Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser. Pp. 70-86: Bibliography.

Digitaliseringens framfart skapar problem för seniorer som har svårt att hänga med i den moderna teknikens utveckling. Samtidigt har Sveriges regering satt som mål att år 2025 ha digitaliserat hälsovården. I samband med trenden att använda sig av platt design i digitala plattformar försvåras seniorers situation ytterligare och kan ha en negativ effekt i hänseende att utöka den digitala klyftan. Tidigare forskning visar att den platta designens formspråk är svårare att förstå än den traditionella, skeumorfa design som tidigare använts, då platt design saknar affordanser. Detta examensarbete har haft för avsikt att undersöka huruvida platt design är svårare för seniorer att förstå jämfört med traditionell, skeumorf design, samt se hur designprincipen affordans skulle kunna avhjälpa problemet med förståelsen av platt design. Examensarbetet har vägletts av frågeställningen: Hur påverkas seniorers förståelse av platt design i jämförelse med traditionell design i kontexten av webbplatser och vilken betydelse har affordans för att stödja deras förståelse? För att besvara frågeställningen har en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ observationsstudie utförts i syfte att utreda frågeställningens variabler utifrån tidigare teorier. Resultatet visar att affordans inte tycks ha någon betydelse för hur seniorer förstår ett designgränssnitt. Däremot syns indikationer för att designprinciper som visuella ledtrådar, eller signifiers, är av stor vikt att ta hänsyn till vid framtagande av design för en senior målgrupp. / The vast progress of digitization creates problems for the seniors who find it hard to keep up with modern technology development. At the same time, the Swedish government has set itself the goal of digitizing health care by 2025. In connection with the trend of using flat design in digital platforms, the situation of seniors is further complicated and may have a negative effect in expanding the digital divide. Previous research shows that the style of the flat design is more difficult to understand than the traditional, skeuomorphic design previously used, as flat design lacks affordances. The aim of this thesis has been to investigate whether flat design is more difficult for seniors to understand than traditional skeuomorphic design, as well as how the design principle affordance could solve the problem of understanding flat design. The thesis has been guided by the question: How are seniors' understanding of flat design compared to traditional design in the context of websites and what significance does affordance have to support their understanding? To answer the question, a quantitative questionnaire survey and a qualitative observation study have been conducted to investigate the variables of the question based on previous theories. The result shows that affordance does not seem to affect how seniors understand a design interface. On the other hand, indications suggest that design principles such as visual clues, or signifiers, are important to consider when designing for a senior audience design.

Mitt arbete handlar om körsång och att stärka sitt jag genom att sjunga. Men det handlar inte om körsång generellt utan en speciell kör som jag arbetat med under många år, den samiska kören Vaajmoe –sjung för livet. Det här projektet har två ingångar, dels att kören finns för ungdomar med samma samiska tillhörighet och dels för att skapa ett sätt för dessa ungdomar att träffas och må bra genom att sjunga. Den andra ingången har att göra med körens syfte. Den startades för att det är så många samiska ungdomar som mår dåligt och för att det är många som tagit sitt liv. Vaajmoe vill lyfta denna tunga fråga och synliggöra de problem som finns, men göra det på ett glädjefyllt sätt. Jag vill med denna uppsats undersöka vilka psykosociala effekter som projektet Vaajmoe haft på såväl deltagare som publik och även politiskt. / My work is about choral singing and to reinforce his ego by singing. But it's not about choral singing in general but a special project that I worked with for many years, Sami choir Vaajmoe-sing for life. This project has two inputs, and the choir is for young people with the same Sami belonging and to create a way for these young people to come together and feel great by singing. The second input has to do with the choir's purpose. It was started because there are so many Sámi youth who feel bad and that there are many who have taken their lives. Vaajmoe want to lift this heavy question and visualize the problems that exist, but do it in a joyful way. I want this essay examine the psychosocial effects of the project Vaajmoe had on both participants and audience and also politically.

