This thesis examined phonological processing in adults with postlingually acquired moderate-to-severe hearing impairment (HI) and whether explicit working memory processing of phonology and individual working memory capacity (WMC) can compensate for degraded phonological representations in this group (papers I-III). A second aim was to provide reference data for a test of WMC, the reading span test, and to examine the relation between reading span test performance and speech recognition in noise in a larger sample of 50-89 year olds with HI (paper IV). Non-auditory tasks of phonological processing, episodic long-term memory and WMC were used in papers I-III, and both behavioral and electrophysiological measures were collected. Results showed that phonological processing was impaired in the group with HI but that WMC and explicit working memory processing of phonology could be employed to compensate for degraded phonological representations. However, this compensation may come at the cost of interfering with episodic memory encoding. An  electrophysiological marker of HI in text-based rhyme judgments was found. Paper IV presented reference data for reading span test performance in two versions of the test in individuals with HI, and results suggesting that WMC may be differentially predictive of speech recognition in noise in different age groups of older adults with HI. The clinical implications of the present results concerns the double disadvantage of individuals with lower WMC and HI. A structured assessment of WMC in rehabilitative settings would help to identify these individuals and tailor treatment to their needs. The reading span test is suggested as a suitable future candidate for clinical WMC assessment. / I denna avhandling undersöktes fonologiska processer hos personer med postlingualt förvärvad, måttlig till mycket grav hörselnedsättning (HNS) och om inkoppling av explicit bearbetning av fonologi eller individuell arbetsminneskapacitet kan kompensera för försämrade ljudminnen i denna grupp (studie I-III). Ett andra syfte var att sammanställa referensdata för ett test av arbetsminneskapacitet, lässpann, och undersöka relationen mellan prestation på lässpann ochigenkänning av tal-i-brus i en större grupp av 50-89 åriga personer  med HNS (studie IV). Icke-auditiva test av fonologisk förmåga, episodiskt långtidsminne och arbetsminneskapacitet användes i studie I-III och både beteendedata och elektrofysiologiska data samlades in. Resultaten visade på försämrad fonologisk förmåga i gruppen med HNS men också att explicit bearbetning av fonologi och arbetsminneskapacitet kunde användas för att kompensera för försämrade fonologiska representationer i denna grupp. Denna kompensation kan dock ske på bekostnad av att inkodning i episodiska långtidsminnet störs. Vidare identifierades en elektrofysiologisk markör för HNS i en textbaserad rimuppgift. I studie IV presenterades referensdata i två versioner av lässpanntestet för personer med mild till mycket grav HN och resultat som pekar mot möjliga skillnader mellan olika åldersgrupper i hur väl arbetsminneskapacitet predicerar igenkänning av tal-i-brus. Kliniska implikationer rör den dubbla belastning det innebär att ha både en HN och relativt sänkt arbetsminneskapacitet. En strukturerad bedömning av arbetsminneskapacitet i samband med rehabilitering skulle kunna bidra till att synliggöra dessa personer och anpassa insatser efter deras behov. Lässpanntestet är ett test som i framtiden skulle kunna vara användbart i det sammanhanget.

Being born deaf, or with a moderate-severe hearing loss, means that linguistic and cognitive abilities might develop with an atypical pattern compared to children with normal hearing. With help from technical hearing devices like cochlear implants and/or hearing aids, combined with early intervention and support from caregivers and other people that interacts with the child, there is a good chance that the he or she will develop a well-functioning spoken language. In this study, the phonological working memory capacity of 22 children with cochlear implants, and a control group of 43 children with normal hearing, was investigated.  The usage of semantic strategies in tasks testing the phonological working memory was also examined. The results showed that the group of children with cochlear implants have a less developed phonological working memory in comparison with the children with normal hearing. Phonological working memory in children with cochlear implants was predicted by expressive vocabulary, which in turn was affected by the parent’s highest level of education. When investigating the retrieval strategies that was used, results indicated that children with cochlear implants used more semantic strategies than the group of hearing children. Higher ages at 1st cochlear implantation correlated with higher degree of semantic strategy use. The results regarding the phonological working memory indicated that the involvement and support from the caregivers were essential for the language and cognitive development. Regarding