Skolan är en fördelaktig plats att bedriva brottsförebyggande arbete på. Men ansvaret ska inte bara behöva ligga på skolans axlar. I denna uppsats diskuteras lokal samverkan mellan skola och polis som ett exempel på brottsförebyggande arbetssätt. Denna studie är gjord på en av grundskolorna i ett av Helsingborgs riskområden. Uppsatsen ämnar att ge grundskolepersonalens bild av hur de: 1) upplever den nuvarande samverkan med polisen och 2) uttrycker önskan för hur de skulle vilja att samverkan såg ut. Studien har utförts hjälp av en kvalitativ webenkät. Resultatet visar att nuvarande samverkan är minimal eller icke existerande. Deltagare i studien har uttryckt en vilja om samarbeta med polisen, men utan resultat. Något som resultatet visar beror på faktorer både från skolans och polisens sida. För att få en samverkan att fungera pekar litteraturen på att struktur, god kommunikation och engagemang behövs. Vidare kan man genom gemensamma mål skapa ett långsiktigt hållbart brottspreventivt arbete. I slutdiskussionen argumenteras hur Helsingborgs riskområden skulle gynnas av närmare samverkan mellan skola och polis. Vid fortsatta studier på området rekommenderas fokus på polisens perspektiv på brottsförebyggande samverkan med skolan i Helsingborgs riskområden. / The school is an advantageous place to conduct crime prevention. However the responsibility should not only be on the shoulders of the school. This paper discusses local collaboration between school and police as an example of crime prevention practices. This study is conducted at an elementary school in one of Helsingborg's risk areas. The aim is to give a picture of how the elementary school employee 1) experience the current collaboration with the police, and 2) how they would like the cooperation to be. The study has been conducted using a qualitative web survey. The result shows that current collaboration is minimal or non-existent. Participants in the study have expressed their willingness to cooperate with the police, but without any results. Something that the results shows to be due to factors both by the school and the police. In order to make an interaction work, literature points to the need for structure, good communication and commitment. Furthermore, through common goals, a long-term sustainable crime-prevention work can be reached. The final discussion argues how Helsingborg's risk areas would win on a closer cooperation between the school and the police. Further studies in the field recommend focusing on the police perspective on crime prevention cooperation with the school in Helsingborg's risk areas.

The project site in Helsingborg is located on a pier in a harbour area in Öresund, in Sweden’s southernmost province of Skåne. Helsingborg is Sweden’s eighth largest city. It is a densely built urban city, with a large former port area under redevelopment. The project site covers an old warehouse building - Magasin 405, and its surrounding plot. The goal is to re-use and repurpose the warehouse into a attractive meeting place in the city, while adding building volumes and public space to accommodate public activities and housing units within the project site. The new proposal is aiming to revatalize the waterfront area of Oceanhamnen (the Ocean Harbour) and help connect the segregated neighbourhoods ’North’ and ’South’ (”Norr” and ”Söder”) of the city centre. The renovation of Magasin 405 will make the waterfront district, and the city as a whole,more dynamic.

The Swedish municipalities have traditionally, as suppliers of gas, electricity and district heating to end-use consumers, been one of the key actors of national energy politics. Yet, although Swedish district heating systems typically are owned by the public, neither electricity nor heat production is always under public control. This has historically imposed limitations on municipal plans for own CHP (Combined Heat and Power) plants and district heating systems. Previous research in the field have established that an organisational division between companies active in either heat or electricity supply was one of the most serious challenges for municipal engagement in energy affairs after WW2. Yet, in many cases municipal energy departments have engaged in joint cooperation projects with process industries and power companies, in order to utilize technical expertise and industrial waste heat for the build-up of the local energy system. Processes of initiating, developing and maintaining such cooperation projects - and the erection of municipal CHP plats - are focused upon here. The purpose of this research project is to describe and analyse the roles played by two municipalities (Helsingborg and Gävle) in the years 1945-1983. The specific research questions were as follows: How were different socio-technical systems for electricity and heat supply introduced and how were different alternatives received within the frames of the municipal organisations? What was the impact of competition between different alternatives on the development of the local energy systems? It shows that strategies for municipal-industrial cooperation are vital for the possibilities of municipal energy companies to come to terms with the organisational gulf between power and heat companies. It is argued that the forming of strategical alliances can illustrate how municipal organisations not always act in autonomous positions. It can rather be the other way round - it is strategies for cooperation and competition that make the municipality a key actor in the local energy system.

