What amount of knowledge of guitar playing can be expected after completing upper compulsory school? A qualitative research involving three different music teachers provides their view of knowledge. Their expectations have been compared to a quantitative research involving 58 upper secondary students from the social sciences programme. The idea is to compare their pedagogic intentions to the pedagogic realities of music teachings. The study shows a clear advantage for students who has attended some form of external music tuition as well as for those students who have someone in their families who play an instrument If the knowledge primarily is due to extracurricular activities perhaps there is time for a reformation of the music subject so that all may enjoy the education, not merely those who already possesses a curtain amount of knowledge... The experience must not be allowed to submit to the vast forests of chords, by doing so one misses the purpose entirely

Being a student in the educational system is in itself a challenging exercise, considering the various parts that may matter in different extent for the students. There is a syllabus, there are different backgrounds and contexts for each student and there is also the knowledge in the subject to consider. This study sets out to explore to which extent teachers and students reflect about the transition from public school to upper secondary school/high school, specifically in the context of History as subject. What do they think about it and how do they work with it? By interviewing five teachers and letting 94 students in upper secondary school completing a survey about this subject (the transition), I can conclude that the matter is complex, both for students and teachers, however still a significant and important issue to discuss. The teachers shows tendencies in favouring the chronological time line as educational instrument, while implementing the eventual lack of such time line in the public school. Still they have none or little insight in the syllabuses for the public school, raising yet another issue – to what extent should teachers care for syllabuses which they don’t, formally, have to recognize as part of their assignments as upper secondary school teachers? The teachers are generally aware of the difficulty that the transition implies and the students are neither overwhelmingly satisfied nor dissatisfied, which means that work could and should be done to ensure an education that is easing the students way to knowledge.

Syftet var att undersöka attityder till skolans arbete mot kränkande behandling utifrån skolans likabehandlingsplan och om dessa skiljer sig åt, beroende på om man är elev eller personal, på en högstadieskola i en kommun i Värmland. Genom en enkätundersökning med oberoende mätning genomfördes studien med 101 deltagare, varav 54,5 % (n=55) var elever och 45,5 % (n=46) skolpersonal.      Den aktuella studien kunde påvisa en signifikant skillnad mellan elever och skolpersonal i majoriteten av frågorna angående skolans arbete mot kränkande behandling. Resultatet tyder på att det finns skillnader i hur elever och skolpersonal uppfattar situationer där någon blir kränkt och därför även agerar olika. Studien påvisar att personalen i högre grad påstår att de tar itu med de frågor som rör mobbaren än offret, medan eleverna ligger relativt jämnt på de frågorna. Dock var både elever och skolpersonal överens i frågan om att det är viktigt att ha en kompis i skolan.      Vidare visade studien att eleverna i högre grad skulle försöka höja den utsattas självförtroende i mobbningssituationer jämfört med vad lärarna skulle. Personalen skulle istället arbeta för att jämna ut maktobalansen mellan de två genom att sänka mobbarens makt snarare än att höja den utsattas. Det framkom även att personalen uppgav att de i högre grad hade läst, förstått och varit delaktiga i utformandet av skolans likabehandlingsplan än eleverna.                       Med andra ord framkom att det finns skillnader i attityden till skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling mellan personal och elever. Dessutom framkom att skolpersonalen i högre grad fokuserade på mobbaren än offret i situationer där någon blir utsatt för kränkande behandling, samt att personalen i högre grad angav att de läst, förstått och varit involverad i skolans likabehandlingsplan än eleverna. / The aim was to investigate attitudes to the school’s work against offensive behaviour based on the school’s treatment plan and if they differ depending on whether you are a student or school staff at a secondary school in a municipality in Värmland. Through a questionnaire with independent measurement, a study with 101 participants, of which 54.5 % (n = 55) were students and 45.5 % (n = 46) were school staff, was executed.      The current study shows a significant difference between students and school staff in a majority of the questions regarding the school’s work against offensive behaviour.      The results suggest that there are differences in how students and school staff perceive situations where someone gets offended and therefore also act differently. The study shows that the school staff claim that they address the issues related to the bully to a greater extent than the victim, while the students answered relatively even on the questions. However, both students and school staff agree on that it is important to have a friend at school.      Furthermore, the study shows that students would try to raise the self-confidence of the victim in bullying situations to a greater extent compared to the teachers. Instead, the school staff would work to even out the imbalance of power between the two by lowering the bully’s power rather than increasing the victim’s power. It also shows that the school staff said that they have read, understood, and been involved in designing the school's treatment plan to a greater extent than the students.                       In other words, it appeared as if there are differences in the attitude to the school’s work against offensive treatment between staff and students. Furthermore, it appeared as if the school staff to a higher extent focused on the bully than the victim in situations where someone is exposed to offensive treatment, and that the staff to a higher extent said that they had read, understood and been involved in the school’s treatment plan than the students.

