Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på framgångsrika faktorer för att anpassa undervisningen i matematik för högpresterande och särskilt begåvade elever, detta för att tatillvara på deras begåvning. Den tidigare forskningen visar att högpresterande och särskilt begåvade elever är inte att förhasta som samma sak, det som de har gemensamt är att dessa elever behöver mer utmaningar i undervisningen. I och med att det har rådit relativt lågt forskningsintresse de senare åren för begåvade elever, så har inte heller kunskap belysts hur dessa elever bör bemötas i någon hög grad. Genom att intervjua fem lärare med erfarenhet av dessa elever i lågstadiet, så har deras erfarenheter presenterats i tre teman, med fokus på hur eleverna identifieras i klassrummet, framgångsrika strategier i undervisningen av dem samt hinder och svårigheter. Denna studies resultat visade att många begåvade elever som inte får sina behov mötta i undervisningen riskerar att underprestera och i vissa fall utveckla psykisk ohälsa. Resultatet tillsammans med tidigare forskning visar tydligt att det är av stor vikt att lärare anpassar undervisningen efter elevernas behov. Lär vi oss att ta tillvara på begåvning, så kan dessa elever senare “bli vår spjutspets i samhället.”

Detta examensarbete undersöker hur olika pedagogiska strategier används för att stödja elever med olika prestationsnivåer i de samhällsorienterande ämnena. Vi fokuserar på traditionell och montessoripedagogik för att bestämma vilken som är bäst för elever med hög, medel och låg prestanda. Målet är att förbättra kunskapen om hur effektiva lärare anpassar sina undervisningsstrategier för att möta behoven hos elever som har olika prestationsnivåer. Vi får information om lärare genom att intervjua dem. Vi tror att kombinera traditionell och montessoripedagogik kan skapa en stödjande och dynamisk inlärningsmiljö som främjar elevernas individuella tillväxt och självständighet.

Denna studie undersöker hur lärare beskriver att de differentierar/ anpassar läsundervisningen i Svenska trots spridning i elevers kunskapsnivå i läsning bland olika elever i klassrummet på mellanstadiet. Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie där 6 yrkesverksamma mellanstadielärare deltog i semistrukturerade intervjuer som undersöktes genom en fenomenografisk ansats. Återkommande teman under intervjuerna var bristen på resurser samt att svaga läsare prioriterades och att starka elever ofta föll mellan stolarna för de klarade sig själva. Genom en tematisk analys visade resultatet att majoriteten av de intervjuade mellanstadielärarna upplevde att faktorer som påverkade den differentierade läsundervisningen negativt var bristande tid, bristande resurser, stora klasser och allt större kunskapsglapp bland eleverna. Därtill nämns även en problematik som grundar sig i att barn i dagens samhälle läser alltför lite för att kunna utveckla sin läsförmåga gentemot skolans krav. I dessa klasser framkom det även, i lärarnas svar, att de kände sig tvungna att prioritera svaga elever framför starka elever eftersom de upplevdes kunna klara sig själva. Sammanfattningsvis räckte inte resurserna till för att erbjuda differentierad undervisning i den mån det fanns behov av. De uttryckte även att undervisningen anpassades efter de svaga läsarna på bekostnad av starka läsares läsundervisning för att det handlade om att bara få alla godkända. I diskussionen argumenteras det om att inkluderande läsundervisning är en viktig komponent för att minska kunskapsglappet bland eleverna. Därtill nämns även svårigheter med att inkludera alla elever i ett klassrum på grund av den spridda kunskapsnivån. Genom diskussionen kunde det utifrån respondenternas svar argumenteras för att den svenska skolan i dagsläget inte uppnår uppdraget om en likvärdig utbildning med de resurser som finns tillgängliga. / This study examines how teachers describe their differentiation/adaptation of literacy instruction teaching in Sweden despite the varying levels of reading proficiency among different students in middle school classrooms. The study was conducted through qualitative interviews involving six middle school teachers who participated in semi-structured interviews analyzed using a phenomenographic approach. Recurring themes in the interviews included the lack of resources, the prioritization of struggling readers, and the neglect of strong students who often fell through the cracks as they were able to manage independently. Through thematic analysis, the results showed that the majority of the interviewed middle school teachers felt that factors negatively affecting differentiated reading instruction included insufficient time, lack of resources, large class sizes, and an increasing knowledge gap among students. Additionally, a problem was mentioned that stemmed from children in today’s society reading too little to develop their reading skills to meet school requirements. In these classes, the teachers’ responses also revealed that they felt compelled to prioritize struggling students over strong readers because they were perceived to manage independently. In summary, the resources were not sufficient enough to offer differentiated instruction. The teachers also expressed that instruction was adapted to weaker readers at the expense of strong readers’ literacy instruction teaching because the focus was on ensuring everyone passed the course. The discussion argues that inclusive reading instruction is important in reducing the knowledge gap among students. It also mentions the difficulties of including all students in a classroom due to the varying levels of knowledge. Based on the respondents' answers, the discussion argues that the Swedish school system currently does not achieve the mission of providing equal education with the resources available.