Street-racing är ett världsomspännande och växande fenomen, som är en källa till mycket nöje för de deltagande, men samtidigt orsakar åtskilliga dödsfall och skador på både person och egendom varje år. I Sverige innebär de medföljande problemen med street-racing framför allt brott mot trafikförordningen och andra trafikrelaterade lagar, samt den fara det utgör för både förare, åskådare och allmänheten. Helsingborg som stad har länge figurerat på den svenska street-racing-scenen, och varit förknippat med ett starkt motorintresse, inte minst tack vare den årligen återkommande Vallåkraträffen, och detta tar sig uttryck i form av ostrukturerade fordonsträffar, drifting, och street-racing. Denna studie undersöker och klarlägger förekomsten av street-race i Helsingborg, i såväl omfattning som form, samt hur berörda myndigheter och institutioner har arbetat för att motverka detta. Det centrala frågeställningarna i studien var att undersöka hur street-racing beskrivs i Helsingborg, vilken problematik och brottslighet det medför, och hur kan det brottsförebyggande arbetet förbättras och utvecklas? För att åstadkomma detta hölls semistrukturerade intervjuer med nyckelinformanter vid Polismyndigheten, Helsingborgs Kommuns Trafikenhet och Brottsförebyggande samordning, samt Svenska Motorklubbens Helsingborgsgren. Utöver detta analyserades även rapportering av street-race i Helsingborg i nyhetsartiklar. Denna studie tar formen av en explorativ fallstudie och har därmed en kvalitativ och induktiv ansats. I resultaten från intervjuerna och nyhetsartiklarna framkom det att Street-racing är ett ökande problem i Helsingborg och det lockar både deltagande och publik inte bara nationellt, utan även från andra länder. Street-racing beskrivs som svårarbetat, och att problemet har en tendens att förflytta sig när insatser görs. Genom att se till tidigare forskning från länder där street-racing är ännu starkare rotat, i kombination med nyinhämtad kunskap om hur arbetet sker på lokal nivå i Sverige, ges förslag på hur ett effektivt arbete mot street-racing kan ske. / Street-racing is a worldwide and growing phenomenon, and is the source of a lot of amusement for the participants, although at the same time it is the cause of several deaths and injuries on both people and property every year. In Sweden, the problems that follow street-racing are mainly crimes against the traffic ordinance and other traffic-related laws, as well as the danger posed for both drivers, bystanders and the general public. Helsingborg as a city has long appeared on the street-race scene, and been associated with a large interest in motor and vehicles, a lot thanks to the yearly recurring Vallåkraträffen, which expresses itself through unstructured vehicle gatherings, drifting and street-racing. The following study examines and clarifies the presence of street-racing in Helsingborg, in its fullest extent, and also how affected authorities and institutions have worked to combat the problem. The most central subject of the research questions of the study was to look into how street-racing is described in Helsingborg, what kind of non-criminal problems as well as crimes it brings, and in which way can the crime preventive work improve and develop? To accomplish this, semistructured interviews were held with key informants from the Police, Helsingborg municipalities Traffic Office and crime preventive coordinator as well as representatives of The swedish motorclub. In addition to this, reports of street-racing in news articles from Helsingborg were also analyzed. This study takes the shape of an explorative case study and therefore has a qualitative and inductive focus. The results of the interviews and news-articles showed that street-racing is an increasing problem in Helsingborg and it attracts both participants and spectators not just nationally but also from other countries. Street-racing is described as a difficult challenge to solve, and the problem has a tendency of moving rather than being solved when an effort is made. By looking at previous research from countries where street-racing is even more strongly rooted, in combination with newly gathered knowledge on how the work continues on a local level in Sweden, suggestions are given on how to work effectively against street-racing.