The aim of this study is to investigate teachers’ views of ethics in religion classes in grade school. What do they teach in ethics? What is it that the teachers are assessing? Do they experience any problems with the assessment of ethics? I chose to write about this subject for many reasons, including my interest in the subject, the lack of earlier research, and the fact that ethics was not included in my education at the university. I have written an empirical study, based on qualitative scientific interviews. I have interviewed six teachers, who all teach at compulsory school ages 12-15. The results show that the pupils mostly discuss different ethical dilemmas during ethics sessions, and as an exam the teachers evaluate their knowledge in these three methods by letting the pupils write about them. I come to the conclusion that the teachers don’t find it hard to assess ethics, but at the same time, they mostly value the different methods in ethics that are found in Lgr 11. One of six teachers said that a student shouldn’t be able to get a higher grade if their ethics doesn’t correspond to the values listed in Lgr 11. The other five are in the opinion that teachers shouldn’t assess opinions, only knowledge. The question is, are the teachers able to set their own ethical beliefs aside?

During the past couple of years an extensive restructure towards increased digitization, has affected Swedish schools. Some investments aim towards teachers training, whilst others prioritise hardware. Some intend to transact radical, groundbreaking changes, whilst some care to integrate information and communication technology (ICT) successively in the current education model. The methods for digitization are many and contested. Previous research focuses on investigating what effects digitization has on student learning and how the digitization mission has been interpreted and executed in school context. Teachers and students attitudes towards digitization are too fields that have been explored, though most studies are made outside of Sweden, which causes a certain knowledge gap. Music education in Sweden lacks creative elements, which has been noted in research. According to previous research ICT is also considered missing the most within the creation field. Underlying causes for the slow progress of digitization in Swedish schools however, belong to a less researched field. Initially, this study seeks to chart both in what context and extent music teachers in secondary school tend to use ICT and to investigate if any connections show between ICT usage and personal or workplace related variables. The research questions define which variables that are being investigated by dint of the web-based questionnaire that constitutes the foundation for the research. The result indicates that the informants of younger age us ICT for other purposes than the older ones, to some degree. Some differences in ICT usage between men and women also showed, where women for example tend to search online for teaching inspiration more frequently than men. The result also showed that the music teachers that participated in this study use ICT mostly for simple tasks that support the traditional education, as opposed to more advanced functions that demands a higher level competence, which are used less frequently. As the title reveals, the result also show that the informants experience a lack of reources that affects the prequisites for implementing digitization, in various ways. The most missing resource is according to this study time. The end diskussion of this study report mentions that the question ”how?” ought to be relevant for making the implementation of ICT in school context as smooth as possible.

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr svensklärarnas val av skönlitteratur till elever på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer svensklärare på högstadiet utgår från när de väljer skönlitteratur till sina elever. Undersökningen är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Informanterna är lärare på högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andraspråk. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: -        Huvudfråga:Utifrån vilka faktorer väljer svensklärare på högstadiet skönlitteratur till eleverna? -        Underfrågor: Hur ställer sig lärare till att ha en litterär kanon inom svenskämnet? Hur har debatten om en litterär kanon inom svenskämnet påverkat lärares undervisning? Hur påverkas lärarens skönlitterära val till eleverna av lärarens konstruktion av svenskämnet? Hur påverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskämnet? Resultatet visar att svensklärare påverkas av en mängd olika faktorer i litteraturvalet såsom eleven, arbetsplatsen, personliga åsikter, läsningens syfte, samhället, styrdokument, samt lärarens konstruktion av svenskämnet. Resultatet visar att lärarna är både negativa och positiva till en litterär kanon i svenskämnet och att kanondebatten inte har påverkat deras undervisning. / This study with its purpose concerns factors that influence teachers, who specialize on the subject Swedish, when choosing fictional literature for their students. The gathering of empirical facts is done through nine qualitative interviews. The informants are nine teachers with Swedish as major who teaches at upper elementary level. The questions at issue are: -        Which factors influences teachers at upper elementary level when choosing fictional literature for their students? -        How do teachers regard the use of a literary canon when teaching Swedish? -        How has the debate concerning the use of a literary canon in the teaching of Swedish affected the teachers tutoring? -        To what extent is the teachers’ choice of fictional literature affected by the teachers’ own construction of the subject Swedish? -        To what extent does the curriculum affect the teaching of literature in the subject Swedish? The result of this study shows that teachers of Swedish are affected by several factors when they are choosing fictional literature for their students. Factors that influence the teachers’ choice of literature are: The teachers’ own construction of the subject, student preferences, workplace, personal preferences, the purpose of the reading, society and the curriculum. The result also shows that the teachers both have negative and positive attitudes towards using a literary canon in their tutoring of Swedish. The debate concerning the use of a literary canon has not affected their teaching of Swedish.

