I denna uppsats utreds vilka metoder och åtgärder som bidrar till att en stad blir cykelvänlig. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som bidrar till att fler väljer att cykla inom staden samt underlättar för de som cyklar. Målsättningen är att komma fram till vilka åtgärder och tillvägagångssätt som en kommun kan använda sig av för att bli mer cykelvänlig och därigenom underlätta för miljövänligt resande.  Först läggs en kunskapsgrund vilken mynnar ut i en hypotes om vilka aspekter och områden som är viktiga för att underlätta för och skapa en stadsstruktur som är gynnsam för cyklister. Därefter genomförs en fall- studie av hur Helsingborgs stad, Lunds kommun och Malmö stad har arbetat med cykelplanering och cykelfrämjande åtgärder. Slutligen skapas utifrån hypotesen en bedömningsmall i resultatavsnittet mot vilken kommunernas arbete bedöms och utvärderas. Resultatet ligger till grund för en vidare analys och diskussion kring om en cykelvänlig stad är uppnåbar samt vad det kan bero på att kommuner fokuserar resurser och arbete på vissa aspekter av cykelplanering medan de inte arbetar med andra.

Ytan är en av kommunernas viktigaste resurser. På ytan spenderar människor sin vardag, möter andra människor, bygger tillit, utbyter idéer och förväntar sig kunna transportera sig på ett enkelt och bekvämt sätt. Transporter är nära förknippat med ytanvändning där det finns tydliga samband mellan de två. Här har planeraren en central roll när kommunerna ställs inför stora utmaningar som ökad befolkningstillväxt, urbanisering och föroreningar som med bristfälliga åtgärder riskerar att fördärva platsens värden. I den här uppsatsen studeras ytanvändning i Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun. Studien besvarar hur olika trafikslag påverkar ytanvändningen, hur överbliven yta disponeras, vilken effekt kommunernas policys får för den fysiska miljön och vilka ytbesparande förutsättningar studerade kommuner har för att ställa om med hänsyn till rådande trafiksituation. Syftet i denna studie uppnås genom kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt där kommunala dokument från Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun, statistik samt trafikrelaterade teorier och tidigare forskning inkluderas. Resultatet av studien visar att det finns ytbesparande potential. Kommunerna planerar numera för förtätning, funktionsblandning, varierade upplåtelseformer samt ytsnåla trafiklösningar som GC och KT som förväntas spara yta och öka tillgängligheten. I kommunernas planeringen identifieras mönster med planering från centrum där enklare DP:s hittas i centrum medan mer omfattande DP:s sker runt stadskärnan. Planeringen har en tydlig social dimension som måste beaktas. Slutligen visar studien att det finns flera möjliggörande och begränsande aspekter såsom inlåsningseffekten av bilen samt diverse externa och interna förhållanden.

I Helsingborg pågår uppförandet av en ny stadsdel vid namn Oceanhamnen som ger plats för centralt belägna bostäder, kommersiella fastigheter och publika ytor i ett område som tidigare utgjorts av hamn- och industrimark. Studien syftar till att undersöka vilka intressen som styr den vattennära stadsutvecklingen i Oceanhamnen när det ännu inte finns några invånare i stadsdelen. Utgångspunkten för studien ligger i den sociala hållbarhetsdimensionen och hur allmänhetens behov beaktas genom intressenter och invånarinvolvering. Studien är utformad som en fallstudie där det empiriska materialet i huvudsak utgörs av flertalet semistrukturerade intervjuer. Materialet kopplas till ett teoretiskt ramverk kring uppkomsten av den rättvisa staden samt relationen mellan en nyliberal urbanisering och en kommunikativ, invånarfokuserad ansats i stadsplaneringen. Studiens slutsatser visar hur marknadens intresse styrt bostadsproduktionen i Oceanhamnen och att väldigt få insatser gjorts för att inhämta allmänhetens synpunkter kring stadsutvecklingen. Vidare har ambitionen om en socialt hållbar stadsdel varit svår att leva upp till, dels utifrån fysiska barriärer som försvårar stadsdels integrering med staden dels genom bostadsbestånd som primärt riktar sig till en välbemedlad målgrupp. / In the city of Helsingborg, a new district called Oceanhamnen is under construction in a former port and industrial area, making room for centrally located housing, commercial properties and public spaces. This master thesis aims to investigate the interests influencing the urban waterfront redevelopment in Oceanhamnen under the condition that there are no residents in the district yet. The study is focusing on social sustainability and how the voices of the public are taken care of through stakeholders and citizen participation. This master thesis is designed as a case study with material mainly consisting of semi-structured interviews. The material is set in a theoretical framework concerning the just city and the relation between a neoliberal urbanism and the communicative turn in urban planning. The conclusions show how commercial interest has dominated housing construction in Oceanhamnen and that very few efforts have been made to obtain the public's views on the urban redevelopment. Furthermore, the city’s ambition for a socially sustainable district has been difficult to meet up to, partly based on physical barriers that make it harder for the area to integrate with the rest of the city and partly through housing that is primarily address a affluent target group.

