<p>Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolans</p><p>kursplan och restaurangbranschens krav genom följande frågeställningar: Överensstämmer</p><p>skolans mål i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?</p><p>Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?</p><p>Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna med</p><p>företrädare såsom Vygotskij. Bourdieus kapital/fält begrepp använder vi för att kunna belysa se</p><p>de olika fälten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vår studie har varit</p><p>att sätta oss in i och förstå skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behov</p><p>restaurangbranschen har på utbildad arbetskraft.</p><p>Med utgångs punkt i frågeställningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.</p><p>Kursplanens mål visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.</p><p>Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.</p><p>De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en ansträngd situation där alltför</p><p>mycket maktpositionering sker grupperna emellan</p>

Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolans kursplan och restaurangbranschens krav genom följande frågeställningar: Överensstämmer skolans mål i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft? Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch? Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna med företrädare såsom Vygotskij. Bourdieus kapital/fält begrepp använder vi för att kunna belysa se de olika fälten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vår studie har varit att sätta oss in i och förstå skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behov restaurangbranschen har på utbildad arbetskraft. Med utgångs punkt i frågeställningarna har vi kommit fram till följande slutsatser. Kursplanens mål visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag. Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen. De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en ansträngd situation där alltför mycket maktpositionering sker grupperna emellan

I det här examensarbetet undersöker vi hur medlemmarna i en flerkameraproduktion kommunicerar med varandra under en inspelning och hur de förhåller sig till den rollbeskrivning som flerkameralitteraturen framställer. En avsikt med studien är att få kunskap om hur väl högskoleutbildningen i flerkameraproduktion överensstämmer med branschens krav på blivande medarbetare. Examensarbetet resultat bygger på observationer av tre svenska professionella flerkameraproduktioner och tyder på att branschen gör en delvis annan tolkning av flerkamerayrkesrollen, än den som förespråkas i utbildningen. Efter vår undersökning är vi båda överens om att det finns ett visst kunskapsglapp när det gäller socialisation, fackspråk, teknik och hur rollerna borde agera.

Denna studie undersöker hur lärare beskriver att de differentierar/ anpassar läsundervisningen i Svenska trots spridning i elevers kunskapsnivå i läsning bland olika elever i klassrummet på mellanstadiet. Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie där 6 yrkesverksamma mellanstadielärare deltog i semistrukturerade intervjuer som undersöktes genom en fenomenografisk ansats. Återkommande teman under intervjuerna var bristen på resurser samt att svaga läsare prioriterades och att starka elever ofta föll mellan stolarna för de klarade sig själva. Genom en tematisk analys visade resultatet att majoriteten av de intervjuade mellanstadielärarna upplevde att faktorer som påverkade den differentierade läsundervisningen negativt var bristande tid, bristande resurser, stora klasser och allt större kunskapsglapp bland eleverna. Därtill nämns även en problematik som grundar sig i att barn i dagens samhälle läser alltför lite för att kunna utveckla sin läsförmåga gentemot skolans krav. I dessa klasser framkom det även, i lärarnas svar, att de kände sig tvungna att prioritera svaga elever framför starka elever eftersom de upplevdes kunna klara sig själva. Sammanfattningsvis räckte inte resurserna till för att erbjuda differentierad undervisning i den mån det fanns behov av. De uttryckte även att undervisningen anpassades efter de svaga läsarna på bekostnad av starka läsares läsundervisning för att det handlade om att bara få alla godkända. I diskussionen argumenteras det om att inkluderande läsundervisning är en viktig komponent för att minska kunskapsglappet bland eleverna. Därtill nämns även svårigheter med att inkludera alla elever i ett klassrum på grund av den spridda kunskapsnivån. Genom diskussionen kunde det utifrån respondenternas svar argumenteras för att den svenska skolan i dagsläget inte uppnår uppdraget om en likvärdig utbildning med de resurser som finns tillgängliga. / This study examines how teachers describe their differentiation/adaptation of literacy instruction teaching in Sweden despite the varying levels of reading proficiency among different students in middle school classrooms. The study was conducted through qualitative interviews involving six middle school teachers who participated in semi-structured interviews analyzed using a phenomenographic approach. Recurring themes in the interviews included the lack of resources, the prioritization of struggling readers, and the neglect of strong students who often fell through the cracks as they were able to manage independently. Through thematic analysis, the results showed that the majority of the interviewed middle school teachers felt that factors negatively affecting differentiated reading instruction included insufficient time, lack of resources, large class sizes, and an increasing knowledge gap among students. Additionally, a problem was mentioned that stemmed from children in today’s society reading too little to develop their reading skills to meet school requirements. In these classes, the teachers’ responses also revealed that they felt compelled to prioritize struggling students over strong readers because they were perceived to manage independently. In summary, the resources were not sufficient enough to offer differentiated instruction. The teachers also expressed that instruction was adapted to weaker readers at the expense of strong readers’ literacy instruction teaching because the focus was on ensuring everyone passed the course. The discussion argues that inclusive reading instruction is important in reducing the knowledge gap among students. It also mentions the difficulties of including all students in a classroom due to the varying levels of knowledge. Based on the respondents' answers, the discussion argues that the Swedish school system currently does not achieve the mission of providing equal education with the resources available.