Studiens syfte är att studera musiklärares syn på högstadiets läromedel i musikämnet; läromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ”idealt” läromedel. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras på en enkätundersökning av 27 musiklärare från hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrågade musiklärarna anser att de färdiga eller tryckta läromedel de känner till är otillräckliga och blir snabbt föråldrade. En övervägande majoritet föredrar därför sitt egengjorda material framför ett färdigt eller tryckt material. Det ”ideala” läromedel som tycks vara det mest önskvärda bland majoriteten av lärarna är ett digitalt/IT-baserat sådant, gärna i form av någon sorts databas med lektioner och ensemblelåtar. / The purpose of this study is to explore music teachers’ views on teaching materials for music in compulsory school; the advantages or disadvantages of this material, and what might be considered as an “ideal” teaching media or teaching aid. The theoretical base of the study consists of a didactic perspective. The investigation is based on a survey among 27 music teachers, with different backgrounds and professional experience. The result shows that the music teachers consider that the printed materials they know tend to the insufficient and quickly out of date. The vast majority of the teachers prefer therefore their own-made teaching media instead of printed ones. The “ideal” teaching media that seems to be the most desirable among the majority of the teachers is digital/IT-based, preferably in the form of some sort of database containing lessons and songs.

<p>Detta är en undersökning angående de faktorer som styr svensklärarnas val av skönlitteratur till elever på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer svensklärare på högstadiet utgår från när de väljer skönlitteratur till sina elever.</p><p>Undersökningen är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Informanterna är lärare på högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andraspråk.</p><p>Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar:</p><p>-        Huvudfråga:Utifrån vilka faktorer väljer svensklärare på högstadiet skönlitteratur till eleverna?</p><p>-        Underfrågor: Hur ställer sig lärare till att ha en litterär kanon inom svenskämnet? Hur har debatten om en litterär kanon inom svenskämnet påverkat lärares undervisning? Hur påverkas lärarens skönlitterära val till eleverna av lärarens konstruktion av svenskämnet? Hur påverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskämnet?</p><p>Resultatet visar att svensklärare påverkas av en mängd olika faktorer i litteraturvalet såsom eleven, arbetsplatsen, personliga åsikter, läsningens syfte, samhället, styrdokument, samt lärarens konstruktion av svenskämnet. Resultatet visar att lärarna är både negativa och positiva till en litterär kanon i svenskämnet och att kanondebatten inte har påverkat deras undervisning.     </p> / <p>This study with its purpose concerns factors that influence teachers, who specialize on the subject Swedish, when choosing fictional literature for their students.</p><p>The gathering of empirical facts is done through nine qualitative interviews. The informants are nine teachers with Swedish as major who teaches at upper elementary level.</p><p>The questions at issue are:</p><p>-        Which factors influences teachers at upper elementary level when choosing fictional literature for their students?</p><p>-        How do teachers regard the use of a literary canon when teaching Swedish?</p><p>-        How has the debate concerning the use of a literary canon in the teaching of Swedish affected the teachers tutoring?</p><p>-        To what extent is the teachers’ choice of fictional literature affected by the teachers’ own construction of the subject Swedish?</p><p>-        To what extent does the curriculum affect the teaching of literature in the subject Swedish?</p><p>The result of this study shows that teachers of Swedish are affected by several factors when they are choosing fictional literature for their students. Factors that influence the teachers’ choice of literature are: The teachers’ own construction of the subject, student preferences, workplace, personal preferences, the purpose of the reading, society and the curriculum. The result also shows that the teachers both have negative and positive attitudes towards using a literary canon in their tutoring of Swedish. The debate concerning the use of a literary canon has not affected their teaching of Swedish.</p>

Till den här undersökningen har en kromatografilaboration konstruerats. Högstadieelevers attityd gentemot kemi före och efter genomförandet av kromatografilaborationen jämförs. Genomförandet skedde vid Vetenskapens Hus i Stockholm. Även medföljande lärares upplevelse av laborationen och eventuell påverkan på elever undersöks. Frågeformulär används för undersökande av elevernas attityder gentemot kemi och intervjuer med medföljande lärare används som komplement till elevernas svar. För en grupp av de deltagande eleverna syns en förändring i attityd gentemot kemi i positiv riktning, vilket stämmer överens med elevgruppens lärares upplevelse. För den andra gruppen deltagande elever syns ingen förändring i attityd gentemot kemi, vilket stämmer överens med elevgruppens lärares upplevelse. Laborationen anses lämplig av de medföljande lärarna, oavsett om den har en affektiv påverkan på eleverna eller inte. Utifrån elevernas svar på frågeformulären och lärarintervjuerna går det att fastställa laborationens möjlighet att påverka elever affektivt, men även att denna påverkan inte är självklar. / In this report, a chromatography lab is constructed and the attitudes towards chemistry of students in lower secondary school are compared before and after the lab is carried out at Vetenskapens Hus in Stockholm. The attendant teachers’ experiences of the lab and potential effects on the students are also taken into consideration. Questionnaires are used to survey the students’ attitudes towards chemistry, and interviews with the attendant teachers are used as a complement to the students’ answers. For one group of students, a significant positive change in their attitudes towards chemistry is measured, which is consistent with their teacher’s experience. For the other group of students, there is no significant change in their attitudes towards chemistry, which is consistent with their teacher’s experience as well. The lab itself is seen as appropriate by the attendant teachers, regardless of whether it influences the students affectively or not. Based on the answers of the students and the interviews with the teachers, it is possible to conclude that the lab has the potential to influence the students affectively, but also that this influence isn’t a necessary effect of the lab.

