De mänskliga rättigheterna avser och innefattar alla individer. De mänskliga rättigheterna är allomfattande och menar på att alla individer är födda fria, har samma värde och rättigheter. De berör alla människor över hela världen, bortsett från nationalitet, kultur eller andra kontexter. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarsamt samhällsproblem som uppmärksammats i Sverige och ställer högre krav på statens myndigheter att förfara och tag till insatser. Trots FN:s mänskliga rättigheter, Europa konventionen och de svenska grundlagarna förekommer det diskriminering, förtryck, våld och mord på kvinnor runt om i landet. Våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem som förekommer trots att vi lever i ett demokratiskt Sverige. Bortsett från våld mot kvinnor förekommer det en annan sort av våld, hedersrelaterat våld, förtryck eller mord. Under 2000-talet uppmärksammas hedersrelaterat våld av media.  Detta låg i grund till att politiska debatter väcktes till liv. Media uppmärksammar historier om kvinnors situation där de t.ex. gifts bort av sin familj och hur de blir förtryckta ur ett kulturellt perspektiv och i vissa extrema fall där konsekvenserna av kvinnornas protester leder till mord.

Hedersrelaterat våld har inga gränser. Det sker inte endast i ett land, av ett folk med en specifik etnicitet, kultur eller religion. Hedersrelaterat våld existerar världen runt, även i Sverige. Mordet på Fadime Sahindal fick internationell uppmärksamhet och folk var i chock, speciellt den svenska regeringen som länge försökte förneka våldets existens i vårt avlånga jämställda land. Hedersrelaterat våld är en kategori av våld som i de flesta fall drabbar unga kvinnor som vägrar att infinna sig i familjens eller släktens normer och regler. Forskningens syften är att jämföra det hedersrelaterade våldet i Sverige och Turkiet samt att undersöka förklaringarna till fenomenet. Målet är även att undersöka rättsväsendet i de båda länderna gällande hedersrelaterat våld och titta på hur olika organisationer arbetar för att motverka att fler kvinnor blir utsatta för våldet. Feministisk teori är ett verktyg som genomgående har använts i undersökningen och materialet är hämtat både från biografier och intervjuer som genomförts både i Sverige och i Turkiet. Regeringarna i både Sverige och Turkiet måste tydligt ta bättre ansvar för hedersproblematiken och inte lägga det i händerna på hjälporganisationerna. I Turkiet finns det alldeles för få kvinnoorganisationer för kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och i Sverige är boendena överfyllda och kvinnor blir nekade skyddat boende på grund av för få platser. Även polis och socialstyrelsen har fått kritik för deras otillräckliga arbete inom hedersproblematiken. Målet är att det inte skall finnas kvinnojourer, men i dagens läge verkar det som att det bara behövs fler. Det är något som inte stämmer, både i Sverige och i Turkiet. / Honor-related violence has no boundaries. It does not only occur in a particular country or is associated with one specific ethnicity, culture or religion. Honor-related violence exists around the world, even in Sweden. The murder of Fadime Sahindal received international attention and people were in shock, especially the Swedish government which for a long time had tried to deny that such violence existed in our long-standing country of equality. Honor-related violence is a category of violence which in most cases affects young women who refuse to assimilate to their families’ or relatives’ norms and rules. The research objectives are to compare honor-related violence in Sweden and Turkey as well as investigating the reasons for the phenomenon. The aim also includes investigating the judiciary system in both countries regarding honor-related violence and looks at how different organizations work to counter more women from becoming victims of honor-related violence. Feminist theory is a tool which has been used consistently in the investigation and the analyzed information was taken from biographies and interviews which were conducted in Sweden and Turkey. The governments of Sweden and Turkey must clearly take more responsibility for the honor-related violence problem rather than leaving the problem in the hands of charitable organizations. In Turkey, there are far too few women organizations for women exposed to honor-related violence while in Sweden, shelters are overflowing and women are denied accommodation because of too few places. Even the police and authorities have received criticism for their inadequate work towards dealing with honor-related violence. The aim should be for creating a society where there is no need for women shelters; however, with the current situation, it seems that even more are needed. There is certainly something wrong occurring both in Sweden and Turkey.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med studien har varit att undersöka hur handlingsplaner från ett antal högstadieskolor i Gävle och Sandvikens kommun ser ut när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Mina frågeställningar är: Finns det handlingsplaner för misstänkt hedersrelaterat våld på de aktuella skolorna och hur ser de i så fall ut? Följer handlingsplanerna riktlinjerna i officiella styrdokument och svensk lag? Jag har använt mig av både kvalitativ och kvantitativ metod då jag använt mig av enkäter för att få svar på mina frågeställningar samt analyserat likabehandlingsplaner. I studien har jag redogjort och redovisat begreppet hedersrelaterat våld och förtryck samt undersökt vad lagen säger. Jag har använt mig av FN:s förklaring av de mänskliga rättigheterna, Svensk lagstiftning, Skollagen, Sociallagen och Länsstyrelsen. I min studie har jag använt mig av tidigare forskning som förklarar strukturen i hedersvåldet, samt förklarar dess kännetecken, normer och regler, men även forskning som studerar hur hedersproblematiken blir en värdekonflikt i skolan. Åtta skolor är med i min undersökning och resultatet visar att två av dessa skolor följer officiella styrdokument och svensk lag. Sex av skolorna följer inte officiella styrdokument och har inte heller en egen utarbetad handlingsplan. Vilket ställer frågan: finns det beredskap att hantera denna problematik?