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap och resonera kring biltrafikens potentiella negativa konsekvenser för stadsplaneringen inom flera svenska städer och med Helsingborg som exempel. I denna fallstudie presenteras bilens historia och uppkomst i Sverige och hur planeringen av de svenska städerna och samhället har präglats av biltrafiken. Hållbarhet kopplas starkt till trafik och städers utveckling och därför belyses även begreppet i uppsatsen. Metoderna för arbetet har baserats på vetenskapliga böcker och artiklar samt intervjuer med tjänstepersoner från kommunen som är insatta i ämnet. Resultatet från detta arbete har varit bland annat svar på frågeställningar där jag i undersökningen har åstadkommit svar för hur situationen i Helsingborg förefaller.Helsingborg är en svensk stad belägen i söder av nationen i region Skåne vid Öresund mittemot Danmark. Staden har en viktigt geografisk placering då den påverkar utvecklingsmöjligheterna för omkringliggande område, kommuner och regioner. Staden bemöter problem med luftföroreningar som överstiger gränsen för normal förorening och dessutom svårigheter med biltrafiken som drabbar invånarna med bullernivåer, olyckor, otrygghet, trängsel som är motbjudande och konkurrerar samt ständigt hotar andra färdmedels förutsättningar. Ett verktyg som Helsingborgs kommun har i förfogande för att minska biltrafikens resor är bland annat parkering, tillgänglighet av andra färdmedel och nya förtätade hållbara stadsförnyelseprojekt som exempelvis H+. / The purpose of this study is to further develop knowledge of this topic and discuss the potential negative effects of car traffic on urban planning in multitude of Swedish cities, with Helsingborg as an example. In the study, the car's historical importance and origin in Sweden is presented and how the planning of the Swedish cities and society has been characterized by car traffic. Sustainability is vigorously associated with the development of traffic and cities and therefore the term is also highlighted in the essay. The methods for this work have been based on scientific books and articles as well as interviews conducted with officials from the municipality who are acquainted with the matter at hand. The results of this work have been primarily answers to question formulations inquired in the outset of the attained examination. The answers were cited after analysis in relation to the situation in Helsingborg.Helsingborg is a Swedish city located in the south of the nation in the region of Skåne by the Öresund, opposite of Denmark. The city has an important geographical location as it affects the development opportunities of the surrounding area, municipalities and regions. The city faces complications regarding air pollution with numbers exceeding the limit of normal pollution. Other issues generated as repercussions of car traffic that affects residents substantially are excessively high noise levels, accidents, insecurity, congestion which is repulsive and consistently competing as well as constantly threatening the conditions of other means of conveyance. One tool that the Municipality of Helsingborg has at their disposal in order to reduce car travel is predominantly parking, availability accessibility of other means of transport and also new densified sustainable urban renewal projects such as H+.

Syftet med denna studie är att undersöka skärningspunkten mellan traditionella nyhetskanaler och Facebook för att se vilken roll Facebook spelar för de lokala nyhetsaktörerna i Helsingborg. Vi har undersökt Helsingborgs Dagblad, Lokaltidningen Helsingborg, SVT Nyheter Helsingborg och SR P4 Malmöhus för att se hur deras arbetsprocess, nyhetsinnehåll och publikinteraktion påverkas av Facebook. Eftersom medierna besitter makt att sätta dagordningen för vad människor får för information har vi använt oss av teorier kring nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande i vår studie. För att i ett större perspektiv se vilken roll Facebook spelar för den lokala journalistiken i Helsingborg har vi även använt oss av medieekologisk teori. Vår undersökning består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen är en innehållsanalys av de fyra lokala nyhetsaktörernas innehåll, där vi jämfört publiceringen i traditionella kanaler med publiceringen på Facebook. Vi har även undersökt publikens reaktioner på det publicerade innehållet. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer med en representant från varje undersökt nyhetsaktör. Syftet har bland annat varit att få mer information om hur de uppfattar att Facebook påverkar deras arbetsprocess. Resultaten visar att Facebook påverkar de traditionella nyhetsaktörerna på orten, men i olika grad. Den tydligaste skillnaden är att Facebook spelar en större roll för de kommersiella tidningarna än för public service-aktörerna. Det publicerade innehållet skilde sig åt mellan de olika kanalerna. Ett framträdande resultat var att brott och rättsfrågor dominerade på Facebook, vilket kan förklaras med att det är snabba händelsenyheter som väcker känslor och engagerar publiken. Resultaten visar att nyhetsaktörerna tycker sig komma närmare sin publik genom Facebook, och att publiken har ökade möjligheter att påverka nyhetsaktörernas nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur etnisk bakgrund, med fokus på utomeuropeisk bakgrund och klass, representerades i Helsingborgs Dagblad jämfört med befolkningssammansättningen i Helsingborgs kommun under åren 2000 och 2018. Frågeställningarna utgick från vilka aktörer, geografiska områden och ämnen som tidningen rapporterade om för att visa eventuella skillnader eller likheter mellan åren.  Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys med fokus på utomeuropeisk bakgrund och socioekonomiska områden. Det kodade materialet består av totalt 207 artiklar med utgångspunkt från pappersupplagan av Helsingborgs Dagblad under en syntetisk vecka respektive år. Resultatet visade att representationen av aktörer med utomeuropeisk bakgrund i Helsingborgs Dagblad gav en representativ bild jämfört med befolkningssammansättningen i kommunen år 2000. Däremot visade studien att representationen låg kvar på ungefär samma procentenhet i tidningen år 2018 trots att befolkningen med utomeuropeisk bakgrund ökat med drygt 10 procentenheter i kommunen. Resultatet visade också att män representerades dubbelt så mycket i tidningen jämfört med kvinnor. Kvinnor med utomeuropeisk bakgrund representerade inte alls under kodningen av 2000 och 2018. Den teoretiska ramen för uppsatsen utgick framförallt från kulturteoretikern och sociologen Stuart Halls representationsteori från 1997. Den viktigaste slutsatsen från resultatet är att Helsingborgs Dagblad, Sveriges största lokaltidning, inte uppnår att representera befolkningssammansättningen i kommunen på ett rättvist sätt.

Kollektivtrafik är en stor del av mångas vardag och en självklar del av staden. Internationellforskning visar att möjligheten för medborgare att delta i kollektivtrafikplaneringen är tämligenlåg. Däremot saknas det kunskap kring hur detta ser ut i Sverige. Syftet med denna studie varatt öka kunskapen kring hur medborgardeltagande kan se ut inom planeringen avkollektivtrafik. Studien syftade även till att skapa en förståelse för hur planering av kollektivtrafiksker i praktiken. För att undersöka detta har en fallstudie av bussprojektet HelsingborgsExpressen iHelsingborg genomförts. Genom en analys av policydokument och intervjuer medtjänstepersoner har det skapats en nyanserad bild av HelsingborgsExpressen samtmedborgardeltagande inom kollektivtrafik.Studien visar att kollektivtrafikplanering utgår från en rationell planeringsmodell som följertydliga planeringsprinciper för att bidra till uppsatta mål. Målet om en ökad andelkollektivtrafikresenärer förekommer ofta inom denna diskurs. Planeringsprocessen förHelsingborgsExpressen har i mångt och mycket liknat detta tillvägagångssätt. Studien visardock att det inom HelsingborgsExpressen till viss del skett en kombination av rationell ochkommunikativ planering. I planeringen genomfördes en dialog på stadsdelen Råå där syftet varatt få reda på hur medborgarna ställde sig till tre olika alternativ för bussens sträckning. Studienvisar också på att en dialog inom kollektivtrafikplanering kan syfta till att informeramedborgare, få tillgång till den lokala kunskapen samt som ett verktyg för en ökad inkluderingav medborgarna. Inom HelsingborgsExpressen framgår det att medborgarnas lokala kunskapär betydelsefull, däremot finns det tvivelaktigheter angående hur kunskapen har använts samtvilken betydelse den har haft i den beslutsfattande processen. / Public transportation is an essential part of many people’s everyday life and a natural segmentof the city. Research outside Sweden shows that the possibility for citizens to participate withinthe planning of public transportation is rather limited. There is a lack of knowledge whetherthis statement applies to a Swedish context or not. The purpose of this study was to contributewith knowledge and understanding to the discourse of citizen participation and the planning ofpublic transportation in Sweden. This has been achieved by a case study of a Bus RapidTransportation project called HelsingborgsExpressen (The Helsingborg Express) in the southernpart of Sweden. A content analysis and interviews with planners has resulted in a nuancedpicture of HelsingborgsExpressen and citizen participation within the public transportationplanning.The study shows that the planning of public transportation is based around a rational planningdiscourse that follows established planning principles and set goals. The goal of a redoubledmarket share for the public transportation occurs frequently within the discourse in question.The planning process for HelsingborgsExpressen is, in many regards, an example of this. Withinthe planning, one opportunity for citizen participation occurred in the district Råå. The purposeof this citizen participation was to let people prioritize amongst three possible routes for the bus.The study also shows that citizen participation within the planning of public transportation canbe used to inform the citizens, access their local knowledge as well as a tool for including thecitizens to a greater extent. Within HelsingborgsExpressen, the study shows that the citizens’local knowledge is valuable, but the question regarding how this local knowledge has been usedin the decision-making process still exists.