The purpose of this study is to determine the relation between the teachers’ and the students’ understanding of music rubrics. The study will present the use of music rubrics in three different schools. In these schools, observations were performed as well as interviews with the teachers and their students. A study of the rubrics on each school was also executed to construct appropriate questions and an observation schedule. To analyse our material a phenomenographical method was used. The result shows that the teachers and students have similar understandings and interpretations of the content as well as the purpose of the music rubric.

As the world changes, the European Parliament   and the Swedish Government have decided to digitize the school system. The   implementation of digitalization in the Swedish school system is supposed to   take place in a short period of time. In the subjects of mathematics and   technology, the teachers are supposed to use programming in their teaching.   Programming is a subject in which most teacher lack knowledge and they are   the ones who will ultimately introduce programming into their classes. This   report examines the needs of the teachers in relation to the plans of the   school management and the plans of the municipality, regarding the   introduction of programming in mathematics and technology education.     The report is based on a qualitative   cross-sectional study during the time period for the introduction in the   Swedish school. The information was obtained via semi-structured interviews   with three teachers and a school leader at one school, as well as a   digitization strategist, in a local municipality to Stockholm. The school and   municipalities were chosen by stratified selection combined with the   proximity principle and the material was analyzed by deductive thematic   analysis.   The study shows that many interacting factors   affect the teachers' introduction of programming in teaching. These factors   are external influencing factors such as government decisions, curricula and   the municipality's digitization strategies, but also school management   decisions, functioning technology and infrastructure. Tools such as teaching   aids, concerns about lack of time through the introduction of another element   in teaching and the need for competence development are also important   factors that influence the introduction of programming in mathematics and   technology teaching. The teachers are largely dependent on competence   development as they are now expected to teach in what they feel to be an   almost entirely new topic.   The following factors that, according to this   study, will benefit the teachers in their introduction of programming in   teaching is as follows. An opportunity to get education in programming and   time for teachers to joint reflection and discussion about teaching in   programming, preferably both in the municipality and in their own school.   Clear information on how the teachers 'continuing education should go and   what requirements are placed on them, but also help in relation to the   increased amount of content in the teaching could also improve the teachers'   opportunities. Finally, support in finding tools which can help teachers to   use programming in mathematics and technology teaching would be helpful to   the teachers. / Förändringar i omvärlden har   lett till att Europaparlamentet och Sveriges regering har beslutat att   digitalisera undervisningen i skolan. Införandet i den svenska skolan sker   under en kort tidsperiod och i ämnena matematik och teknik skall lärarna använda   programmering i sin undervisning, ett ämne i vilket de flesta saknar kunskap.   Lärarna är de som ytterst skall införa programmering i undervisningen och   denna rapport undersöker lärares behov i förhållande till skolledning och   kommuns planer gällande programmeringens införande i matematik- och   teknikundervisning.   Rapporten bygger på en   kvalitativ tvärsnittsstudie under tidsperioden för införandet i den svenska   skolan. Informationen inhämtades via semistrukturerade intervjuer med tre   lärare och en skolledare på en skola, samt en digitaliseringsstrateg, i en   kranskommun till Stockholm. Skolor och kommun valdes genom stratifierat urval   kombinerat med närhetsprincipen och materialet analyserades genom deduktiv   tematisk analys.   Studien visar att många   samverkande faktorer påverkar lärarnas införande av programmering i   undervisningen. Dessa faktorer är yttre påverkansfaktorer som   regeringsbeslut, läroplaner och kommunens digitaliseringsstrategier, men även   skolledningsbeslut, fungerande teknik och infrastruktur. Verktyg som   läromedel, oro kring tidsbrist genom införande av ytterligare ett moment i   undervisningen och behov av kompetensutveckling är också viktiga faktorer som   påverkar införandet av programmering i matematik- och teknikundervisningen.   Lärarna är till största delen beroende av kompetensutveckling då de nu   förväntas undervisa i vad några av respondenterna kallar nästan ett helt nytt   ämne.   De faktorer som enligt denna   studie skulle vara positiva för lärarnas införande av programmering i   undervisningen är möjlighet till fortbildning i programmering och tid för   lärare till gemensam reflektion och diskussion kring undervisning i   programmering. Tydlig information om hur lärarnas fortbildning skall gå till   och vilka krav som ställs på dem, men även hjälp med att förhålla sig till   den ökade mängden innehåll i undervisningen skulle även kunna förbättra   lärarnas möjligheter. Till sist skulle stöd kring vilka verktyg som finns   till förfogande för programmering i matematik och teknikundervisning vara   lärarna till hjälp.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av aktiviteter i friluftsliv inom idrott och hälsa samt huruvida lärarens habitus påverkar valet. Studiens fyra frågeställningar var: Hur ser läraren på friluftsliv? Vilka aktiviteter undervisar läraren i på skolan inom friluftsliv? Vilka faktorer påverkar stoffurvalet inom friluftsliv? Påverkas läraren av sin habitus i friluftsliv vid val av aktiviteter? Metod Studien har en kvalitativ ansats och sammanlagt sex lärare i idrott och hälsa intervjuades utifrån ett semistrukturerat intervjuformat. Tre av lärarna undervisar i åk 7–9 och tre på gymnasiet. Skolorna är belägna i Stockholms län (innerstad till länets ytterkanter) och har olika geografiska och socioekonomiska förutsättningar. Intervjudeltagarna har olika lång erfarenhet av att undervisa i ämnet. Intervjuerna genomfördes på plats på skolorna, varefter de transkriberades, kodades, tematiserades och analyserades med teoretisk utgångspunkt i ramfaktorteorin och habitus. Resultat Studiens resultat visar att lärarnas syn på friluftsliv är att komma bort ifrån staden men skiljer sig åt i synen på friluftsliv som mål eller medel. Lärarna inkluderar aktiviteter som täcker in flera årstider, samtidigt som flera dagars vinteraktiviteter saknas. Faktorerna som påverkar respondenternas yrkesutövning är både yttre, som exempelvis tid, ekonomi, skolans geografiska placering, och inre habitusbaserade som erfarenhet, utbildning, trygghet och intresse. Slutsats De slutsatser som kan dras i denna studie är att lärarnas val påverkas av såväl yttre som inre faktorer, men att omfattningen varierar beroende på framför allt skolans geografiska läge, ekonomi, tids- och trygghetsaspekter, samt erfarenhet, utbildning och intresse. Det förekommer viss habituspåverkan, och till skillnad från tidigare studier så anges klimatförändring och elevers bristande rörelseförmåga som två återkommande och begränsande problem.

