I den här rapporten återfinns resultatet av ett examensarbete inom ämnet informationsdesign. Arbetet har bestått utav att ta fram ett förslag till en grafisk profil åt en djurbutik, Djuraffär’n på stan i Västerås AB. Arbetet utgör med andra ord en slags utgångspunkt för framtida profilering för fortsatt arbete med att skapa en komplett grafisk profil. Förhoppningen har varit att tillgodose ägarnas önskan att förtydliga sitt interna och externa material. Syftet med arbetet har varit att skapa en grafisk manual med enhetliga riktlinjer utifrån en föreslagen grafisk profil. I arbetet har vi utgått från följande fråga: Hur skapar vi ett förslag till en grafisk profil och vilka riktlinjer och grafiska element kan skapa en helhet åt Djuraffär’n? Utifrån våra kunskaper inom informationsdesign och andra kringliggande områden har vi utformat ett förslag till en grafisk manual som innehåller grafiska komponenter och stilmallar för olika slags publiceringsmedium. Den grafiska manualen innehåller information och riktlinjen och kan, om butiken nappar på vårt förslag, fungera som en slags guide för Djuraffär’n i deras strävan att nå enhetlighet och identifikation. Målet är att den grafiska profilen har en stor effekt på ett mer uttryckligt och närvarande informationsflöde mellan Djuraffär’n och målgruppen; sändarna och mottagarna. Rapporten redogör för hur examensarbetet genomförts och hur vi, utifrån vår teoretiska grund, nått resultat. Arbetet har bestått av undersökningar, utprovningar och grafisk produktion. Vi redogör följaktligen för metodval, utprovningsresultat och inspirationsformer.

Examensarbetets mål har varit att formge ett karaffset åt Skrufs Glasbruk som skiljer sig från nuvarande sortiment utan att företagets identitet går förlorad. Observationer, handledningar samt egen research har legat till grund för arbetet. Designprocessen har gått ut på att ta fram ett karaffset. ITK (Identity Tool Kit) har satt ramarna för projektarbetet. Projektet resulterade i ett förslag som efter konsultation med mina handledare samt Skrufs Glasbruks ägare Kent Elm godtogs varpå detaljerna finslipades till ett färdigt resultat.

Ämnesområdet som detta examensarbete utgår ifrån är aritmetikundervisning. Syftet är att undersöka hur förståelse för tals del-helhetsrelationer inverkar på elevers lärande av sambandet mellan addition och subtraktion. Syftet är även att undersöka hur förståelse för tals del-helhetsrelationer påverkar lärandet av talkamrater. Vidare undersöks vilka andra effekter förståelse för tals del-helhetsrelationer har på elevers matematiklärande. Examensarbetets metod är en litteraturstudie där forskning om del-helhetsrelationer i undervisningssammanhang undersöks. Det insamlade materialet innefattar enbart internationell litteratur mellan åren 1925 och 2013. Materialet består av 13 forskningsartiklar och en forskningsrapport samt två böcker. Resultatet visar att förståelse för tals del-helhetsrelationer är en viktig faktor i förståelsen för sambandet mellan addition och subtraktion. Genom förståelsen för tals helhet och delar får elever kunskaper som är användbara vid lärandet av talkamrater. Förståelse för tals del-helhetsrelationer har även positiv effekt på lösningar av additions- och subtraktionsproblem samt på förståelse för positionssystemet och tiotalsövergångar i både addition och subtraktion.

