In Sweden 13% of the general adult population (16-84 years), with or without hearing aids (HAs), report that they have difficulties following a conversation when more than two people are involved. This means that more than one million people in Sweden (9 500 000 inhabitants in total) report subjective hearing difficulties. Observations further indicate that that people with hearing impairment (HI) have an unfavorable position in the labor market. Individuals with HI report poorer health more frequently and estimate their own health to be worse than their normally-hearing peers. Increased unemployment, early health-related retirement and sick leaves are also more common for people with hearing loss compared to the population at large. The focus of the present thesis is employees with mild-moderate aided HI in the labor market. The research project had three general aims: 1) to develop knowledge about how HI interacts with cognitive abilities, and different types of work-related sound environments and workrelated tasks, 2) develop tests and assessment methods that allow for the analysis and assessment of perceived problems in clinical settings and 3) to develop knowledge that enables the possibility to provide recommendations of room acoustics and work-related tasks for employees with HI. Four studies were carried out. The studies presented in papers I-III are quantitative laboratory studies focusing on health related quality of life, cognition and effort and disturbance perceived in different types of occupational noise (daycare, office and traffic). Paper IV is a qualitative interview study aiming at exploring the conceptions of working life among employees with mild-moderate aided HI. The results from papers I-IV clearly demonstrate that noise has negative effects on employees with mild-moderate aided HI. In addition to generating significantly greater effort and disturbance, it is further reported from the participants that noise at work in combination with a HI has an impact on daily life. This includes a sense of exposure during work hours, physical and mental fatigue after work, and withdrawal from social situations in the work environment and leisure activities. None of the participants with HI performed significantly worse on the visual working tasks employed in this project compared to their normallyhearing peers. This thesis shows that employees with HI objectively perform the employed  working tasks at a level similar to a well-matched normally-hearing control group. Instead, the findings of this thesis indicates that working in a noisy environment with a HI occurs at the expense of this group reporting significantly worse results on subjective measurements, including greater effort and disturbance, and lower physical health status. Interviews with these participants further confirm that these effects are indeed mostly due to noise at the workplace which could have a negative impact both physically, mentally and socially during and after work hours. The main findings of this thesis demonstrate that there is a need for extensive services for employees with HI even after a HA fitting. This thesis therefore emphasizes the importance of identifying the need for assistive listening devices, examining the room acoustics of the individual’s work setting and providing the workplace with information about the consequences of having a HI in order to facilitate communication at work. The latter is especially important as colleagues showing support and employers making adjustments at the workplace (technically or acoustically) are facilitating factors that would benefit both employees with HI and those with normal hearing. Additional research should focus on including and comparing other types of cognitive tests, work-related noises and working tasks. More research is also needed to unravel the complex area of research between factors such as cognitive processes, hearing and effort. / Tidigare forskning har visat att yrkesverksamma hörselskadade oftast har en mindre gynnsam position på arbetsmarknaden. Statistik visar att gruppen upplever en högre grad av trötthet och en lägre grad av arbetstillfredställelse. Avhandlingen har tre övergripande syften: 1) att utveckla ny teoretisk kunskap om hur hörselnedsättning samspelar med kognitiva förmågor, arbetsrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter, och 2) utveckla test- och utredningsmetoder ger möjlighet till analys och diagnos av upplevda problem samt 3) utveckla kunskap som ger möjlighet till åtgärd och anpassning av ljudmiljöer och arbetsuppgifter på arbetsplatser för hörselskadade. Projektets resultat visar på att yrkesverksamma med hörselnedsättning rapporterar en lägre fysisk hälsostatus och att en högre grad av upplevd ansträngning samt störning kan upplevas när de utför olika arbetsuppgifter i buller. Detta beror bland annat på att de kognitiva förmågorna blir mer belastade i en bullrig miljö och att hörselskadade är mer känsliga för höga bullernivåer. Djupintervjuer med gruppen visar även på att fysisk trötthet upplevs även efter jobbet som i sin tur kan leda till psykosociala konsekvenser för individen. Denna avhandling visar att de negativa effekterna av buller redan ses vid en lätt-måttlig hörselnedsättning hos en grupp som redan använder hörapparater. Från ett kliniskt perspektiv innebär det att dagens rehabiliteringsåtgärder bör vara mer omfattande än endast hörapparaturprovning för denna grupp. Tekniska hjälpmedel (FM-system, streamers, hörslinga, etc.) är viktiga för yrkesverksamma med hörselskada och information om konsekvenserna av att leva med en hörselnedsättning bör nås ut till arbetsgivare och kollegor för att underlätta kommunikation på jobbet.