Syftet med denna undersökning är att bidra med förståelse gällande vad elever på högstadiet med verifierade läs- och skrivsvårigheter, samt specialpedagoger och speciallärare, vilka är verksamma i samma årskurser, upplever vara framgångsfaktorer i undervisningspraktiken. Undersökningen utgår från en fenomenologisk teori och metod, vilket innebär att det är elevers, specialpedagogs och speciallärares upplevelser av fenomenet framgångsfaktorer som fokuseras. Fem elever, en specialpedagog och en speciallärare har intervjuats och resultatet har analyserats utifrån en fenomenologisk bearbetnings- och analysmetod. Undersökningens resultat påvisar några teman som de fem eleverna och specialpedagog och speciallärare anser vara betydelsefulla för att nå framgång. Dessa utgörs av betydelsefulla personer i och utanför skolan, motivation och självbestämmande, samt strategier och verktyg. Undervisningens betydelse belyses främst av specialpedagog och speciallärare. Betydelsefulla kunskapsbidrag är elevernas markering att de extra anpassningar och särskilt stöd som är framgångsrikt är ytterst individuellt och att detta måste utvecklas i dialog med den enskilda eleven. / Thepurpose of this survey is to provide understanding of what students in grade7-9 with verified reading and writing difficulties, also known as dyslexia, aswell as special educators and special needs teachers who work in the same gradeexperience success factors in teaching practice. The study is based on aphenomenological theory and method, which means that it is the pupils, specialeducators and special needs teachers experiences of the phenomenon of successfactors that are focused. Five students, a special educator and a special needsteacher have been interviewed and the results have been analyzed on the basisof a phenomenological method. The results of the study show some themes thatthe five students, the special educator and special needs teacher consider tobe important in order to achieve success. These consist of significant people inside and outside school, motivation and self-determination, as well as strategies and tools. The importance of teaching is primarily highlighted byspecial educator and specialist teacher. Significant knowledge contribution is the students' markthat the additional adjustments and special support that are successful areextremely individual and that this must be developed in dialogue with the individual student.