of incentives and barriers that hinder/drives sustainable development from the perspective of the client and a number of recommended actions to drive the sustainability work within the organizationand in the industry. Among these actions there are three proposed areas of collaboration among private client organizations since this study argues that there exists great potential to improve the industry to work more sustainable if the organizations work more unison. Also, the importance of establishing work towards sustainability within the organization is something this study consider tobe a key-factor for a successful implementation of e.g. strategies, practices ortools for promoting sustainable development.

Hållbar utveckling är i dagens samhälle ett omdiskuterat ämne med stor påverkan på hur verksamheter bedrivs och utvecklas. Digitaliseringen frambringar stor potential samt förståelse för vad verksamheter och samhälle gemensamt kan göra för att uppnå hållbar utveckling. Trots de möjligheter digitaliseringen frambringar vid arbete med hållbar utveckling upplever verksamheter svårigheter i tillämpningen, hur hållbara strategier och metoder kan integreras i affärsverksamheter. Studien avser att öka kompetensen kring integrering av hållbar utveckling i verksamheter genom att identifiera de utmaningar som kan uppkomma i genomförandet samt hur dessa kan hanteras och beaktas. Studien belyser även den bidragande roll som informationssystem har vid integrering av hållbara strategier och metoder i verksamheter. En kvalitativ undersökning ligger tillsammans med relaterad litteratur, till grund för besvarandet av studiens forskningsfråga. Studiens slutsats presenter den avgörande roll som informationsteknologi och informationssystem bär vid integrering av hållbar utveckling i verksamheter. Resultatet påvisar att det finns svårigheter i integrationen mellan olika systemstöd vilket måste förenklas för möjligheten att främja arbete med hållbar utveckling. Studien har identifierat interna och externa utmaningar som påverkar integreringen av hållbar utveckling i verksamheter. De interna utmaningar som identifierats är: förändringsbenägenhet, förstudie och analys samt kompetens. De externa utmaningarna som identifierats är: samhällsomställning och lagstiftning. / Sustainable development is a controversial topic in today's society that has a great impact on how businesses are conducted and developed. Digitization brings great potential and understanding of what businesses and society can cooperatively achieve sustainable development. Despite the opportunities digitalization brings when working with sustainable development, businesses experience difficulties in their implementation, how sustainable strategies and methods can be integrated to business operations. The study aims to increase competence in the integration of sustainable development into operations by identifying the challenges that may arise in the implementation and how these can be managed and considered. The study also highlights the contributing role that information systems have when integrating sustainable strategies and methods into operations. A qualitative study, together with related literature, forms the basis for answering the study's research question. The study's conclusion presents the crucial role that information technology and information systems carry in integrating sustainable development into operations. The result shows that there are difficulties in the integration between different support systems, which must be simplified for the opportunity to promote work with sustainable development. The study has identified internal and external challenges that affect the integration of sustainable development into operations. The internal challenges identified are: propensity to change, feasibility study and analysis and competence. The external challenges identified are: societal transition and legislation.