Syftet med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv belysa hur några elever med hörselnedsättning upplever sin situation och hur lärmiljöer kan påverka inlärning. Vårt intresse inriktar sig mot delaktighet, framgångsfaktorer, arbetsro, trygghet, socialisation och ett salutogent förhållningssätt men också vilken roll det fysiska rummet med den tekniska utrustningen utgör. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Två intervjuer sett ur elevperspektiv och en intervju med en hörselpedagog. Utifrån ett relationellt perspektiv har intervjuerna analyserats med stöd av Vygotskijs och Antonovskijs tankar med inriktning mot goda lärmiljöer generellt och hur elever med hörselnedsättning kan känna delaktighet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Analysen visar att tre temaområden, fysiska rummet, teknisk utrustning och delaktighet är återkommande som framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Vi ser också att respondenternas upplevelser bekräftas av hörselpedagogen som har mångårig erfarenhet av att främja anpassade lärmiljöer för elever med hörselnedsättning. I diskussionen lyfter vi tankar om hur vår studie kan gynna fler elever ur ett salutogent perspektiv. Vi vill framförallt framhålla ljudmiljön som den mest betydelsefulla framgångsfaktorn för att skapa en god lärmiljö för alla elever, men i synnerhet för elever med hörselnedsättning. Studien pekar också på att pedagogens kunskap om en hörselnedsättnings konsekvenser och förhållningssätt är avgörande för elevens möjligheter för lärande och socialt mående. Med stöd av intervjuer, forskning och litteratur vill vi hävda att den fysiska miljön behöver anpassas för att kompensera för elevens behov, vilket även hörselpedagogen och respondenterna menar. Eleverna i studien uttrycker att det är viktigt att värna om individens integritet. De vill känna sig delaktiga i vad som informeras kring deras hörselnedsättning, vilket hörselpedagogen betonar blir allt viktigare ju äldre eleven blir. Eleven är själv expert på sin situation och en betydande framgångsfaktor är att ha en dialog med eleven.

Denna studie undersöker anpassningar som görs i samtal mellan hörande och personer med hörselsvårigheter. Tanken med uppsatsen är att resultaten ska kunna användas på ett praktiskt sätt av båda parter. Studiens material består av två ca tio minuter långa samtal mellan en hörande och en person med hörselvariation. Dessa samtal har kompletterats med två kortare mejlintervjuer med deltagarna som har hörselvariationer.Studien har utförts med klassisk samtalsanalytiska element, genom att undersöka olika strategier för att uppnå förståelse, genom t.ex. ackommodation. Detta har kantats med ett mer tillämpat syfte. Detta för att fastställa praktiker som fungerar bra eller praktiker som skulle gynnas av förändring. Förhoppningen är då att uppsatsen ska kunna användas av både de hörande och de med hörselvariationer för att beskriva olika effektiva, och ev. ineffektiva anpassningar. Resultaten visar att båda parter anpassar sig efter varandra på olika sätt. Dessa anpassningar har delats in i två huvudkategorier: fysiska och kommunikativa anpassningar. Fysiska anpassningar innefattar bl.a. att luta sig fram när man inte hör någon, betona viktiga ord eller använda gester för att ge visuell information till det som sägs. En särskilt viktig fysisk anpassning när man talar med en person med hörselsvårigheter är därför att söka och fånga dennes blick. Kommunikativa anpassningar innefattar bl.a.: att initiera samtalsreparationer och utför problemlösningar. En annan kommunikativ anpassning är att den hörande identifierar problemområden som förmedlats av deltagaren med hörselvariation. Den hörande applicerar därefter kunskapen på framtida anpassningar. En kommunikativ anpassning kan också vara att deltagaren med hörselvariation informerar den hörande om problemområden och på så sätt vägleder denne i sina anpassningar. Genom den här