Aritmetik är den del inom matematiken som behandlar räknande och innefattar tals egenskaper och hur räknesätten fungerar och kan sättas i relation till varandra, däribland räknesätten addition och subtraktion. Förståelsen av tals egenskaper benämns vanligtvis som taluppfattning vilket innefattar olika aspekter av tal såsom bland annat tals del-helhetsrelationer. Tals additiva del-helhetsrelationer syftar till relationen där kvantiteten, helheten kan delas upp i två eller flera delar. Till exempel kan talet 7 delas upp i följande sammansättningar 6│1│7, 5│2│7 och 4│3│7 där 7 ses som helheten och där sammansättningarna visar de olika delarna. Syftet med denna litteraturstudie är att lyfta fram hur matematikdidaktisk forskning beskriver elevers förståelse av tals additiva del-helhetsrelationer. Arbetet är en litteraturstudie där vetenskapliga publikationer inom matematikdidaktisk forskning har lästs och analyserats. Litteraturstudien visar på hur elevers förståelse av de första naturliga talens additiva del-helhetsrelationer kan underlätta för elever att lösa addition- och subtraktionsproblem. Det har framkommit att förståelse av tals additiva del-helhetsrelationer kan underlätta för elever att se samband mellan addition och subtraktion, att se additionens kommutativa egenskap samt att använda de tio första naturliga talens additiva del-helhetsrelationer även för additions- och subtraktionsproblem med tiotalsövergång genom att använda tio som referenspunkt. Det har även framkommit faktorer i undervisningen som främjar elevers förståelse av tals additiva del-helhetsrelationer däribland aktiviteter där eleverna ges möjlighet att utforska och kommunicera om deras förståelse. Litteraturstudien visar även att läraren har en viktig roll för att skapa en undervisning som främjar elevers förståelse. Med hjälp av strukturella representationer kan läraren synliggöra relationen mellan delarna samt mellan delarna och helheten. Vidare belyser litteraturstudien vikten av att läraren använder gester och tal för att rikta elevernas uppmärksamhet på det som undervisningen avser att lära.

No description available.

Omvårdnad och kommunikation ligger varandra nära eftersom mötet är centralt för sjuksköterskan. För att kommunikationen ska bli optimal och de inblandade ska förstå varandra krävs det att parterna står på samma grund och talar samma språk. Genom att använda sig av verbal och icke verbal kommunikation får sjuksköterskan möjlighet att se till helheten, patienten kan på så vis få möjlighet att dela med sig av upplevelser av sitt lidande. Den höga arbetsbelastningen på en akutmottagning kan påverka vårdrelationen negativt. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning för att öka kunskapen om vikten av att skapa ett unikt möte. Litteraturstudie enligt Friberg valdes som metod där 14 kvalitativa artiklar granskades. Datainsamlingen gjordes via CINAHL samt sekundärsökning genom artiklarnas referenslistor. Resultatet redovisas med följande huvudteman, Tala är guld, Att komma i andra hand och I blickfånget och 8 subkategorier. I studien framkom att patienter upplever brist på omvårdnad på akutmottagningen. Patienter upplever att sjuksköterskor är kompetenta men att de är mer fokuserade på själva uppgiften än omvårdnaden av den enskilde patienten. Bristen på kommunikation ger en känsla av att bli ignorerad och att känna sig obetydlig. Patienter beskriver vikten av att ha med sig en anhörig som representerar patienten när framförallt väntan blir lång. Sjuksköterskor som visade engagemang och empati i mötet och visade ett genuint intresse för patienten gav ett tryggt och lugnande intryck. I resultatet framkom att tillfredställande vård på en akutmottagning kräver kompetens inom både det medicinska och omvårdnadsvetenskapliga kunskapsfälten. För att kvalitén på omvårdnaden ska bli optimal bör sjuksköterskan arbeta med personcentrerad kommunikation i mötet och fokusera på helheten, att balansera omsorg och avancerad teknologi på ett professionellt sätt. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Varje år föds ungefär 20 barn i Sverige med den ärftliga och livshotande sjukdomen cystisk fibros. Cystisk fibros är en multiorgansjukdom som framförallt påverkar lungor och mag-tarmsystemet. Sjukdomen är tidskrävande och har både en fysisk och psykisk påverkan. Det finns idag ingen botande behandling men medelåldern för de med cystisk fibros har ökat från sju år till att idag vara 50 år. Sjukvården och omgivningen behöver kunskap för att kunna vårda människor med CF utifrån ett helhetstänkt för att öka deras chanser till att inte enbart överleva utan för att också uppnå livskvalité.  Syfte: Syftet var att belysa vad som bidrar till livskvalité för människor med cystisk fibros.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats baserad på fem intervjuer har genomförts för att besvara syftet. Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Upplevelsen av livskvalité, Sjukvårdens påverkan på livskvalitén och Hur omgivningen bidrar till livskvalité. Frihet, en tillitsfull vårdrelation och stöd från familj och vänner är viktiga delar för att människor med cystisk fibros ska ha möjlighet att uppleva livskvalité. Slutsats: Studien visar att det behövs ökad kunskap kring cystisk fibros. Individuell vård, delaktighet och en god vårdrelation utgör tillsammans, på olika sätt, en god vård där livskvalité främjas. Människor med cystisk fibros kan genom ökad kunskap i sjukvården och omgivningen uppleva frihet och livskvalité trots sjukdom.

