Studiens syfte är att undersöka hur karaktärer med funktionsvariation gestaltas i några barnböcker. Detta genomfördes genom att välja och analysera sex olika barnböcker i vilka huvudkaraktären har en funktionsvariation. Resultatet visade att barnlitteraturen framställde funktionsvariationen på ett realistiskt sätt genom att karaktärens starka och svaga sidor lyftes fram. De flesta böcker tar upp funktionsvariationens nackdelar för att i slutet på romanen gå över till dess fördelar. Slutligen framkom det i den komparativa analysen, där litteraturens likheter och skillnader jämfördes, att barnböckerna i varierande grad behandlade olika teman såsom diskriminering, identitetssökande, utanförskap, annorlunda beteende och behov av stöd.

Personer med högfungerande autism/aspergers upplever de sensoriska intryckenpå ett annorlunda sätt än flertalet andra och många beskriver att de lider avsensorisk överbelastning. Tidigare sexualitetsforskning är begränsad inomautismområdet, likaså är forskning om sensorisk känslighet.Syftet med studien är därför att undersöka upplevelser kring sensorisk känslighet(intryck av känsel- och beröring, hörsel- och ljud, syn, lukt- och smak) i relationtill sexualitet bland personer med autism. Semistrukturerade intervjuergenomfördes med sex personer med högfungerande autism/aspergers syndrom iåldrarna 22-53 år, varav tre kvinnor och tre män. Empirin analyserades tematisktoch med hjälp av teorin om sexuella skript.Resultatet visar att samtliga informanter har beskrivet att sensorisk känslighet kanpåverka dem i olika sexuella situationer, hur sensorisk känslighet kan påverkarelationer och sexualitet samt vilka strategier de har för att hantera sensoriskkänslighet. Ett sätt att förstå detta är att beskriva det intrapsykiska skriptet hospersoner med autism med en sensoriskt aspekt på detta skript. Sexualiteten ärkomplex och fortsatt forskning behöver se sexualiteten utifrån etthelhetsperspektiv. Sensorisk känslighet är en del som kan vara av stor betydelseför personer med högfungerande autism/aspergers. / Individuals with high-functioning autism/aspergers are experiencing sensory inputin a different way than the majority of others and many of them describe that theysuffer from sensory overload. Previous sexuality research is limited within theautism area, so is the research on sensory sensitivity.The aim of the study is, therefore, to examine experiences of sensory sensitivity(senses of touch, sound, sight, smell and taste) in relation to sexuality amongpeople with high-functioning autism/aspergers. Semi-structured interviews wereconducted with six participants with high-functioning autism/aspergers betweenthe ages of 22-53 years, three women and three men. The empirical findings wereanalyzed thematically by using theory of sexual scripts.The results in this study shows that all participants have described that sensorysensitivity can affect them in different sexual situations, how sensory sensitivitycan affect relationships and sexuality, and which strategies they are using to dealwith sensory sensitivity. One way to understand this, sensory sensitivity, is todescribe the intrapsychic script with a sensory aspect among individuals withautism. Sexuality is complex and further research need to approach sexuality froma holistic perspective. Sensory sensitivity is one part which may be of greatimportance to individuals with high-performance autism/aspergers.