The project site in Helsingborg is located on a pier in a harbour area in Öresund, in Sweden’s southernmost province of Skåne. Helsingborg is Sweden’s eighth largest city. It is a densely built urban city, with a large former port area under redevelopment. The project site covers an old warehouse building - Magasin 405, and its surrounding plot. The goal is to re-use and repurpose the warehouse into a attractive meeting place in the city, while adding building volumes and public space to accommodate public activities and housing units within the project site. The new proposal is aiming to revatalize the waterfront area of Oceanhamnen (the Ocean Harbour) and help connect the segregated neighbourhoods ’North’ and ’South’ (”Norr” and ”Söder”) of the city centre. The renovation of Magasin 405 will make the waterfront district, and the city as a whole,more dynamic.

Föreliggande avhandling studerar kommunala policyprocesser i en fråga där ett flertal olika policyområden ingår: övergången till alternativa drivmedel i kollektivtrafiken. Genom att undersöka hur och varför sådana policyer utvecklats i två kommuner bidrar studien dels till att förklara hur policy utvecklas på kommunal nivå; dels till att skapa förståelse för policyskapande där olika policyområden ingår. Genom fallstudier har policyprocesserna vid övergången till biogas i stadsbusstrafiken i Linköpings och Helsingborgs kommuner undersökts. Studien är processorienterad och fokuserar huvudsakligen på hur och varför aktörer, utifrån sina resurser, intressen, problemdefinitioner och lösningar, kan påverka policy. Resultaten visar hur policyprocesserna vid övergången till biogas präglats av traditionella policyområden där aktörer, intressen och resurser skilt sig åt beroende på sektor. Samtidigt visar avhandlingen att en sammankoppling mellan policyområdena för energi, miljö och transport varit väsentligt för att aktörer skulle kunna driva igenom sina förslag. För att göra detta har gränsgångare – policyentreprenörer som gått över gränserna för de tre policyområdena – varit centrala genom att initiera breda samarbeten där aktörer företrädande energi, miljö och kollektivtrafik identifierat och eftersträvat ett gemensamt mål. / This thesis studies municipal policy processes where several policy sectors are involved: the transition to alternative fuels in public transport. Examining how and why those policies have developed in two municipalities, the study will contribute to explain how policy are shaped on a municipal level and also contribute to further knowledge of policy processes where different sectors are involved. Through case studies, the policy processes concerning the introduction of biogas in city buses in the municipalities of Linköping and Helsingborg have been studied. The study is process oriented and mainly focuses on how and why actors with their resources, interests, problem definitions and solutions, can influence policy. The results show that the processes consisted of traditional policy sectors where actors, interests and resources differed between the sectors. In addition, the thesis shows that a connection between the energy, environment and transport policy sectors has been essential for policy development. Boundary walkers – that is, policy entrepreneurs that crossed the boundaries between the three sectors – have been central to initiate broad collaborations where actors representing energy, environment and public transport identified and strived to a common goal.