<p>De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor. I intervjuerna ställdes öppna frågor för att ge respondenterna möjligheten att utveckla sina svar. Resultatet pekar mot att de medverkande pedagogerna upplever en tidsbrist i sitt arbete, att det är svårt att hinna med dessa elever i den utsträckning som önskas. Respondenterna var överens om att diskussionen om de högpresterande eleverna i skolan är viktig. Resultatet visar även att de specialpedagogiska resurserna som finns i skolan enbart går till elever i olika svårigheter och att frustrationen hos pedagogerna ligger i att skapa nya stimulerade och utmanade uppgifter till dessa elever.</p>

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor. I intervjuerna ställdes öppna frågor för att ge respondenterna möjligheten att utveckla sina svar. Resultatet pekar mot att de medverkande pedagogerna upplever en tidsbrist i sitt arbete, att det är svårt att hinna med dessa elever i den utsträckning som önskas. Respondenterna var överens om att diskussionen om de högpresterande eleverna i skolan är viktig. Resultatet visar även att de specialpedagogiska resurserna som finns i skolan enbart går till elever i olika svårigheter och att frustrationen hos pedagogerna ligger i att skapa nya stimulerade och utmanade uppgifter till dessa elever.

This study is about high-performing students in mathematics. The purpose of the study was to increase the knowledge about teachers view of adaptions for the high-performing students and how teaching mathematic and its content adapts to these children. The method used in the study was semi-structured in- terviews with 10 teachers in the early years of compulsory school. Data was an- alyzed using Shulmans theory of teacher knowledge base. The result shows three variations of lessons that the participating teachers use. The difference between these lessons was the mindset of how adaptions should be made to the high- performing students in mathematics. It also shows that teachers’ mindset and what guides them in general differs in the three different lessons, also how to work in mathematics. Even though, most teachers wants their students in the same subject area but in different levels of difficulty. The teachers in the study adapts mathematics to the high-performing students’ so the teaching is stimulated and challenging, but how the teachers dose it dif- fers. / Studien handlar om högpresterande elever i matematik. Studiens syfte var att öka kunskaperna om lärares syn på anpassningar för högpresterande elever samt hur matematikundervisningen och dess innehåll anpassades. Studiens undersökningsmetod var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och riktade sig till 10 lärare i grundskolans tidiga år. Den data som samlats in analyserades med hjälp av Shulmans ramverk om lärarkompetens. Resultaten visar tre olika lektionsvarianter som har olika tankesätt om hur anpassningar sker i undervis- ningen till högpresterande elever. Det visar även att det föreligger stora variat- ioner i hur lärare tänker och vad som styr dem i undervisningen, dessutom råder det skillnad i val av arbetssätt. De flesta lärare förespråkar att de vill ha alla ele- ver inom samma ämnesområde men på olika nivåer. Sammantaget gör lärarna anpassningar för att de högpresterande eleverna ska få en stimulerande och utmanade undervisning, men hur anpassningarna sker skiljer sig mellan lärarna.

Denna empiriska studie syftar till att undersöka hur högpresterande elever kan utmanas i litteraturundervisningen i svenskämnet ur ett lärarperspektiv samt varför det är viktigt att utmana dessa elever i årskurserna 4-6. Det sociokulturella perspektivet används som en teoretisk utgångspunkt för att analysera resultatet. Studien har baserats på semistrukturerade interjuver av lärare och resultatet visar att läraren bör anpassa undervisningen individuellt och på de enskilde elevens kunskapsnivå. Det är även viktigt att utmana de högpresterande eleverna för att motivera dem till ett lustfyllt lärande. Genom resultatet framgår det att undervisning av högpresterande elever är en utmaning för lärare men att olika arbetssätt och strategier används för att möta svårigheterna. Individualisering, berikning och acceleration är några begrepp som lyfts som möjliga metoder för att stimulera dessa elever och få dem att bibehålla viljan att lära. Det blir också tydligt att mer forskning och fler lösningar behövs för att detta ska lyckas.

Denna systematiska litteraturstudie ägnas åt att undersöker vad dagens tillgängliga forskning belyser om litteraturundervisning i skolans mellanår samt om forskningen lyfter något om litteraturundervisning som kan vara fruktbar för högpresterande elever. Tidigare forskning visar att undervisningen behöver stärkas när det gäller att stimulera och utmana högpresterande elever. Samtidigt lyfter vissa studier fram undervisningsformer som kan vara användbara inom ramarna för den ordinarie undervisningen och som kan leda till att inga elever behöver falla mellan stolarna.

<p>Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6. </p><p>Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram. </p><p>Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen. Lärarna har en önskan om att variera undervisningen mer för att ge alla elever möjlighet att lära sig matematik utifrån sina egna förutsättningar. </p><p>Min slutsats är att lärarna trots stora skillnader i klasserna anstränger sig för att kunna möta varje elev på elevens egen nivå och att de skapar sitt eget arbetssätt för att uppnå detta. Dock finns tendensen att de högpresterande eleverna ofta inte får chansen att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, eftersom lärarna lägger mycket kraft och tid på att hjälpa de lågpresterande eleverna.</p>

Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen. Lärarna har en önskan om att variera undervisningen mer för att ge alla elever möjlighet att lära sig matematik utifrån sina egna förutsättningar. Min slutsats är att lärarna trots stora skillnader i klasserna anstränger sig för att kunna möta varje elev på elevens egen nivå och att de skapar sitt eget arbetssätt för att uppnå detta. Dock finns tendensen att de högpresterande eleverna ofta inte får chansen att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, eftersom lärarna lägger mycket kraft och tid på att hjälpa de lågpresterande eleverna.