Denna studie tar sin utgångspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger på att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhållanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrån ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början på att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar på om det sker en skuldbeläggning på grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i så fall får bära skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrån klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och därmed synliggörs glappet. Dessutom visar resultatet att skuldbeläggning sker och att skuldbördan faller inom olika nivåer. Samhället, skolan och lärare får bära skulden. Det konstateras dock att det främst är elever som får bära skulden i slutändan eftersom den enskilde individens motivation och ansvar – oavsett dess uppfattning om sin bakgrund, nutid och framtidsutsikter – anses avgörande för dess lyckande eller misslyckande i ämnet matematik.

Uppsatsens syfte är att undersöka sex utvalda lärares uppfattningar om vilka kunskaper ochförmågor som är viktiga för studerande på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen att hamed sig vid övergången till den gymnasiala utbildningen SVA 1. Vidare undersöks om detfinns några övriga faktorer som påverkar övergången från grundläggande till SVA 1.Ytterligare ett tema som de intervjuade lärarna resonerar kring är bedömningen av kunskaperoch förmågor. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden ärsemistrukturerade intervjuer. Sex lärare på tre olika skolor och orter har intervjuats. Slutsatsensom kan dras av studien är att det finns många olika faktorer som påverkar övergången inomvuxenutbildningen men att de intervjuade lärarna har en viss gemensam syn på vilka 2kunskaper och förmågor som är betydelsefulla. Kunskaper om grundläggande grammatik,genremedvetenhet och strategier väger mest vid övergången från grundläggande till SVA 1.Tidsfaktorer samt information om elevernas utbildningsbakgrund spelar en betydande roll förelevens språkutveckling men det anses även att skrivandet bör ses som en process. Gällandebedömningen skiljer lärarnas åsikter sig en aning men det kan konstateras att den formativabedömningen är den metod som de flesta lärarna föredrar.

