The purpose of this study is to investigate how some teachers work with above-average pupils in mathematics. I have issued three questions based on the purpose of this study: How do teachers define an above-average pupil? In what way the teachers stimulate and challenge the above-average pupils? Has the school done something special for the above-average pupils? The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with four teachers in primary school. The method consists of interviews and observations. The study shows that the teachers make an effort to give these pupils extra attention and challenging tasks. A major focus is put on problems solving and to develop the pupil's ability to be able to explain how they think and if necessary, they should be able to explain even to their fellow- pupils. We can also learn by teaching others. The results of the survey shows that teachers are aware of the pupils need for extra support, which partly means a dilemma for teachers. The teachers would like to offer even more than they can to the pupils, but due to lack of time, partly through staff meetings and documentation work and other things, the time is not sufficient for the teachers. My research is relevant because it highlights the above-average pupil’s perspectives through the teacher's experiences in the classroom. I have seen teachers’ different views on their educational approach, which has been a major goal of my investigation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och särbegåvade elever, samt vilka faktorer det är som möjliggör och försvårar lärarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lärare på två olika gymnasieskolor. De teorier som tillämpas i studien är Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lärarna har förmåga att definiera vad en högpresterare och särbegåvning är samt skilja på dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av särbegåvningar. Arbetssätten med dessa elever individanpassas i engelska och de får stimulerande och utvecklande arbetsmaterial på antingen avancerad nivå eller universitetsnivå. Resultatet visar också att tid, resurser och lärarnas tjänstefördelning påverkar och försvårar deras arbete med dessa elever. Tiden räcker inte till idag samt att det inte finns tillräckligt med resurser i gymnasieskolan till högpresterare och särbegåvningar. De intervjuade lärarna har också många uppdrag i sina tjänster, vilket gör att de inte hinner arbeta med högpresterare och särbegåvningar så mycket som de skulle vilja i skolan. I studien konstateras det också att gymnasielärare i engelska bland annat behöver mer resurser, Allmänna råd och kompetensutveckling från Skolverket kring högpresterare och särbegåvningar, för att arbetet med dessa elever ska bli effektivare.

Följande kvalitativa studie kommer att fokusera på hur lärare upplever uppdraget att bemöta och motivera elever med fallenhet i ämnet matematik. Med hjälp av resultat från tidigare systematiska litteraturstudie som ligger till grund för aktuell studie. Studien kommer att via intervjuer av fyra lärare med skilda erfarenheter tillägna kunskap samt förståelse över lärarnas tankar angående elever med fallenhet. Studien behandlar tre frågeställningar, vad som krävs av lärarna i undervisningen av elever med fallenhet för matematik, hur en elev med fallenhet kan uppmärksammas av lärare och om lärare anser att det fått tillräcklig beredskap för att bemöta och motivera elever med fallenhet för matematik. Resultatet visar tydligt på att lärare upplever att det är en utmaning att bemöta och motivera en elev med fallenhet för matematik. Fortsättningsvis att det kan bero på att lärarna under sina egna utbildningar inte kommit i kontakt med fenomenet elever med fallenhet. Lärarna uttrycker också sig eniga om att en elev med fallenhet bör uppmärksammas mer och att dessa elever ofta utmärker sig kunskapsmässigt i jämförelse med övriga klasskamrater.

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på det kognitivistiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Vi har undersökt grundskollärares beskrivningar av hur de individanpassar undervisningen för de högpresterande eleverna i ämnet svenska samt deras åsikter om vad skolan kan bidra med för att tillgodose de högpresterande eleverna i undervisningen. Vi har även undersökt hur högpresterande elever upplever sin svenskundervisning. Underlaget för studien har erhållits genom ostrukturerade intervjuer med grundskollärare för de yngre åldrarna samt elever i årskurserna 2 och 3. Resultatet av undersökningen visar att de berörda lärarna har en tanke med att utmana och stimulera de högpresterande eleverna genom individanpassningar men att det skulle kunna ske i högre utsträckning. Nivågruppering utefter elevernas olika förmågor och berikande effekter sker, medan acceleration förekommer minimalt i lärarens undervisning. De högpresterande eleverna uppger att utmaningar skulle kunna ges i mycket högre grad. Kompetensutveckling och samplanering mellan lärarna i syfte att utmana och stimulera de högpresterande eleverna sker minimalt på samtliga skolor som ingår i undersökningen. Ökad kunskap hos samtliga lärare om hur de kan bemöta högpresterande elever samt utökning av kollegialt lärande med fokus på högpresterande elever, skulle kunna bidra till att lärarna kan utmana dessa elever mer på rätt nivå. Vid samplanering skulle även ökad nivågruppering ske ute på skolorna anser lärarna, vilket skulle bidra till att svenskundervisningen individanpassades ytterligare för de högpresterande eleverna.