The purpose of this study is to compare and analyze the portrayal of religion and culture in articles from Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Dagen which are newspapers in which possess different ideological backgrounds. The honor killings of Pela Atroshi, Fadime Sahindal and Abbas Rezai will provide the basis of the study. The empirical material for this study is twenty four articles from the newspapers previously mentioned. A comparative content analysis was executed in order to distinguish the differences and similarities between the newspapers. Jesper Strömbeck’s version of the framing theory was applied to the study in order to analyse the portrayal of religion and culture. The final conclusions were that the majority of the articles portrayed culture as an opposition to freedom and modern society. The same was found of the portrayal of religion. Furthermore, the study showed that the newspaper which is based on the social democratic values tended to refer honor killings to structural problems rather than individual cases.

Samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck har växt och blivit en viktig diskussionsfråga inom både media och politik efter att Fadime Sahindal mördades av sin pappa år 2002. Denna händelse anses vara det mest uppmärksammade hedersmordet i Sverige. Än idag finns det människor som inte vet att det förekommer hedersrelaterad våld och förtryck i vårt samhälle eller innebörden av fenomenet. Därför är det även viktigt för oss att upplysa samhället ytterligare med denna uppsats. Det är även viktigt att påpeka att fenomenet har funnits i människans historia långt bak i tiden. Syftet med denna studie är att uppmärksamma samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck samt beskriva hur olika organisationer i Västra Götalands län arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är en kvalitativ studie där material samlas ifrån intervjuer och litteratur. Intervjuerna är från personer som är i nära kontakt med det berörda ämnet och som arbetar i olika organisationer och myndigheter. Denna studie har påvisat att det råder en kunskapsbrist kring hedersrelaterad våld och förtryck bland gräsrotsbyråkraterna samt en brist på resurser och engagemang på nationell nivå. Det framgår även att det är svårt för gräsrotsbyråkraterna att balansera mellan regelverk och empati vilket resulterar i brist på förtroende från de hedersutsatta. Det krävs att regeringen ökar bidragen till myndigheter och organisationer som arbetar med samhällsproblemet och dessutom satsa på att arbeta med förebyggandet av hedersvåldet. För att underlätta jobbet med hedersutsatta bör man ge gräsrotsbyråkrater friheten att bedöma individuellt och inte enbart utifrån regelverk.