Bakgrund: Vi är nu för tiden vana vid att använda oss av digitala hjälpmedel vid matematiska beräkningar. Detta tycks ha trängt undan behovet av standardalgoritmerna och andra skriftliga beräkningsmetoder. Är det så att dessa traditionella beräkningsmetoder har gått ur tiden? Kan digitala hjälpmedel ersätta alla delar som dessa metoder har bidragit till om vi ser till utvecklandet av matematisk förståelse? Min uppfattning är att det inte är så, utan att algoritmer och andra skriftliga beräkningsmetoder fortfarande har en viktig roll att spela i elevers utveckling av den matematiska förståelsen.  Syfte: Att undersöka hur man presenterar och återkopplar till skriftliga beräkningsmetoder och standardalgoritmer i matematikböcker från förskoleklass till gymnasiet. Metod: Studien är konstruerad utifrån en läroboksanalys där både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning gjorts för att inringa både de övergripande strukturer som funnits i materialet, samt för att kunna se mer svåråtkomliga inslag, överlappningar och brister i det analyserade materialet. Tidigare forskning och litteratur inom området har beskrivits och löpande analyserats för att ge en bild av vad som sticker ut respektive överlappar åsikts- och resultatmässigt i de valda studierna och texterna. Resultat: Studien visar på en brist i matematikböckernas återkoppling till tidigare kunskaper. De kunskaper som främst är i fokus är de som rör standardalgoritmer och andra skriftliga beräkningsmetoder, men liknande brister går att se även inom andra matematiska områden. Bristen på återkoppling förekommer i merparten av de analyserade matematikböckerna och ger ett intryck av att fokus har förskjutits från algoritmkunskap till att eleven skall arbeta med digitala hjälpmedel. Det blir dock tydligt att även denna kunskap, om digitala hjälpmedel, inte heller prioriteras högt. Detta kan man se genom att beskrivningar av användning av digitala hjälpmedel förekommer mycket sparsamt i de analyserade matematikböckerna. Slutsats:Slutsatsen som kan dras av denna studie är att de analyserade matematikböckerna saknar den röda tråd som fås genom återkoppling och som skulle behövas för att ge bättre förutsättningar att skapa god matematisk förståelse. / Background: Nowadays digital tools, like calculators, are what we mainly use in our mathematical calculations. This has, seemingly, pushed away our need for other methods of calculation. We appear not to be in need of standard algorithms and other written calculating processes. Does this mean that these calculating processes are a thing of the past? Can digitals tools replace all parts contributed by the traditional methods from the perspective of development ofmathematical understanding? My point of view is that this is not the case. Instead, I believe that these “out of time” methods are highly important in the development of mathematical understanding. Purpose: To examine the way books of mathematics from first year of school all the way through the Swedish gymnasium courses, presents and reconnect to knowledge of written calculating methods and standard algorithms. Method: This study is constructed through an analysis of books of mathematics where both a qualitative and a quantitative part are included to cover both the overall structures of knowledge mediation in the analysed books and to find the more subtle elements, like knowledge overlaps or knowledge faults in the analysed books. Prior research and literature on the subject have been described and continuously analysed with the purpose to find opinions that stands out and also to find overlapping opinions or results, when comparing the chosen studies and texts. Result: The study points to a lack of reconnection to earlier knowledge in the analysed books. Foremost this concerns knowledge of standard algorithms and other types of written calculating methods, but a similar lack of reconnection is also seen within other areas of mathematics in the analysed books. The lack of reconnection occurs in most of the analysed books which gives an impression of focus being shifted from knowledge of algorithms and other written calculating methods to the advantage of digital tools. It does, however, also become clear that knowledge of how to use digital tools is equally not prioritized, since such information is sparsely presented in the analysed books. Conclusion: The conclusion that can be drawn from this study is that the analysed books of mathematicslack the common thread of knowledge that we get from reconnecting to earlier knowledge, and which would be needed to give better chances to create good mathematical understanding.