studien har det blivit tydligt att ett välfungerande samtal mellan hörande och de med hörselvariationer går ut på att både fysiska och kommunikativa anpassningar görs av båda parter. Detta görs dock ofta vid olika tillfällen och med olika funktioner. Den hörande plockar upp det som personen med hörselvariation förmedlar och anpassar sig utifrån dennes önskemål samtidigt som personen med hörselvariation anpassar sig för att vägleda den hörande i sina anpassningar. Trots att det inte alltid är helt uttalat vad som borde göras när, är det möjligt att navigera olika kommunikativa utmaningar om båda hjälps åt att identifiera problem och därefter anpassa sig för att lösa dem.

Den här studien undersöker vad som påverkar attityder hos unga gällande hörselnedsättningar relaterade till fritidsbuller såsom ett regelbunden användning av hörlurar. För att svara på dessa frågor genomfördes en onlinebaserad enkät där deltagarna fick skatta sin koppling till sitt framtida jag på en 100-gradig skala, läsa information om hörselnedsättningar orsakade av fritidsbuller i punktform respektive i formen av ett scenario och skatta 19 frågor på en femgradig skala från “håller inte alls med” till “håller helt med”. Studien visade inga signifikanta resultat. I rapporten diskuteras eventuella orsaker till dessa icke signifikanta resultat utifrån ett metodiskt perspektiv, där slutsatsen blir att vidare forskning bör fokusera främst på hur deltagarnas koppling till sitt framtida jag kan stärkas. / This study examines what influences young people's attitudes towards hearing loss related to leisure noise such as regular use of headphones. To answer these questions, an online-based survey was conducted where participants were asked to estimate their connection to their future self on a 100-point scale, read information about hearing impairments caused by leisure noise in bullet points or in the form of a scenario and rate 19 questions on a five-point scale from "strongly disagree" to "strongly agree". The study showed no significant results. The report discusses possible reasons for these non-significant results from a methodological perspective, with the conclusion that further research should focus primarily on how to strengthen the connection for the participants' connection to their future selves.

Återkommande exponering för höga ljudnivåer kan orsaka permanent bullerinducerad hörselnedsättning (NIHL). Tidigare forskning indikerar att det finns ungdomar som till följd av riskfyllda lyssningsvanor via hörlurar, riskerar att utveckla NIHL/hörselsymtom. Den här litteraturöversiktenundersökte vilket stöd forskningen ger för om lyssnande i hörlurar kan orsaka hörselnedsättning/hörselsymtom hos normalhörande vuxna. En rapid review (Khangura m.fl., 2012)med systematisk översikt som ramverk användes för datainsamling, dataextraktion och för dataanalys. Huvudsökningen genomfördes i tre databaser och 11 studier inkluderades i studien utifrån översiktensinklusions- och exklusionskriterier. De inkluderade studierna har kvalitetsgranskats med SBU:s mallar för kvalitetsgranskning. Nyckelfynd i de inkluderade studierna analyserades narrativt och grupperades utifrån utfallsmått. 10 utfallsmått för hörselfunktion identifierades från de inkluderade studierna och nyckelfynden delades in i två övergripande områden: subjektiva utfallsmått och objektiva utfallsmått. De inkluderade studierna bestod av fall-kontrollstudie (n=7) och tvärsnittsstudie (n=5). Generellt var resultaten mellan studierna inte samstämmiga gällande utfallsmått. I några fall kunde tidiga tecken för NIHL identifieras som följd av riskfyllda lyssningsvanor med hörlurar. I nuläget finns ingen konsensus kring vilka utfallsmått som skall användas för att mäta tidiga tecken på hörselnedsättning/hörselsymtom och ljudnivåer från hörlurar bör mätas upp i stället för att estimeras genom självskattning. Framtida forskning bör undersöka vidare faktorer som kan påverka individens preferens av ljudnivå via hörlurar och genomföras med en longitudinell studiedesign, detta för att kunna dra säkrare slutsatser kring hörlurslyssnandes effekter på hörselfunktion över tid.