Detta utvecklingsarbete undersöker huruvida högpresterande elever gynnas av ett kollaborativt arbetssätt i jämförelse med ett traditionellt arbetssätt i inlärningen av glosor eller begrepp. De deltagare som ingår i undersökningen är elever i högstadiet, som antingen har undervisats i tyska eller i kemi. Totalt omfattas studien av 98 elever fördelat på 51 elever inom kemiundervisning och 47 elever inom tyskundervisning. Syftet har undersökts genom att låta eleverna använda traditionellt respektive kollaborativt arbetssätt för inlärning av glosor eller begrepp. Elevernas förståelse för glosor och begrepp har prövats med kunskapstester. Eleverna har även svarat på en enkät om hur de upplever sin egen inlärning vid de två arbetssätten. Analys av enkätens resultat visar att högpresterande elever upplever att de lär sig bättre genom ett traditionellt arbetssätt än kollaborativt arbetssätt. Detta stärks av analysen av kunskapstestens resultat, som visar att de högpresterande eleverna i jämförelse med icke-högpresterande elever inte gynnas i samma stora utsträckning. För de högpresterande elevernas inlärning via traditionellt arbetssätt respektive kollaborativt arbetssätt är skillnaden marginell även om traditionellt arbetssätt är att föredra.

Tidigare forskning pekar på att höga prestationer inte är konstanta. Elevernas motivation och prestationer är något man måste träna upp och underhålla i sin undervisning. Det är framförallt tre olika undervisningsstrategier forskare lyfter som anses främja ett fortsatt lärande hos högpresterande elever i matematik; acceleration, berikning och differentiering. Det framgår dock att undervisningsstrategierna kan bli kontraproduktiva om läraren inte genomför de på ett korrekt sätt, därför är det viktigt att läraren trivs och tycker strategierna fungerar praktiskt både för sig själv och eleverna. I min studie ville jag med hjälp av en webbenkät undersöka vilka strategier grundlärare i årskurserna 1-6 väljer att använda för att främja ett fortsatt lärande när de undervisar högpresterande elever i matematik. Jag ville även undersöka om lärarna upplevde några större utmaningar med att undervisa dessa elever för att synliggöra olika faktorer som kan påverka lärares förutsättningar att undervisa högpresterande elever i matematik av hög kvalité. Resultatet av min studie visar att de metoderna lärarna väljer att använda går under de tre undervisningsstrategierna som forskningen anser främja ett fortsatt lärande. Många av metoderna stödjer även Jungerts (2014) teorier om de tre grundläggande behoven (kompetens- , samhörighets- och autonomibehovet) som måste tillfredsställas för att främja motivation och höga prestationer. I studien framkom det dock flera faktorer som kan påverka förutsättningarna att skapa undervisning av hög kvalité. Bland annat tidsbrist, otillräckliga kunskaper, avsaknad av material, verktyg och resurser.

Syftet med studien är att med hjälp av intervjuer undersöka hur lärare inkluderar högpresterande elever i matematik i årskurs 4–6 i det heterogena klassrummet genom differentiering. Urvalet av informanter består av fem mellanstadielärare och en speciallärare i matematik. Nyanserade beskrivningar av undervisningen av högpresterande elever i matematik är av stor vikt för studien därför används kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Studien analyseras enligt det vetenskapliga förhållningssättet fenomenografi i kombination med tematisk analysmetod. Analysmetoderna är lämpliga och relevanta för studiens syfte, då de ger utrymme för analys av informanternas tankar och erfarenheter på ett strukturerat sätt. Resultatet visade att lärarna använder sig i första hand av berikning för att differentiera sin undervisning. Acceleration används vid de tillfällen då resurserna i det heterogena klassrummet inte räcker till. Samtliga lärare betonade vikten av att använda differentiering som en undervisningsmetod då det gynnar alla elevers utveckling i det heterogena klassrummet. I den internationella undersökningen TIMSS 2019 ser vi att en högre andel svenska elever presterar på den högsta kunskapsnivån jämfört med 2015. Ett rimligt antagande, utifrån undersökningsresultatet, är att en bakomliggande faktor till den positiva trenden går att hitta i lärarnas arbete med eleverna i det heterogena klassrummet. Studien synliggör informanternas erfarenheter, utmaningar och möjligheter i arbetet kring inkludering av högpresterande elever i matematik i det heterogena klassrummet med hjälp av differentierad undervisning. / The purpose of the study is to use interviews to investigate how teachers include highperforming students in mathematics in grades 4–6 in the heterogeneous classroom through differentiation. The selection of informants consists of five middle school teachers and one special education teacher of mathematics. Nuanced descriptions of the teaching of highachieving students in mathematics are of great importance for the study, therefore qualitative semi-structured interviews are used as a method. The study is analyzed according to the scientific approach phenomenography in combination with the thematic analysis method. The analysis methods are suitable and relevant to the purpose of the study, as they provide space for analysis of the informants' thoughts and experiences in a structured way. The results showed that teachers primarily use enrichment to differentiate their teaching. Acceleration is used at those times when the resources in the heterogeneous classroom are not enough. All teachers emphasize the importance of using differentiation as a teaching method as it benefits the development of all students in the heterogeneous classroom. In the international survey TIMSS 2019, we see that a higher proportion of Swedish students perform at the highest level of knowledge compared to 2015. A reasonable assumption, based on the survey results, is that an underlying factor to the positive trend can be found in teachers' work with students in the heterogeneous classroom. The study highlights the informants' experiences, challenges and opportunities in the work around the inclusion of high-achieving students in mathematics in the heterogeneous classroom using differentiated teaching.