Bakgrund: Barn med högpresterande autismspektrum diagnos (HFASD) har svårigheter med socialt samspel, ökad känslighet för sinnesintryck samt svårigheter att starta upp och avsluta aktiviteter. Dessa svårigheter samspelar i olika grad hos olika individer men innebär att dessa barn har en betydligt mindre fysiskt aktiv vardag än jämnåriga barn. Därför blir det viktigt att öka förståelsen för dessa barns upplevelser i samband med fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka upplevelser av rörelse och fysisk aktivitet hos barn i åldrarna 10-15 år med diagnos inom högpresterande autismspektrum diagnos, HFASD. Metod och design: Bekvämlighets urval av barn i åldern 10-15 år med HFASD. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar två huvudteman vilka är upplevelser av fysiska och psykiska faktorer samt omgivningsfaktorer som påverkar deltagande i fysisk aktivitet. Ur dessa teman framkom kategorier som beskriver personens fysiska och psykiska upplevelser i positiv, neutral och negativ aspekt samt faktorer från yttre miljön och sociala faktorer. Konklusion: Barn med HFASD beskriver i denna studie, upplevelser av fysisk aktivitet som sammanfattas i två teman; ”Upplevda fysiska och psykiska faktorer” samt ”Omgivningsfaktorer som påverkar deltagande”. Dessa teman beskriver olika aspekter som kan möjliggöra fysisk aktivitet för barn med HFASD samt aspekter som kan utgöra en risk för undvikande beteende.  Det är viktigt att alla som är stödpersoner till barn med HFADS möter deras behov av stöd för att öka fysisk aktivitet genom att stärka de faktorer som ger positiva fysiska och psykiska upplevelser samt att hjälpa dem att minska de faktorer som kan leda till undvikandebeteende. Detta för att möjliggöra en ökad fysisk aktivitetsnivå, vilket kan medföra positiva hälsoeffekter. / Background: Children with high-performing autism spectrum diagnosis (HFASD) have difficulties with social interaction, increased sensitivity to sensory impressions, and difficulties in starting up and ending activities. These difficulties interact to varying degrees with different individuals, but mean that these children have a much less physically active everyday life than their peers. Therefore, it becomes important to increase understanding of these children's experiences in connection with physical activity. Purpose: To investigate experiences of movement and physical activity in children aged 10-15 years with diagnosis in high-performing autism spectrum diagnosis, HFASD. Method and design: Convenience selection of children aged 10-15 years with HFASD. Four semi-structured interviews were conducted and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result shows two main themes which are experiences of physical and mental factors as well as environmental factors that influence participation in physical activity. From these themes, categories emerged that describe the person's physical and mental experiences in a positive, neutral and negative aspect, as well as factors from the external environment and social factors. Conclusion: Children with HFASD describe in this study, experiences of physical activity summarized in two themes; "Experienced physical and mental factors" and "Surrounding factors that influence participation". These themes describe various aspects that can enable physical activity for children with HFASD as well as aspects that may pose a risk of avoidance behavior. It is important that everyone who is supportive to children with HFADS meets their need for support to increase physical activity by strengthening the factors that give positive physical and mental experiences and to help them reduce the factors that can lead to avoidance behavior. This is to enable an increased level of physical activity, which can have positive health effects.

<p>Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.</p><p>Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.</p><p>Slutsatsen är att;</p><p>Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag.</p>

Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform. Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret. Slutsatsen är att; Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmåga hos yngre elever med eller utan autismspektrumtillstånd. Sammanlagt deltog 72 elever i studien; 30 i årskurs 3, 31 i årskurs 5 samt 11 i årskurs 5 med Aspergers syndrom/högfungerande autism. Tre texter med tillhörande fakta- och inferensfrågor (Bishop &amp; Adams, 1992) presenterades på tre olika sätt; uppläst, tyst läsning och tyst läsning med textstöd vid efterföljande frågor. I föreliggande studie beaktades även andra variabler i relation till läsförståelse; ordavkodningsförmåga, verbalt arbetsminne, Theory of Mind samt ordförråd. Utgångspunkten för metoden var en tidigare magisteruppsats i logopedi vid Linköpings Universitet av Nyström och Söderqvist (2013). Resultatet visade ett högre resultat för lässättet tyst läsning med textstöd och för frågetypen faktafrågor. Gällande lässätt i förhållande till frågetyp fick faktafrågor högre resultat då texten fanns tillgänglig vid efterföljande frågor, medan resultatet på inferensfrågorna inte påverkades av olika lässätt. Eleverna i årskurs 5 presterade bättre på tyst läsning samt på inferensfrågor än de i årskurs 3. Ett samband mellan textförståelse och andra variabler återfanns för årskurs 3 och årskurs 5, främst gällande ordförråd. Inga statistiskt signifikanta skillnader återfanns mellan eleverna med Aspergers syndrom/högfungerande autism och de andra undersökningsgrupperna, vilket kan bero på att gruppen hade få deltagare och stor spridning. Slutsatser utifrån föreliggande studie är att årskurs 5 har en mer utvecklad läsförmåga än årskurs 3. Elever med Aspergers syndrom/högfungerande autism i årskurs 5 ligger resultatmässigt mellan årskurs 3 och 5, men skillnaderna är inte statistiskt signifikanta. / The aim of the present study was to examine reading ability in younger students with or without autism spectrum disorder. In total, 72 students participated; 30 in grade 3 (9-10 years old), 31 in grade 5 (11-12 years old) and 11 in grade 5 with Asperger syndrome/high-functioning autism (11-12 years old). Three texts with related literal and inference questions (Bishop &amp; Adams, 1992) were presented through listening, silent reading or silent reading with text support during questions. The study also examined other variables in relation to the texts; word reading ability, verbal working memory, Theory of Mind and vocabulary. The methodological foundation was a study by Nyström and Söderqvist (2013). When including all participants, analysis showed that the text presentation silent reading with text support and the question type literal questions lead to higher results. Regarding text presentation in relation to question type the results on the literal questions improved with text support whilst text presentation did not affect results on the inference questions. Regarding silent reading and inference questions grade 5 performed better than grade 3. Correlations between text comprehension and other variables, mainly vocabulary, were found for grade 3 and 5. No statistically significant differences were found for students in grade 5 with Asperger syndrome/high-functioning autism compared to the other groups. This may be due to the group’s wide distribution and small size. Conclusions are that grade 5 has a more developed reading ability than grade 3. The results of the students with Asperger syndrome/high-functioning autism in grade 5 do not statistically significant differ from students in grade 3 or grade 5.