the usage of semantic strategies, the results indicated that children with cochlear implants used more semantic-related than phonological retrieval strategies when the phonological working memory capacity was investigated. / Att födas med en grav hörselnedsättning eller dövhet innebär att språkliga och kognitiva förmågor inte har samma förutsättningar att utvecklas som hos ett typiskt utvecklat, normalhörande barn. Tack vare tekniska hörhjälpmedel som hörapparater och cochleaimplantat (CI), finns idag goda möjligheter att med rätt stöd utveckla ett välfungerande talspråk, trots hörselnedsättningen. Många faktorer påverkar hur väl man tillägnar sig ett talat språk, och till exempel har tidig intervention och stöd från omgivningen visat sig vara mycket viktiga. I denna studie undersöktes fonologiskt arbetsminnesförmåga hos 22 barn med CI, och en kontrollgrupp bestående av 43 normalhörande barn. Även frekvensen av semantiska strategier vid nonordsgenerering undersöktes. Resultaten visade att gruppen med CI har en nedsatt fonologisk arbetsminnesförmåga i jämförelse med normalhörande barn. Fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI predicerades av expressivt ordförråd, som i sin tur predicerades av föräldrars högsta utbildningsnivå. Hos barn med normal hörsel predicerade icke-verbal förmåga den fonologiska arbetsminnesförmågan. Vidare visade resultaten att barnen med CI använde signifikant fler semantiska strategier än normalhörande barn. Högre åldrar för när det första cochleaimplantatet (CI1) opererades in visade sig ha ett samband med högre grad av användning av semantisk strategi. Resultatet gällande det fonologiska arbetsminnet kan tyda på att engagemang och stöd från barnets vårdnadshavare är viktigt för utvecklingen av bland annat denna förmåga. Gällande semantiska strategier indikerade resultatet att barn med CI i hög grad använder sig av andra, mer semantiskt relaterade strategier än fonologiska, när den fonologiska arbetsminneskapaciteten prövas.

Barn med dövhet och hörselnedsättning får inte som normalhörande barn tillgång det talade språket automatiskt via hörseln. Ord och begrepp måste läras in på ett medvetet och systematiskt sätt för att denna elevgrupp inte ska komma efter i språkutvecklingen. En utvecklad hörselteknik har gett bättre förutsättningar att få tillgång till det talade språket än tidigare. På så sätt har utvecklingen av ordförrådet underlättats för denna elevgrupp, men trots det har de fortsatt stora brister i sin ord- och begreppsuppfattning. Beroende på den tekniska utvecklingen kan föräldrar till döva och gravt hörselskadade barn oftast välja språk för sitt barn: teckenspråk, tal eller både och. Utifrån språkval hamnar barnen på olika skolor med eller utan teckenspråk. Syftet med denna studie är att belysa vilka möjligheter till utveckling av ordförråd och begrepp som evidensbaserad forskning beskriver i olika undervisningsmetoder för barn och elever med dövhet och hörselnedsättning i en talspråkig skolmiljö i förhållande till en tvåspråkig skolmiljö. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där elva artiklar sorterades fram och sedan analyserades för att få svar på våra forskningsfrågor. Sammanfattningsvis har metoderna vi tittat på lett till utveckling av ett förstorat och fördjupat ordförråd kopplat både till ordbild, tecken och i vissa fall tal. Metoderna har även gett möjlighet för elever att utöka sin morfologiska användning av nya ord samt att få ett utökat teckenförråd med korrekt teckenspråkig fonologi.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vilka svårigheter och problem det finns för elever med någon typ av hörselnedsättning/dövhet i matematikundervisning och hur dessa problem och svårigheter kan bemötas av pedagoger. De två huvudrubriker som framkom i studien var: specifika problem och svårigheter för hörselnedsatta/döva elever och pedagogers bemötande av de specifika problem och svårigheterna. Resultatet av studien visar på svårigheter i andraspråket, kommunikationsproblem och brist på kunskap i matematik-undervisning för hörselnedsatta/döva elever. Resultatet visar också hur pedagoger skulle kunna gå tillväga för att förändra detta och förbättra matematikundervisning för elever med hörselnedsättning/dövhet. / The main purpose of this literature study is to explore the limitations that exist in math education for students that suffer from some kind of impaired hearing or deafness. The purpose is to see how the school and the teachers can work to reduce these limitations. The main topics that we chose based out of the science that we found were; specific problems for students with impaired hearing/deafness and how teachers can work to reduce these limitations. The results of this study show difficulties as in communication problems and lack of knowledge in mathematics for student who suffers from some kind of impaired hearing or deafness. The result chapter also shows suggestions on how to change these difficulties and how to make it better for the future.