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsättning i grundskolan. En kvalitativstudie ur några pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school)Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Specialpedagogik, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att är att belysa hur några pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsättning. Studien utgår från litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt fem pedagoger från årskurs F-9 har intervjuats.Sammanfattningsvis visar resultatet att de flesta pedagoger gör sitt bästa för att arbeta och utveckla sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsättning. För att eleverna ska kunna ta till sig teoretiska kunskaper på bästa sätt och vara delaktiga i den sociala samhörigheten i lärandesituationen måste pedagogerna först bygga upp trygghet och arbetsro i klassrumsmiljön. Det ska finnas en tydlig struktur och god ljudmiljö i lärmiljön som gör att elever med hörselnedsättning är trygga i kommunikationen med pedagogen och klasskamraterna. Pedagogen ska ha hörselkunskap och använda sig av pedagogiska, kommunikativa arbetssätt och metoder och tekniska hjälpmedel, för att underlätta skolarbetet för dessa elever. För att på bästa sätt inkludera elever med hörselnedsättning och uppnå en helhetssyn på eleven och dess behov i lärande situationen krävs även samverkan mellan pedagogisk personal och föräldrar, samt att special-och hörselpedagog arbetar som ett pedagogiskt stöd för elever, pedagoger och föräldrar.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur elever med en hörselnedsättning och deras musiklärare beskriver musikundervisning. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har intervjuer genomförts med två lärare som undervisar hörselklasser samt med en grupp elever i dessa klasser. När intervjuerna hade genomförts formades fem olika kategorier. På så sätt presenteras resultatet och diskussionen genom fem teman: Det visuella klassrummet, utmana och stötta, didaktiska val, undantagsbestämmelsen och anpassningar. Resultatet visar att lärarna förstår hörselelevernas behov inom musikämnet och att de kan anpassa sin undervisning utifrån vad eleverna behöver. Anpassningar är en stor del som lärare och elever behöver diskutera tillsammans. Vilka anpassningar görs och vilka anpassningar har gjorts? Undantagsbestämmelsen är en viktig och svår fråga som diskuteras. Lärare får inte använda pysparagrafen i hörselklasser med hörselnedsättning som ett särskilt skäl. Frågan om varför diskuteras och vilka mål i kursplanen som berör lyssning av något slag.

Alla som går i skolan ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Enligt tidigare forskning kan konsekvenserna bli stora av att eleverna med hörselnedsättning inte använder sina hörhjälpmedel, då de har svårare att följa med i undervisningen och i social interaktion. Studiens syfte var därför att bidra med kunskap om elevers användning av hörhjälpmedel i skolan. Det blev också intressant att undersöka unga vuxnas resonemang angående sitt användande av hörhjälpmedel, samt vilka upplevelser de har av att använda dem i skolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor och det var sex unga vuxna som intervjuades. Resultatet visade att faktorer som påverkade de unga vuxnas användande av hörhjälpmedel var psykosociala faktorer, tekniska faktorer samt miljöfaktorer. Resultatet visade, tvärtemot vad tidigare studier visar, att intervjupersonerna använde sina hörhjälpmedel i hög utsträckning under skoltiden, samt överlag var nöjda med skolans miljöer och lärarnas bemötande utifrån ett hörselperspektiv. Dock synliggörs även normer kring hörselnedsättning och hörhjälpmedel där de unga vuxna berättar om rädsla för att inte passa in eller bli retade.