<p>Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier. Enligt forskning utvecklas unga människors tankevärld och kunskapsbas om de får arbeta konstruktivt, sökande och reflekterande med uppgifter och frågor som gjorts angelägna för dem.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide har vi genomfört intervjuer medfyra elever samt en lärare på en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. För attanalysera vår empiri har vi använt oss av systemteori, copingteori samt resiliensperspektivet.Vi ansåg att dessa teorier på ett fullgott sätt belyste såväl helheten som delarna och därmedtydliggör eventuella samband/ samspel vad gäller vilka faktorer som på ett positivt sättpåverkar de ungas studieresultat. Det resultat vi fick i vår empiri samstämde väl med dentidigare forskning inom området som vi tagit del av. I vår empiri framkommer stöd frånföräldrarna som den viktigaste påverkansfaktorn för att elever ska klara nå uppsatta mål förgodkända betyg, följt av individuella förmågor så som en svårdefinierad inre kraft samtlättlärdhet. Vad som blir tydligt för oss, vilket även teorierna stödjer, är att det inte helt enkeltgår att särskilja riskfaktorer från skyddsfaktorer. Huruvida en påverkansfaktor utgör en riskeller ett skydd för en individ avgörs i relation till den sociala omgivning där individenbefinner sig. / The purpose of this paper has been to increase our understanding of the needs of children andyoung adults in order to pass secondary and upper secondary school. We have put emphasizein the factors and elements young adults themselves find of importance, something we believeis highly relevant for social work, not least the school social, as education contributes toprevent social exclusion. To achieve our purpose, we formulated four questions of research;(1) According to the students, what personal skills or traits are useful in order for them to passschool? (2) According to the students, what factors in the family/immediate environment arecentral in order for them to pass school? (3) According to the students, whatfactors/interventions from the institution are central in order for them to pass school? (4)According to the students, what factors have been the most important for their success duringtheir own time in school? We have chosen to use a qualitative method in our paper. We haveconducted interviews with four students and one teacher in a mid-sized Swedish municipality,using a semi-structured interview guide. To analyze our empiric studies, we have used asystem theory coping theory and resilience theory. We believed that these theories wouldfully illustrate both the bigger picture, as well as the details, and thereby make visible anylinks/connections between factors which in a positive way influence study results. The resultswe derived from our empiric studies were concurrent with other research in the same field. Inour empiric research, we can see that support from the parents is the single most importantfactor for students to pass school, followed by individuals skills such as a loosely defined‘inner power’ and an ability to learn quickly. It has become evident to us- and this issupported by the theories- that it is not possible to separate risk factors from protectionfactors. Whether a factor can be classed as a risk or as protective for an individual depends on the social environment of that very individual.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier. Enligt forskning utvecklas unga människors tankevärld och kunskapsbas om de får arbeta konstruktivt, sökande och reflekterande med uppgifter och frågor som gjorts angelägna för dem.