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna att använda skönlitteratur i skolan för att utveckla hörselskadade och döva elevers svenska språk. Genom att använda mig av textanalyser frågar jag mig om texternas utformning samt deras språkliga strukturella likheter och olikheter kan svara på vad en lärare i en tvåspråkig undervisning i svenska och teckenspråk kan behöva känna till för att stödja eleverna i deras svenska språkutveckling.</p><p>Barn med hörselnedsättning har ett större behov av att få möta det svenska språket på grund av att deras hörselnedsättning utgör ett hinder för deras möjligheter att uppfatta tal från omgivningen. När skönlitteratur får ingå i den pedagogiska kontexten brukar det talas om den litterära textens kraft eftersom eleverna lär sig läsa samtidigt som deras skrivande och muntliga förmåga utvecklas. Genom att arbeta explicit med genrer i skolan får eleverna möta texter i funktionella sammanhang och utvecklar en medvetenhet samt kunskap om olika genrers sociala syften och schematiska strukturer.</p><p>Sammanfattningsvis har studien visat att pedagoger som översätter till teckenspråk behöver ha ett visuellt perspektiv vid översättning av skönlitteratur. Ett yttrande i teckenspråk kan inte återges utan att en person återger innehållet vilket gör att återgivarens stil och tolkning påverkar återberättandet. Om pedagogen kan vara tydlig med att använda sig av visuella markörer i teckenspråk underlättas möjligheten för eleverna att följa med i texten. Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga hörselskadade och döva elever behöver vara medvetna om de språkliga skillnader som kommer till uttryck i teckenspråk och svenska. När eleverna uppmuntras till att jämföra språk övas elevernas förmåga att se likheter och skillnader. Även pedagoger har nytta av kontrastiva analyser för att få insikter i ordinlärningens problematik. Genom att synliggöra språket för eleverna och genom att arbeta medvetet med språk kan vi i skolan arbeta på ett språkutvecklande arbetssätt med våra elever.</p>

<p>While reading in deaf children has been the object of a number of studies, the reading abilitiesof children with mild and moderate hearing impairment and their relation to cognitiveprocessing have not received very much attention. Predictive factors of reading ability inhearing children are well known, with phonological and working memory abilities beingnecessary prerequisites for reading development. Existing studies suggest, however, thatcertain hearing-impaired children achieve a reading level comparable to that of hearingchildren in spite of impaired phonological abilities. In the present study, reading abilities anda range of cognitive processing abilities were measured in a group of hearing-impairedchildren and compared with hearing controls in equivalent school grades. Comparisons weremade at group and school-grade level, and the cognitive profile of hearing-impaired childrenat level with controls (those being within one standard deviation) was discussed. The resultssuggest that phonological abilities are important for the hearing-impaired children, but to alesser extent than for normally hearing children. The results also point towards workingmemoryabilities (particularly correct recall of phonemes in nonword repetition) as beingimportant for the possibility to compensate for impaired phonological abilities.</p> / <p>Emedan döva barns läsande har varit föremål för ett antal studier, har läsförmågan hos barnmed mild och måttlig hörselnedsättning och dennas relation till underliggande kognitiva förmågor inte fått mycket uppmärksamhet. Predicerande faktorer för läsförmågan hos hörande barn är väl kända och fonologisk förmåga och arbetsminneskapacitet utgör oumbärliga förutsättningar för läsutvecklingen. Befintliga studier antyder dock att vissa barn med mildoch måttlig hörselnedsättning uppnår en läsförmåga i nivå med hörande barns, trots nedsatt fonologisk förmåga. I föreliggande studie undersöktes läsförmågan och en rad kognitivaförmågor hos en grupp barn med mild och måttlig hörselnedsättning. Jämförelser gjordes medhörande kontroller på gruppnivå och per årskurs, och den kognitiva profilen hos de barn medhörselnedsättning som låg i nivå med kontrollerna (de som låg inom en standardavvikelse) diskuterades. Resultaten antyder att fonologiska förmågor var viktiga för läsning i sambandmed hörselnedsättning, men i mindre utsträckning än för normalhörande barn. Resultaten antyder också att arbetsminneskapacitet (framförallt korrekt fonemåtergivning vidnonordsrepetition) har betydelse för möjligheten att kompensera en nedsatt fonologiskförmåga.</p>