Det är centralt för textilföretag idag att implementera hållbarhet i deras strategier och affärsmodell, ett organisatoriskt dokument som syftar till att redovisa ett företags hållbarhetsarbete gentemot deras intressenter är hållbarhetsredovisningar. FNs 17 globala mål (Agenda 2030) tillgodoser företag världen över med riktlinjer och fokusområden inom hållbar utveckling. Agenda 2030 har blivit ett verktyg som används i samband med hållbarhetsredovisning. Studien syftar till att undersöka svenska textilföretags hållbarhetsarbete kopplat till Agenda 2030 för att ge en ökad förståelse för hur textilföretag arbetar med Agenda 2030 målen med utgångspunkt i det traditionella ramverket triple bottom line i relation till det moderna ramverket regenerativ hållbarhet. Studien ligger till grund för vidare forskning kring huruvida FNs globala mål behöver uppdateras för att bli ett verktyg för att uppnå regenerativ hållbarhet. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod baserad på dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Urvalsprocessen har utgångspunkt i att kartlägga svenska företag som är verksamma inom textilbranschen och arbetar med hållbarhet. I samband med att det empiriska materialet samlades in pågick analysarbete kontinuerligt där det identifierades fem kategorier som syftar till att kartlägga empirin och ligga till grund för en djupgående analys. Teoretiskt Perspektiv: Studien utgår från två teoretiska ramverk, triple bottom line vilket bygger på de tre tre dimensionerna av hållbarhet social, miljömässig och ekonomisk. Följt av regenerativ hållbarhet vilket adderar ett nytt synsätt på hållbarhetsarbetet baserat på återställa, bevara och förbättra. En kort presentation av hur de teoretiska ramverken relaterar till varandra presenteras initialt. Resultat/Analys &amp; Slutsatser: Studien baseras på 12 svenska textilföretag, där majoriteten arbetar med Agenda 2030 samt hållbarhetsredovisar. Fem kategorier identifierades; samarbeten, transparens, produkt, cirkularitet och prioriteringar i empiri och analys. Dessa användes för att kartlägga vilka av Agenda 2030 målen som prioriteras inom textilbranschen och hur det avspeglar sig i textilföretags hållbarhetsarbete, samt om det finns ett samband mellan textilföretags hållbarhetsarbete med Agenda 2030 och regenerativ hållbarhet. Baserat på studien prioriteras främst mål 8, 12, 13 och 17 inom textilbranschen. I slutsats skiljer sig hållbarhetsarbetet med målen åt på olika textilföretag beroende på hur dem prioriterar målen samt arbetar med hållbarhet och huruvida företaget kopplar Agenda 2030 till sina interna mål. Det finns både ett indirekt och direkt samband med regenerativ hållbarhet kopplat till Agenda 2030 beroende på hur textilföretagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisningar är utformade. / Today it is crucial for textile companies to implement sustainability in their strategies and overall business model, sustainability reports are an organizational document that aims to mediate a company's sustainability work to its different stakeholders. The UN's 17 Global Goals (Agenda 2030) provide companies worldwide with guidelines and focus areas on sustainable development. Agenda 2030 has become a tool used in connection with sustainability reporting. The study examines Swedish textile companies' sustainability work linked to Agenda 2030 to provide an increased understanding of how textile companies implement the UN’s 17 Global Goals. Based on the traditional triple bottom line framework in relation to the modern regenerative sustainability framework. The study forms the basis for further research on whether Agenda 2030 needs to be updated to become a tool for achieving regenerative sustainability. Methodology: The study applies a qualitative research method with a document study and semi-structured interviews based on a goal-oriented sampling. The sampling process is based on Swedish companies within the textile industry that prioritize sustainability. The empirical material was collected and analyzed continuously, five categories were identified which aim to form the base for an in-depth analysis, discussion, and lastly conclusion. Theoretical Perspective: The study is based on two theoretical frameworks, triple bottom line which includes the three dimensions of sustainability; social, environmental, and economic. Followed by regenerative sustainability, which provides a new perspective on sustainability based on restoring, preserving, and improving. A short presentation on how the two frameworks relate to each other is presented. Empirical analysis and Conclusion: The study is based on 12 Swedish textile companies, where the majority work with Agenda 2030 and sustainability reporting. Five categories were identified during the empirical analysis; collaborations, transparency, product, circularity, and priorities. The five categories were used in order to conclude which of the UN’s 17 Global Goals are prioritized within the textile industry and how it is implemented in companies' sustainability work. Also regarding whether there is a linkage between textile companies' sustainability work, implementation of Agenda 2030, and regenerative sustainability. In conclusion, the most prioritized of the UN’s Global Goals within the textile industry are; 8, 12, 13, and 17. Sustainability work in linkage with Agenda 2030 differs depending on how the specific textile company chooses to prioritize the goals, on their sustainability strategies, and whether they connect Agenda 2030 directly to their internal objectives. There is both a direct and indirect correlation between regenerative sustainability and Agenda 2030, depending on the specific textile companies' sustainability work and reporting structure, strategy, and objectives.