Bakgrund: Nästan hälften av de svenska kvinnorna har blivit utsatta för våld eller hot om våld någon gång under sin livstid. Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt hälsoproblem och ett av de största hoten mot kvinnors hälsa. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att få frågan om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Metod: En integrativ litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Det huvudsakliga resultatet var att patienter ställer sig positiva till att rutinmässigt bli tillfrågade om erfarenheter av våld. Patienternas åsikter och upplevelser av att få frågor om våldsutsatthet som en del av anamnesen påverkas av frågeställningarnas kontext - vem som ställer frågor, hur frågorna ställs och i vilket sammanhang. Sammanfattning: Våld är ett strukturellt, organisatoriskt och individuellt problem. Våldet är ett folkhälsoproblem och ett utbrett samhällsproblem och vården misslyckas i många fall att fånga upp och hjälpa våldsutsatta. Vårdpersonal känner sig osäkra på att ställa frågor om patienters erfarenheter av våld och större kunskap inom ämnet kan stävja den osäkerhet och rädsla som finns för att beröra våld i nära relation. / Background: Nearly half of the Swedish women have been victims of abuse or threat of abuse during their lifetime. Intimate partner violence is a global health problem and one of the greatest threats to women’s health. Aim: To investigate patient’s experience of being asked about abuse as part of medical history taking. Method: A integrative review of eleven scientific articles. Searches were made using the PubMed and CINAHL databases. Results: Patients were positive about being routinely asked about experiences of abuse. Patients’ opinions and experiences of getting questions about violence as a part of medical history taking are influenced by the context of these questions – who asks, how the questions are asked and in what context. Conclusion: Violence is a structural, organizational and individual problem. Abuse is a public health problem and a widespread social problem. In many cases, healthcare fails to identify and help affected women. Healthcare professionals feel insecure about asking questions about patients’ history of abuse and larger knowledge can curb the uncertainty and fear that exist in order to deal with intimate partner violence.

Den här studien syftar till att undersöka vuxnas erfarenheter av sexuella problem under könsbekräftande behandling med testosteron, samt erfarenheter av samtal om sexuell hälsa inom den könsbekräftande vården. Tidigare forskning har visat att omfattningen av studier på området är bristfälligt. Studien har genomförts med kvalitativ metod och fenomenologisk ansats. Den består av berättelser från sex halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som har analyserats med reflexiv tematisk analys. Fyra huvudteman presenteras i resultatanalysen: Nya sexuella kroppar, Nya sexuella känslor, Nya sexuella rum och relationer och Olika vård för lika problem. Resultaten visar att sexuella problem under könsbekräftande behandling är en flytande process där olika individuella, interpersonella och kontextuella faktorer spelar in. Sarah Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Jack Halberstams (2005) begrepp queer tid har använts för att identifiera processer av orientering i tid och rum. Resultaten visar även på olika erfarenheter av den könsbekräftande vårdens förmåga att tillgodose behov för sexologiskt stöd samt ett fortsatt behov av forskning och insatser på området. / This study aims to explore adults’ experiences of sexual problems during gender affirming treatment with testosterone, and experiences of conversations about sexual health within gender affirming health care services. Previous research shows that there is a lack of studies on the subject. This study has been conducted with qualitative methods and phenomenological approach. It is constituted by stories from six semi structured interviews which has been analyzed through reflexive thematic analysis. Four themes are presented in the result analysis: New sexual bodies, New sexual feelings, New sexual spaces and relationships and Different care for equal needs. The results show that sexual problems during gender affirming treatment is a fluent process where different individual, interpersonal and contextual factors contribute. Sarah Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Jack Halberstam’s (2005) queer time has been used to identify processes of orientation in time and space. The results also show different abilities for gender affirming health care services to meet the needs for support from a sexologist, and a need for future research on the subject.

Syftet med uppsatsen var att studera huruvida det går att sätta rättssäkra betyg på elever i idrott och hälsa under distansundervisning. Enkätundersökning var metoden för att besvara frågeställningen. 100 lärare deltog i undersökningen och besvarade tolv frågor om ämnets planering och bedömning i idrott och hälsa. Resultatet visade att 84 % av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande eller delvis utmanande att planera lektioner för elever på distansundervisning i ämnet idrott och hälsa. Resterande (16 %) ansåg det lätt eller delvis lätt att planera undervisning på distans. Gällande att bedöma elever under distansundervisning ansåg 87 % av de svarande att det är utmanande eller delvis utmanande att planera undervisning på distans. Resterande (13 %) ansåg det vara delvis lätt, men inga lärare ansåg det vara lätt. Resultatet visade på att det är en bred fördelning gällande de undervisningsmetoder lärare använde under distansundervisningen. Lärare använder kommunikation via videosamtal med eller utan kamera, mailkorrespondens eller kontakt via andra plattformar. Eleverna arbetar med “deadlines” och en del får disponera tiden fritt utifrån att de utför de uppgifter som de är tilldelade. Flera lärare svarade att de inte kan garantera att eleverna själva gör vad som förväntas av dem samt att det är ett problem. I slutsatsen kom vi fram till att det inte går att garantera rättssäkerhet vid betygsättning av distansundervisning i idrott och hälsa. Resultatet som presenteras visade att en majoritet av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande att både planera, genomföra samt bedöma idrott- och hälsaundervisningen. Det var för oss ett tecken på att rättssäkerheten vid betygssättningen bör ifrågasättas. För framtida studier presenterade vi flera förslag på vad vi ansåg vara relevant att studera vidare om.