När tonåringar utvecklar sin syn på sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvärldens stöd och vägledning. Denna period av en människas liv präglas av upptäckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förståelse som bidrar till att de fattar hälsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hälsa och är således en självklar arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie är att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsämnen på olika högstadieskolor i två kommuner. Resultatet tyder på att det finns en gemensam uppfattning om att sex - och samlevnadsundervisningen i skolan är viktig och dessutom antas ha positiva effekter för elevers sexuella hälsa. Det framgår dock att det förekommer skillnader i pedagogernas upplevelser av att kunna arbeta med sex – och samlevnad på ett strukturerat, medvetet och kreativt sätt. Hemmet och skolan beskrivs som två viktiga arenor. Föräldrar verkar ha en tilltro till pedagogers kompetens och pedagogerna själva tar sitt uppdrag som upplysare och vägvisare på stort allvar. / When teens develop their views on sexuality and relationships they need adult support and guidance. This period of a person's life is marked by discovery and exploration. Therefore it is important for young people to gain knowledge and develop understanding that contributes to making healthy decisions. The school plays an important role in efforts to try to give all young people the same opportunities for good sexual health education and is an obvious environment for health promotion. The purpose of this study is to take part of educators experiences of teaching in sex education. Data collection was conducted in the form of six semi-structured interviews with teachers in various subjects and at different secondary schools. The results suggest that there is a common perception that sex - and coexistence education in schools is important and assumed to have positive effects on students sexual health. However, it appears that there are differences in teachers' perceptions of being able to work with sex education in a structured , conscious and creative way. The home and the school are described as two important arenas . Parents seem to have a belief in teachers' skills and the teachers themselves take their mission as educators and guides very seriously.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur elever använder datorer och smartphones i undervisningen med en betoning på smartphones som digitalt hjälpmedel. Dessutom ville jag undersöka hur några lärare ser på elevernas användning. De frågor jag ställde mig var hur elever använder datorer och smartphones i skolan samt hur några lärare ser på elevernas användning av smartphones i skolan. Den metod som jag använt mig av var en enkät riktad till elever i två klasser i åk 9 vid en grundskola i Dalarnas län. Enkäten hade en hög grad av standardisering och en hög grad av strukturering för att ge eleverna frågor om hur de upplever just användningen av olika digitala hjälpmedel och de fick en rad fasta svarsalternativ att förhålla sig till. Den andra delen i undersökningen var en intervju, riktad till tre lärare. Den utformades efter det att enkäten var insamlad och analyserad. Den var utformad med en hög grad av standardisering, för att samtliga lärare skulle få samma frågor att förhålla sig till och därmed göra det enkelt att kunna jämföra svaren. Den hade en låg grad av strukturering för att lärarna skulle ges möjlighet att svara fritt på hur de faktiskt upplever elevernas användning av främst smartphones. Det huvudsakliga resultatet visar på att tillgången på datorer hos lärarna är mycket god, då samtliga lärare har en egen dator. Dock menar eleverna att tillgången på elevdatorer är sämre och att de aldrig eller endast ibland använder datorer. Eleverna menar dock att de väldigt ofta tillåts använda sina egna smartphones i undervisningssyfte, något som skiljer sig till viss del från vad lärarna uppger. De menar att de endast ibland tillåter eleverna använda egna mobiltelefoner. Resultatet visar även att de vanligaste ämnena som eleverna använder olika digitala hjälpmedel är SO och språkämnena och att de vanligtvis använder den till det som är tänkt att den skall användas till. Dessutom visar resultatet att, Sociala medier, kommunicera med andra och lyssna på musik är vanliga användningsområden. Det är framförallt tjejerna som är de flitigaste användarna av sociala medier.

Den här småskaliga studiens syfte är att undersöka vilka behov barn på högstadiet har för en lyckad skolgång. Att uppleva en lyckad skolgång avser i studien att barn känner välmående och utvecklas kunskapsmässigt i skolan. Barn har rätt till att utvecklas så långt som möjligt, känna trygghet och studiero och rätt till ett livslångt lärande. Nuläget i den svenska skolan visar att barn får anpassningar och särskilt stöd, men skolan når fortfarande inte alla barns behov. Studiens teoretiska ramverk är Maslows behovsteori som är en modell för hur människor prioriterar sina behov. Forskningsansatsen som användes i studien var kvalitativ och barnen som deltog i studien fick i brev beskriva vad de ansåg att de behövde för en lyckad skolgång. 25 barn från två olika högstadieskolor i en kommun i mellersta Sverige valde att delta i studien. Breven analyserades genom en tematisk analys. De fyra teman som kom fram i analysen var: att ha vänner, gemensamma aktiviteter och starka band; trygghet, respekt och konsekvenser i skolan; att ha en bra lärare och att ha en bra dag i skolan. En av studiens implikationer till specialpedagoger är att barn kan uttrycka vad de har för behov och vuxna behöver ta tillvara på barns erfarenheter. En annan implikation är vikten av att arbeta främjande för att möjliggöra relationer. En sista implikation är att specialpedagoger behöver förstå vikten av trygghet och arbetsro, och arbeta för en lärmiljö som stärker detta.