<p>De specifika syftena med studien var att undersöka om (a)taluppfattningen förbättras om man i en liten display får se den som talar, jämfört med om ingen bild alls visas, och om (b)taluppfattningen förbättras då kontextuella ledtrådar presenteras i samband med ett talat meddelande. Studien syftade även till att ta reda på deltagarnas upplevelser och inställning till tekniken. Därför genomfördes (a) en datainsamling av objektiv data i form av ett talåtergivningstest, och (b) ett videosamtal via mobiltelefon samt en insamling av subjektiv data i form av intervju, med 10 deltagare med hörselnedsättning.</p><p>Resultatet av studien visade att både visuell och kontextuell information ökade taluppfattningen för deltagarna i studien, vilket innebär att videosamtal har potential att fungera som ett hjälpmedel för denna användargrupp. Ur intervjun framkom bland annat att hälften av deltagarna ansåg att konversationen förenklades med videosamtal, och hälften att den försvårades. De deltagare som tyckte att konversationen försvårades uppgav som skäl att ljudet kom före bilden i samtalet vilket gjorde det svårt att läppavläsa samtalspartnern. Det framkom även, främst från de deltagare som ansåg att videosamtalet förenklade konversationen, att ansiktsuttryck och gester underlättade förståelsen och gjorde samtalet mer personligt.</p>

<p>Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten.</p><p>Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet. Det förekommer hörselproblem och tinnitus hos deltagarna samt, riskbruk gällande alkohol och droganvändning. En slutsats är att ibland de skådespelare som svarat på studien uppvisas ångestsymptom av klinisk betydelse hos mer än var tredje deltagare.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Åldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter. Syftet med vår uppsats var att undersöka om forskningen funnit samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning, samt om hörselrehabilitering har någon betydelse för den äldre som drabbas av hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom. Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie för att ta reda på kunskapsläget. Resultatet uppvisade ett visst biologiskt samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning i det centrala hörselsystemet, men ej i det perifera hörselsystemet. Alzheimerdrabbade patienter med hörselnedsättning blev hjälpta av hörapparatanpassning, vilket upplevdes av både patient och dess omgivning. Denna litteraturstudie uppmuntrar till vidare forskning kring hörselrehabiliteringens betydelse för personer med Alzheimers sjukdom och med hörselnedsättning samt kring samband mellan dessa två diagnoser, då forskning kring dessa frågeställningar var mycket begränsad.</p>

<p>Jag avser i den här studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgångsrikt sätt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning använt sig av <em>Berg & Borgs fyrfältsmodell,</em> som beskriver förhållningssättet hos människor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna <em>agera</em> – <em>reagera</em> respektive <em>offensivt</em> – <em>defensivt</em> i ett fyrfältsdiagram kan den hörselskadade själv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som används av människor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - <em>hörselskadepraktikens område</em>.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka och diskutera om Berg & Borgs fyrfältsmodell kan användas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens område. Jag ska också undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhållningssätt gentemot sin omgivning. Utifrån syftet har jag ställt några forskningsfrågor:</p><ul type="disc"><li>Hur upplevde deltagarna Berg & Borgs fyrfältsmodell?</li><li>Vilka uttryck hos deltagarna kan förstås som att en tidigare tyst kunskap hos dem blev medvetandegjord och i så fall på vilket sätt blev den det?</li><li>Vilka uttryck hos deltagarna i handledarutbildningen kan indikera att de framöver troligen kan klara av att handleda sin omgivning?</li></ul><p> </p><p>Jag har presenterat teorier om begreppen <em>tyst kunskap</em>, <em>reflektion och handledning</em> och <em>handledning</em> samt olika forskningstraditioner om handledning som jag samlat under benämningarna <em>mästarlära i traditionen ´situated learning</em>´, <em>handledning och reflektion i traditioner efter ´the reflective turn´</em> samt <em>systemteoretisk perspektiv på handledning</em>. De metoder jag använt mig av är deltagande observation, gruppintervju och en kvalitativ enkät.</p><p> </p><p>Min undersökning visade att alla deltagare upplevde Berg & Borgs fyrfältsmodell som en bra modell för att stimulera till reflektion kring kommunikativa situationer. Det framkom både i enkäten, gruppintervjun och i den deltagande observationen. Undersökningen visade också att det fanns vissa uttryck hos deltagarna som visade på att tidigare tyst kunskap blivit medveten under handledarutbildningen genom handledning. Det framkom också en del uttryck hos deltagarna som visar att de troligen kan klara av att handleda sin omgivning efter genomförd handledarutbildning. Uttrycken får ses som ganska svaga. Det var endast en av deltagarna som visade i praktisk handling i simulerad anställningsintervju 2 att han kunde handleda sin omgivning.  Trots att jag fann en del metodologiska problem med undersökningen får resultaten ses som relativt goda. Jag skulle därför rekommendera att detta tämligen obeforskade forskningsfält skulle kunna utvidgas.</p><p> </p>