Recruitment processes place high demands on jobseekers' personal characteristics and social abilities, which high-functioning autistic individuals experience as obstacles. They had preferred that recruiters value competence higher. On the other hand, the respondents involved with recruitment believed that personal qualities are important in assessing the jobseeker's suitability to fit into the current team, which was considered an important factor for long-term employment. The organizations advocated diversity in the job advertisements but are perceived to have a lack of knowledge about the meaning of the term. Diversity work can be experienced as contradictory as great emphasis is placed on personal characteristics, which seems to lead to like-minded jobseekers and a homogeneous working group being given priority over diversity. More knowledge is needed to fulfill the diversity work and thereby make the recruitment process more well-functioning and inclusive. Some suggestions for a more inclusive recruitment process are to present job advertisements clearly, focus more on jobseekers' abilities, include job samples in the recruitment process, give jobseekers the freedom to have interviews digitally or physically and dare to promote a heterogeneous team. / Rekryteringsprocesser ställer höga krav på arbetssökandes personliga egenskaper och sociala förmåga, vilket högfungerande autistiska individer upplever som hinder. De hade föredragit att rekryterare värdesatte kompetens högre. Däremot menade respondenterna verksamma inom rekrytering att personliga egenskaper är viktiga för att bedöma den arbetssökandes lämplighet att passa in i det nuvarande teamet, vilket ansågs vara en viktig faktor för långvarig anställning. Organisationerna förespråkade mångfald i jobbannonserna men uppfattas ha bristande kunskap om begreppets innebörd. Mångfaldsarbetet kan upplevas motsägelsefullt då stor vikt läggs vid personliga egenskaper, vilket tycks leda till att likasinnade arbetssökande och en homogen arbetsgrupp prioriteras framför mångfald. Mer kunskap behövs för att fullgöra mångfaldsarbetet och därigenom få rekryteringsprocessen mer välfungerande och inkluderande. Några förslag för en mer inkluderande rekryteringsprocess är att presentera jobbannonser tydligt, fokusera mer på arbetssökandes förmågor, inkludera arbetsprov i rekryteringsprocessen, ge arbetssökande valfrihet att ha intervjuer digitalt eller fysiskt och våga främja ett heterogent team.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att identifiera hur sysselsättning påverkar känslan av välbefinnande hos vuxna med högfungerande autism. Syftet är också att identifiera behov av ytterligare forskning. Metod: Studien genomförs som en litteraturstudie/scoping study av 16 artiklar. Resultat: Resultatet av litteraturstudien presenteras utifrån fyra teman: Sysselsättning som betydelsefull för identitetsskapande, identitetsskapande som väg till välbefinnande, psykisk ohälsa och behov av kunskap och stöd. Det finns idag olika stödinsatser för målgruppen men de är få. De stödinsatser som finns är inte optimala för vuxna med högfungerande autism. Insatserna tillgodoser inte målgruppens behov. Personer med högfungerande autism motiveras av en sysselsättning inom personens intresseområde. Slutsatser: De slutsatser som presteras berör vidare forskning på vuxna med högfungerande autism. Vidare forskning behövs överlag på vuxna med diagnosen men även vidare utveckling av tillfredställande insatser för stöd och hjälp till sysselsättning. / Purpose: The purpose of the scoping study is to identify how activities relate to the feeling of well-being in adults with high functioning autism. The purpose is also toidentify needs of further research.Method: A scoping study is used to analyze and discuss 16 articles.Result: The result of the scoping study is presented through four themes: activities as important to the development of identity, identity development as a way to wellbeing, mental illness and the need for further support and knowledge. Various support exists for the adults with high functioning autism but they are few. The support available is not specifically for adults with high functioning autism. The support does not meet their needs. Adults with high functioning autism can be motivated through their specific area of interest.Conclusion: The conclusion presented refers to the need of further research considering activities and its consequences in adults with high functioning autism. Further research is also needed overall in the field of adults with the specific diagnosis and also to develop satisfying support and help to engage in activities.