Denna studie syftar till att diskutera framställningen av barn med hörselnedsättningar i barnlitteratur och även de konsekvenser som dessa framställningar kan ha på läsare. Studien är utförd genom användningen av några utvalda motiv som grund, för att beskriva framställningen av huvudkaraktärerna i böckerna Superdövis och Dylan Grönöga och jag. Studien är endast avsedd att fungera som ett exempel på hur framställningar kan se ut i barnlitteratur och är inte generaliserbar till annan barnlitteratur. De teorier som har legat till grund för denna studie är en litteratursociologisk, mimetisk teori och ett genusperspektiv har även applicerats på studiens komparativa avsnitt. Resultaten av studien visar att de valda motiven för denna studie gick att urskilja i antingen båda eller ett av de valda verken. Framställningarna av huvudkaraktärerna var i stor grad blandat med positiva och negativa aspekter och på så sätt även väldigt realistiska framställningar. Studiens resultat visar även i den komparativa delen av analysen, att framställningarna är jämlika och att varken flickan eller pojken framställdes på ett mer positivt eller stärkande vis än den andra.

Varje år föds ca 1–2 per 1000 barn med permanent sensorineural hörselnedsättning, vilket påverkar barnens talspråksutveckling. För att tillägna sig talspråk då man har en hörselnedsättning behövs anpassad hörteknik men även tillgång till rikligt och hörbart barnriktat talspråk. Vårdnadshavare har en avgörande roll för barns tidiga talspråksutveckling. Syftet med aktuell studie var att undersöka vad som karaktäriserar barnriktat tal (BRT) hos vårdnadshavare till barn (0–2 år) med hörselnedsättning i hemmamiljö. I studien deltog tio vårdnadshavare (man respektive kvinna) med barn i åldrarna 5–17 månader som deltagit i en interventionsstudie, Preventive Education Program for Parents (PEPP), på Karolinska Institutet. Korta inspelade sekvenser analyserades från heldagsinspelningar med Language Environment Analysis (LENA) i hemmiljö. LENA består av bärbar inspelningsapparat och ett avancerat analysprogram. En interrater-bedömning av deltagande föräldrars användning av BRT visade på en god överensstämmelse. Resultaten från studien visade att tre av de fem inspelade deltagarna i studien uppfyllde alla fem parametrarna av BRT under inspelningen. Föräldrarna tycks således ha tagit till sig råd om att använda BRT, alternativt så använde de sig naturligt av BRT. Två deltagare, båda manliga vårdnadshavare, använde sig inte av BRT-parametern ordförråd, vilket skulle kunna tyda på de könsskillnader som framkommit i tidigare studier / Approximately 1–2 per 1000 children are born with permanent sensorineural hearing loss each year, which affects their speech and language development. To acquire spoken language when having a hearing loss, adapted hearing technology is needed, as well as access to abundant and audible child-directed speech. Caregivers play a crucial role in the early speech and language development of children. The purpose of the current study was to investigate the characteristics of child-directed speech (CDS) among caregivers of children (0–2 years) with hearing loss in a home environment. The study included ten caregivers (male and female) with children aged 5–17 months who participated in an intervention study, Preventive Education Program for Parents (PEPP), at Karolinska Institutet. Short recorded segments from full-day recordings using Language Environment Analysis (LENA) in the home environment were analyzed. LENA consists of a portable recording device and an advanced analysis program. An interrater assessment of the participating parents' use of CDS showed good agreement. The results from the study showed that three of the five recorded participants in the study met all five parameters of CDS during the recording. The parents thus seem to have taken advice on using BRT, alternatively they used BRT naturally. Two participants, both male caregivers, did not use the CDS parameter vocabulary, which could indicate the gender differences observed in previous studies.