Syfte: Att identifiera behovet för arbetsterapi i Nehemiah Autism Center genom att utföra en behovsanalys. Metod: Mixad-metod användas för att utveckla en passande behovsanalys för att identifiera behovet för arbetsterapi. Resultat: Alla områden där en arbetsterapeut kan bidrag till valdes. Kommunikation och sociala färdigheter rapporterades mest frekvent och beteende förvaltning rankades som viktigast bland vårdnadshavare. Bland anställda, fritid och lek rapporterades mest frekvent och stresshantering rankades som viktigast. Utbildningsmöjligheter, kommunikation mellan anställda och medarbetare relation identifierades som stödjande faktorer för att uppnå målet på Nehemiah Autism Center. Stigma, religion och kulturell mångfald rapporterades som icke-stödjande faktorer för att uppnå målet på Nehemiah Autism Center. Slutsats: Det finns ett behov för arbetsterapi för att möta behovet hos barn med autism på Nehemiah Autism Center i Addis Ababa, Etiopien. / Aim: To identify the occupational therapy needs at the Nehemiah Autism Center by completing a needs assessment. Method: A mixed-methods design was adopted to construct a comprehensive needs assessment to identify the occupational therapy needs. Result: All areas of what an occupational therapist could assist with were selected as an area of need. Communication and social skills were most frequently reported and behavior management was ranked as most important among caregivers. Among staff members, leisure and play was reported most frequently and stress management was ranked as most important. Training opportunities, communication among staff members, and co-worker relationship were identified to be supporting factors in achieving the goal at Nehemiah Autism Center. Stigma, religion, and cultural diversity were reported to be unsupportive factors in achieving the goal at Nehemiah Autism Center. Conclusion: There is a great need for occupational therapy services to attend to children with autism spectrum disorder at Nehemiah Autism Center in Addis Ababa, Ethiopia.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med denna kvalitativa studie är att söka kunskap om hur lärare i förskolan resonerar om förskolans kompenserande uppdrag när de planerar utbildningen som inkluderar fysisk och motorisk aktivitet. Vid insamling av empiriska data skickades ett kvalitativt frågeformulär med strukturerade intervjufrågor till lärare i förskolan som befann sig i olika geografiska områden inom ramen för socioekonomisk status. Resultatet belyste tre teman. Medvetenhet, tydlighet och detalj. Dessa teman visade sig skilja sig i grader kopplade till hur lärare i förskolan resonerar om den kompenserande uppgiften när de planerar för fysisk och motorisk aktivitet. Medvetenhet är något som framträder starkast i resultaten baserat på båda urvalsområdena, medan det för det socioekonomiskt utsatta området även klarhet och detaljer i stor utsträckning framgår av resonemanget. Denna medvetenhet görs bäst i beskrivningarna av lärarna i förskolan när de beskriver kompensationsuppgiften som helhet. När en riktning om hur uppdraget används vid planering av fysisk och motorisk aktivitet syns både diffusa och tydliga svar, varav alla teman, medvetenhet, tydliga och detaljerade, till stor del samlas i svaren från förskolan geografiskt belägen i socio -ekonomiskt missgynnade områden. / The purpose of this qualitative study is to seek knowledge about how teachers in preschool reason about the preschool’s compensatory assignment when they plan the education that includes physical and motor activity. When collecting empirical data, a qualitative questionnaire, with structured interview questions, was sent out to teachers in preschool who was located in different geographical areas within the framework of socioeconomic status.  The result highlighted three themes. Awareness, clarity and detail. These themes turned out to differ in degrees linked to how teachers in preschool reason about the compensatory task when planning for physical and motor activity. Awareness is something that emerges most strongly in the results based on both selection areas, while for the socio-economically vulnerable area, clarity and detail also appear to a great extent in the reasoning. This awareness is best done in the descriptions of the teachers in preschool when describing the compensatory assignment as a whole. When a direction on how the assignment is used in the planning of physical and motor activity, both diffuse and clear answers are visible, of wich all the themes, awareness, clear and detailed, are largely gathered in the answers from preschool geographically located in socio-economically disadvantaged areas.