In this thesis our aim is to critically uncover how honor crime as a phenomenon is constructed in Swedish newspapers and if the discourse has changed over time. This thesis is a replication of Reimers´s (2007) discourse analysis of honor crime after the murder of Fadime Sahindal in the year 2002. In the year 2020 a man named Reza Hoseini was murdered in Sweden by a man and his two teenage sons. The court ruled the murder as an honor killing and we used this murder to examine the discourse of honor crimes in Sweden. We found that Swedish newspapers describe the perpetrator as an immigrant man, or a muslim immigrant man and the victims are the immigrant women and the young sons that are raised into becoming perpetrators. We can see that there is a “we” and a “them”. “We” are the Swedish people, and the swedes are described as good, equal and modern while “them” are the immigrants and they are described as bad, unequal and conservative. However, we can also see that the Swedish newspapers criticize the government for not protecting the immigrant woman and for not saving the young sons from becoming perpetrators. In relation to Reimers (2007) we can establish that there has been a change in the discourse regarding the government and agencies, like the police, and their supposed responsibility for the honor killing committed. They are blamed for failing more so now than before.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning om hedersvåld, hur det beskrivs i den svenska debatten, samt i ett urval av svenska media, läroböcker, statliga publikationer och annan litteratur som används av socialarbetare och studenter. Syftet är också att reflektera över hur detta påverkar samhället vi lever i här i Sverige, främjar det oss att skapa kontakt med nya människor från andra kulturer? Resultatet pekar å ena sidan åt att hedersvåld i Sverige är ett nytt och svårt begrepp som vissa hävdar har med kultur att göra, och som förekommer i enstaka grupper i vissa samhällen i världen, men som nu i större utsträckning nått Sverige och Norden i och med den ökade asylinvandringen. Å andra sidan, finns det de som uttrycker att hedersvåld inte är kulturellt betingat, utan menar att det inte är annat än "vanligt" våld mot kvinnor, och somliga hävdar till och med att "hedersvåld" är en svensk konstruktion. Just den kontroversiella uppfattningen om hedersvåldets vara eller icke vara har jag också valt att ta fasta på.

This thesis aims to highlight the complexity of honor-related violence and femicide in Swedish society and how it is represented in media based on who the victim and perpetrator is depending on ethnic and religious backgrounds. The thesis will be based on a comparative discourse analysis of forty Swedish media articles concerning honor killings (hedersmord) and femicide (kvinnomord) in Swedish translated to English. The analysis focuses on what is associated with each of these words concerning the victim and perpetrator and if it is interpreted as an honor killing or a femicide depending on assumptions of ethnic or religious background in majority and minority contexts. The result of the thesis presents the dichotomy of honor killings as something belonging to practices of the “other” or “non-Swedish” while femicide, being presented as something domestic within Swedish culture it is not presented as something structural or collective as honor killings are.

Denna studie utforskar hur skolkuratorer bemöter och hanterar hedersrelaterat våld och förtryck inom svensk skolmiljö. Mot bakgrund av att hedersförtryck identifieras som ett växande problem i Sverige, problematiserar forskningsstudien befintliga kunskapsgap kring skolkuratorers interaktioner med berörda elever. Utifrån tidigare forskning identifieras en stark avsaknad av riktlinjer och en misstro mot socialtjänstens förmåga att adekvat hantera sådana fall. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer, analyserade genom tematisk kodning. Resultaten visar att skolkuratorer står inför utmaningar relaterade till främst kulturella och religiösa dynamiker, resultatet belyser även ledningens engagemang och riktlinjer. Analysen som utgår från Lipskys teoribildning gällande gräsrotsbyråkrati belyser utmaningar och framgångsfaktorer gällande samverkan och handlingsutrymme. Diskussionen belyser vikten av ökad kunskap och stöd samt utveckling av specifika riktlinjer för att effektivare kunna stödja elever i riskzonen. Studien bidrar med insikter för både teoretisk förståelse och praktisk tillämpning i socialt arbete inom skolan, samt föreslår riktningar för framtida forskning inom området. / This study explores how school counselors address and manage honor-related violence and oppression in Swedish schools. Considering that honor oppression is seen as a growing problem in Sweden, the research study highlights gaps in knowledge regarding school counselors' interactions with affected students. Based on previous research, a significant lack of guidelines and distrust in social services' ability to properly handle such cases were identified. The study is based on semi-structured interviews with school counselors, analyzed through thematic coding. The results show that school counselors face challenges related to cultural and religious dynamics, and also highlight the involvement of management and guidelines. The analysis, drawing on Lipsky's theory of street-level bureaucracy, outlines challenges and success factors in collaboration and decision-making space. The discussion emphasizes the importance of increased knowledge and support, and the development of specific guidelines to better support students at risk. The study provides insights for both theoretical understanding and practical application in social work within schools and suggests directions for future research in the field.