Redovisning av hållbarhetsaspekter är ett verktyg som varit under utveckling en längre tid. Bådesamhället och intressenterna har börjat ställa krav på att företag måste ta sitt ansvar och visaupp hur de redovisar hållbarhet. Allt fler företag väljer att upprätta någon form avhållbarhetsredovisning och år 2017 kom det ett EU-direktiv om att även större företag skulleupprätta en hållbarhetsrapport. Rapporterna var då menade att ge mer öppenhet ochjämförbarhet. De flesta företagen formar dock rapporterna på olika sätt. Det blir med andra ordsvårt för intressenter och samhället att jämföra de olika rapporterna mellan varandra, samtidigtsom det blir svårt att avgöra om rapporten är trovärdig eller inte. Granskningen av rapportenkan öka trovärdigheten. Granskningen av rapporten har även fallit under revisorns roll på grundav att de redan sköter den finansiella granskningen. När revisorn signerar hållbarhetsrapportenförväntar sig även intressenterna att innehållet ska vara trovärdigt.Då revisorernas roll och intresset kring hållbarhet ständigt utvecklas syftar vår studie att ta redapå om revisorernas utbildning kan bidra till en utvecklad profession inom hållbarhet. Vår studieutgår från professionsteorin samt tidigare studier som identifierade fyra huvudsakligautmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter i form av kvalitativ information,transparens, kunskapsglapp och trovärdighet. Vår studie utgår ifrån revisorernas utbildning somanses bidra till att revisorerna får kunskapsverktyg som kan användas undergranskningsprocessen för att hantera utmaningar. Det ger oss förståelse om framtida revisorerbehöver mer utbildning inom hållbarhet eller om revisorerna redan anser att de besittertillräcklig kunskap inom hållbarhet för att kunna bidra till en utvecklad profession inomgranskningen av hållbarhetsrapporten. Informationen har samlats in genom femsemistrukturerade intervjuer, där respondenterna är fyra revisorer och en är specialist inomhållbarhet.Slutsatserna i vår studie är att revisorernas utbildning inte kan bidra till en utvecklad professioninom hållbarhet i nuläget, då revisorer enbart behöver säkerställa att företagen har med derubrikerna som ska finnas med i hållbarhetsrapporten enligt Årsredovisningslagen. Det innebäratt ingen djupare granskning av den kvalitativa informationen behövs. Idag utförs en större delav granskningen med hjälp av erfarenhet och intern kunskapsdelning. Vidare är slutsatsen i vårstudie att hållbarhetsrapporten kräver en förändring och bör bli mer lik ett bestyrkande avhållbarhetsredovisningen. På sikt betyder det att revisorer behöver införskaffa sig merutbildning för att inneha de kunskapsverktyg som kan lösa utmaningarna och på så sätt uppnådet förtroende som professionen kräver för att binda samman den professionella yrkesutövarenmed sina intressenter. Det gör att en ökad nivå av utbildning, kunskap och förtroende måstesamspela för att uppnå en utvecklad profession inom granskningen av hållbarhetsrapporten. / Accounting for sustainability aspects is a tool that has been in development for a long time.Both society and stakeholders have begun to demand that companies must take responsibilityand show how they report sustainability. More and more companies are choosing to draw upsome form of sustainability accounting and in 2017 an EU directive was issued, regarding thateven larger companies should draw up a sustainability report. The reports were then meant toprovide more transparency and comparability. However, most companies shape the reports indifferent ways. In other words, it will be difficult for stakeholders and society to compare thedifferent reports between each other, while at the same time it will be difficult to determinewhether the report is credible or not. The review of the report can increase credibility. The auditof the report has also fallen under the role of the auditor since they are already conducting thefinancial audit. When the auditor signs the sustainability report, stakeholders also expect thecontent to be credible.As the role of auditors and interest in sustainability is constantly evolving, our study aims tofind out whether the auditors' education can contribute to a developed profession insustainability. Our study is based on professional theory and previous studies that identifiedfour main challenges when reviewing sustainability reports in the form of qualitativeinformation, transparency, knowledge gaps and credibility. Our study is based on the auditors'education, which is considered to contribute to the auditors receiving knowledge tools that canbe used during the review process to deal with challenges. This gives us an understanding ofwhether future auditors need more education in sustainability, or if the auditors already believethat they have sufficient knowledge in sustainability, to contribute to a developed professionwithin the review of the sustainability report. The information has been collected through fivesemi-structured interviews, where the respondents are four auditors, and one is a specialist insustainability.The conclusions of our study are that the auditors' education cannot contribute to a developedprofession in sustainability now, as auditors only need to ensure that companies include theheadings that should be included in the sustainability report according to the Annual AccountsAct. This means that no deeper examination of the qualitative information is needed. Today, alarger part of the review is carried out with the help of experience and internal knowledgesharing. Furthermore, the conclusion of our study is that the sustainability report requires achange and should be more like a certified sustainability report. In the long term, this meansthat auditors need to acquire more education in order to possess the knowledge tools that cansolve the challenges and achieve the trust that the profession requires to connect theprofessionals with their stakeholders. This means that an increased level of education,knowledge and trust must interact in order to achieve a developed profession within the reviewof the sustainability report.