Syftet med studien var att undersöka och presentera en fördjupad förståelse för individualisering i ämnet svenska som andraspråk utifrån fyra SVA-lärares arbetssätt i relation till hur dessa lärare arbetar med individualisering vid utformning av elevuppgifter och återkoppling för hög- respektive lågpresterandeelever. Studien var baserad på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade interjuver där fyra lärare som undervisar inom Komvux deltog. Resultatet i studien visade att de intervjuade lärarna använde sig av olika undervisningsmetoder för att individualisera sin undervisning utifrån elevernas behov, tidigare erfarenheter och förutsättningar. Utformningen av elevuppgifter och återkoppling samt valet av undervisningsmetoder som framkom i resultatet var i olika former, exempelvis digitala lärplattformer och flera andra metoder som kan främja elevernas inlärning. Slutsatsen i denna studie visade att lärare dagligen möter elever med olika kunskapsnivåer och att individualisering är viktigt för andraspråkselevers språkutveckling.

Den här uppsatsen baseras på en kvalitativ metod som behandlar och belyser hur högpresterande elever uppfattar den egna motivationen och utvecklingsmöjligheterna genom en ordinarie undervisning i ämnet engelska för årskurs nio. Vidare undersöker studien om en alternativ nivåindelad undervisning kan ha en positiv effekt i deltagarnas motivation och prestation i ämnet engelska. Uppsatsen utgår ifrån elevperspektivet där syftet med arbetet var att undersöka och tillföra kunskap om gruppen högpresterande elever och hur de ser på sin skolsituation. Detta genom att fokusera på hur eleverna beskriver sin motivation och prestation i förhållande till en ordinarie undervisning för att sedan genom en alternativ undervisning undersöka om detta kan tillföra någon positiv förändring i hur de upplever ämnet engelska i skolan. Resultaten visade att högpresterande elever känner sig omotiverade, osynliga och underpresterar till följd av en undervisning som läggs på en alldeles för låg kunskapsnivå för dem för att de ska kunna tillägna sig nya kunskaper. Vidare poängterar deltagarna att lusten och utvecklingen i ämnet engelska erhålls utanför skolan då skolans fokus riktas på lågpresterande eller de som har svårigheter i engelska. Studiens slutsats är att stora resurser, forum och tid måste möjliggöras för lärare att utmana deras högpresterande elever i ämnet engelska. Deltagarna i studien önskar att de kunde få fortsätta utbildas i den alternativa undervisningen där de kunde fördjupa sig, arbeta i en högre takt samtidigt som läraren haft tid att stötta och vägleda genom arbetet. / <p>Engelska</p>

Syftet med studien var att undersöka hur lärare gör för att identifiera, undervisa och följa upp högpresterande elever i matematik. Metoden som tillämpades har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Studien utgår från en teori som väger in både kognitiva och sociala aspekter. Resultatet visade att högpresterande elever i matematik identifieras genom att de uppvisar motivation och kreativitet inom matematiken. Ytterligare identifikationsverktyg är kartläggning och bedömningar. Till grund för lärares undervisningsstrategier ligger ofta de bedömningar som skett genom kartläggningar, men bygger även på elevers uppvisade intressen. Resultatet visade också på att majoriteten av lärare använde sig av varierad och differentierad undervisning. Uppföljningen skedde delvis individuellt av läraren men också i samverkan med övriga lärare och vårdnadshavare. I resultatet framkom dessutom att kartläggning i stor utsträckning låg till grund för identifiering av högpresterande elever. Kartläggning låg också till grund för uppföljning av högpresterande elever. Hur lärarna arbetade utifrån vad resultatet av kartläggningarna visat, framkom dock inte i vårt resultat.