Denna kunskapsöversikt behandlar vad lärare kan göra för att öka elevers motivation inför grammatikundervisningen i svenska. Syftet är att undersöka vad forskningen säger om högstadieelevers motivation inför grammatikundervisningen i svenska och vilka pedagogiska hjälpmedel som skulle vara användbara för att skapa motivation för detta moment i undervisningen. Centrala frågeställningar för undersökningen är: Vad kan lärare göra för att underlätta för elevernas motivation till grammatikundervisningen? och Vilka pedagogiska hjälpmedel kan man ta hjälp av?. Genom sökningar i såväl internationella som nationella databaser har resultatet landat i att forskningen menar att det finns flera pedagogiska verktyg som lärare kan använda sig av som ökar elevers motivation till grammatikundervisningen.

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever. Att lärare har låga förväntningar på vissa elever kan resultera i ett livslångt utanförskap för dessa. Slutsatsen av studien är att lärares förväntningar kan påverkas av elevernas socioekonomiska förutsättningar.

Många upplever kemi som ett utmanande ämne att både undervisa och lära sig, huvudsakligen på grund av ämnets abstrakta natur som ofta upplevs som distanserad från elevens vardagliga erfarenhet. Denna studie har syftat till att undersöka vilka strategier som används av högstadielärare för att hantera utmaningarna vid undervisning om syra-bas-begreppet. Arbetet har berört hur samtliga tre nivåer i Johnstones triangel, nämligen makroskopisk, submikroskopisk och symbolisk nivå, hanteras i undervisningen. Studien tar ett variationsteoretiskt perspektiv med kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare för att utforska deras perspektiv på undervisningen kring ovanstående begrepp. Fem huvudsakliga teman för utmaningar i samband med undervisningen av syra-bas har identifierats: (1) elevernas svårighet/utmaningatt förstå begreppen på den submikroskopiska nivån och (2) behovet av omfattande förkunskaper för att eleverna ska förstå begreppen. Vidare diskuteras vikten av: (3) att koppla syra-bas begrepp till vardagliga situationer/verklighet, (4) att använda olika representationer, (5) att förklara alternativa uppfattningar och missuppfattningar i samband med undervisning. Slutsatserna från studien betonar betydelsen av att använda effektiva förklaringsmodeller för att belysa den submikroskopiska nivån, framhäver vardagsexempel som en central faktor, samt understryker visualiseringsstrategiernas betydelse för att underlätta för elevernas förståelse. Dessutom poängteras att lärare måste bemöta alternativa uppfattningar och missförstånd hos elever och därigenom göra anpassningar i sin undervisning.

Enligt tidigare forskning existerar det ett betydande samband mellan elevers läsförståelse och deras problemlösningsförmåga i matematik. Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka lässtrategier som: förekommer i undervisningen, undersökts i forskningen och forskningen förespråkar. För att undersöka detta genomfördes en systematisk litteraturstudie, där det slutgiltiga urvalet resulterade i åtta artiklar som analyserades genom en innehållsanalys. Resultatet visar att elever använder sig av en mängd olika lässtrategier vid läsning av ett matematiskt problem, där vissa förespråkas mer eller mindre av forskningen. Något forskningen är överens om är att elever behöver bygga upp ett förråd av lässtrategier, eftersom detta är en förutsättning för att kunna läsa och förstå ett problem. Resultatet visar på tre läsförståelsemodeller, diamanten, visualisering och chunking the reading, som undersökts i forskningen och som även förespråkas. Resultatet visar även på två lässtrategier, nyckelordsstrategin och återberättande, som visar sig vara extra intressanta. Nyckelordsstrategin förekommer ofta i undervisningen och förespråkas även av forskningen. Den bör dock användas med försiktighet och eftertanke, vilket diskuteras i resultatdiskussionen. Återberättande är en mer sällan förekommande lässtrategi, men kan tillsammans med andra strategier främja läsförståelsen av textbaserade problem inom matematiken. Slutligen diskuteras att många av de funna lässtrategierna är tidskrävande vilket är en aspekt att ta hänsyn till vid implementering av lässtrategier i matematikklassrummet. / This thesis shows that there is a significant connection between students reading comprehension and their problem-solving abilities in mathematics. Therefore, this thesis aims to investigate which reading strategies occurs while teaching, which reading strategies have been examined in research and which reading strategies are recommended by the research. To investigate this, a systematic literature review was conducted, resulting in a final selection of eight articles that were analyzed through content analysis. The result shows that students use a variety of reading strategies when reading a mathematical problem, with some being more or less recommended by research. One consensus in the research is that students need to build a repertoire of reading strategies, as this is essential for being able to read and understand a problem. The result points towards three reading comprehension models: the diamond model, visualization, and chunking the reading, which have been studied and are also recommended by the research. The result also highlights two reading strategies, the keyword strategy and retelling, which are particularly interesting. The keyword strategy is often used in teaching and is also recommended by the research. However, it should be used with caution and thoughtfulness, as discussed in the discussion of the result. Retelling is a less common reading strategy, but when used together with other strategies, it can enhance the reading comprehension of word problems in mathematics. Finally, it is discussed that many of the found reading strategies are time-consuming. This is an aspect to consider when implementing reading strategies in the mathematics classroom.