This study is both quantitative and qualitative in nature. In order to support or discard the hypothesis that high-functioning, autistic upper secondary school students speak more freely in English than in their native language Swedish, an experiment with a narrative format was conducted with students both within and without Autism Spectrum Disorder (ASD). Measurements of lexical density, hesitations and long pauses in the narrative were applied to assess the quality of produced speech. A questionnaire survey for teachers of this age category of students was also carried out. The analyses of the results are primarily quantitative, but a portion of the questionnaire is also thematically analysed. The study shows that there is initial support for the hypothesis. / Denna studie är båda kvantitativ och kvalitativ i sin natur. För att stödja eller förkasta hypotesen att högfungerande, autistiska gymnasieelever talar engelska mer obehindrat än deras modersmål svenska, genomfördes ett experiment med ett berättande format med studenter både inom och utanför Autismspektrumtillstånd (AST). Mått på lexikalisk täthet, tvekan och långa pauser i berättandet användes för att utvärdera kvalitén av producerat tal. En enkätundersökning för lärare av denna ålderskategori av elever genomfördes också. Analyserna av resultaten är primärt kvantitativa, men en del av enkäten är också tematiskt analyserad. Studien visar att det föreligger ett initialt stöd för hypotesen.

Syftet med studien är att undersöka huruvida professionella med koppling till LSS-verksamheter inom Eskilstuna kommun upplever vuxna med högfungerande autism som socialt isolerade, vilka bakomliggande faktorer de professionella anser orsaka social isolering samt hur de arbetar för att bemöta detta. Omfattningen av forskning som finns om social isolering hos vuxna med högfungerande autism är liten. Den forskning som finns tyder på att personer inom autismspektrumet ofta upplever begränsningar i sina sociala förmågor, vilket bidrar till svårigheter i sociala interaktioner samt bibehållandet av relationer. Dessa svårigheter kan leda till ett undandragande beteende som kan resultera i social isolering. För att besvara syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer med professionella från olika LSS-verksamheter utförts. Analys av det insamlade materialet har skett utifrån Honneths teori om erkännande samt Saleebeys styrkefoukserade förhållningsätt till socialt arbete. Resultatet visar i huvudsak på att de professionella upplever att social isolering är ett förekommande fenomen inom målgruppen där de bakomliggande faktorerna anses vara erfarenhet av misslyckanden i sociala interaktioner, social ångest samt stigmatisering av personer med funktionsnedsättningar. Resultatet tyder på att de professionella arbetar med att individanpassa insatserna efter den enskildes behov för att kunna kompensera för dennes svårigheter. / The purpose of this study is to investigate whether professionals from Eskilstuna municipality who work with people with disabilities perceive adults with high-functioning autism as socially isolated, what underlying factors the professionals consider causing social isolation and how they work towards meeting the individuals need for support. The research available on social isolation in adults with high-functioning autism is limited. The available research indicates that people with autism often experience limitations in their social abilities, which contributes to difficulties in social interactions and relationships. These difficulties can contribute to evasive behavior that can result in social isolation. In order to answer the purpose, semi-structured interviews with professionals from various occupations within social work were conducted. Analysis of the collected material has been based on Honneth's theory of recognition and Saleebey's strengths perspective. The results mainly show that the professionals experience social isolation as a common phenomenon within the target group where the underlying factors are considered to beexperience of failures in social interactions, social anxiety and stigmatization of people with disabilities. The results indicate that professionals work to adapt the environment to support the individual's needs in order to be able to compensate for their difficulties.