Ljudbildspel har producerats på tidningar i Sverige sedan 2007. De har blivit ett allt mer vanligt förekommande medieformat som idag syns på såväl kvällspressens, de stora morgontidningarnas och de lokala tidningarnas hemsidor. Samtidigt gör så gott som alla redaktioner nedskärningar, vilket inte minst drabbar fotograferna vars arbetsbörda växer i och med att bilder får en allt mer framträdande roll i pressen (Frigyes, 2010, s. 4-10). Produktionen av ljudbildspel är tidskrävande då fotografen inte bara tar bilder utan även ska ta fram ljud och klippa ihop det tillsammans med bilderna. I den här fallstudien av hd.se undersöks hur många som tittar på ljudbildspelen på deras hemsida samt om det finns vissa gemensamma karaktärsdrag hos de ljudbildspel som är mest besökta. Studien delas in i två delar där resultaten kombineras för att besvara studiens syften och frågeställningar. Den första delen av studien är en granskning av ljudbildspelens besöksstatistik samt besöksstatistik på andra delar av hemsidan för att utröna hur många som tittar på ljudbildspelen. Den andra delen är en kvantitativ innehållsanalys av samtliga ljudbildspel på hd.se där vi undersöker specifika karaktärsdrag hos varje ljudbildspel samt undersöker hur man puffat (gjort reklam) för ljudbildspelen både på webben och i papperstidningen. Båda delarna av studien kombineras för att svara på om de mest besökta ljudbildspelen har några specifika karaktärsdrag gemensamt. Studiens resultat visar att ljudbildspelen på hd.se har färre unika besökare än artiklar som behandlar samma ämne. Skillnaden till artiklarna var dock relativt liten. Med tanke på att ljudbildspelen är svåra att hitta på hd.se kan man ändå säga att intresset för ljudbildspelen är relativt stort. Intresset har dessutom stadigt ökat sedan man började producera dem 2007. Studiens resultat visar även att ljudbildspel på hd.se med vissa karaktärsdrag har fler unika sidvisningar än övriga ljudbildspel, samtidigt som dessa karaktärsdrag oftast saknas i ljudbildspelen. Exempel på dessa karaktärsdrag är ljudbildspel som behandlar ämnen som brott och juridik samt innehåller negativa inslag. Vidare har studien visat att ljudbildspel som man puffat för på hd.se har fler unika sidvisningar samtidigt som puffar i papperstidningen inte verkar påverka antalet unika sidvisningar.

In this essay, we focus on how Helsingborg uses its cultural part of the total tourism. Are there any sights or attractions that have something extra that makes a tourist wants to go to Helsingborg and visit them, and what's the traction forces that are behing? For a municipality, in our case Helsingborg will be able to attract tourists and visitors must be able to market themselves in a good way so the tourists know about what the municipality has to offer. In our previous research, there are both similarities and differences in how to work with culture as part of the tourism industry. The main similarity we have come to is that the history of all the sights and attractions are mainly highlighted and the difference is that you see their work processes in different ways in how to work with cultural tourism. All the places we've studied all have a well-functioning tourism in the whole of the factors mentioned in this essay, but it comes to working well thought out with all the factors that may have an impact on how long you can be a destination or not. / I vår uppsats fokuserar vi på hur Helsingborg arbetar med kultur som en del i den totala turismen som finns. Har kulturella sevärdheter och attraktioner något extra som gör att en turist vill åka till platsen och vad kan det vara for dragningskrafter som ligger bakom? För att en kommun, i vårt fall Helsingborg ska kunna locka turister och besökarna måste man kunna marknadsföra sig på ett bra sätt så turisterna vet om vad kommunen har att erbjuda. I vår tidigare forskning finns det både likheter och skillnader i hur man arbetar med kultur som en del av turismbranschen. Den främsta likheten vi kommit fram till är att historien bakom alla sevärdheter och attraktioner är det som främst lyfts fram och skillnaden är att man ser sina arbetsprocesser pa olika sätt i hur man arbetar med kulturturism. Alla platser vi har studerat har alla en välfungerande turism i det stora hela i de faktorer som nämns i vår uppsats, men det gäller att arbeta genomtänkt med alla faktorer som kan tänkas ha en påverkan på hur länge man kan vara en destination eller inte.

Temporära användningar och social hållbarhet, är det två begrepp som kan gå hand i hand? Genom denna uppsats, som är en fallstudie av det temporära projektet Pixlapiren, undersöker vi om det är möjligt. Pixlapiren är ett projekt i ett stadsutvecklingsområde i södra Helsingborg som kommer börja bebyggas inom några år. Studien går ut på att undersöka och få en förståelse om hur utvecklarnas perspektiv av Pixlapiren skiljer sig eller är lika från brukarnas upplevelser. Vi ifrågasätter om temporära användningar fungerar i det svenska samhället. Metoderna som används i denna uppsats är dokumentanalys, observation och intervjuer. I den teoretiska bakgrunden presenterar vi begrepp och teorier från den temporära- och sociala hållbarhets diskursen. Arbetsprocess har påverkats av den rådande pandemin, Covid-19. Pixla anses vara en socialt hållbar plats och en givande del i samhället enligt brukarna. Brukarnas idéer och initiativ har utrymme att påverka den framtida planeringen av platsen. Pixlapiren är ett exempel på en välfungerande temporär användning. Samtidigt riktas kritik mot kommunens tjänstepersoner som brister i engagemang för platsens utveckling. Vi argumenterar att vägen till social hållbarhet behöver vara lika hållbar som målet. / Temporary uses and social sustainability, are they two concepts that can go hand in hand? Through this essay, which is a case study of the temporary project Pixlapiren, we investigate if it is possible. Pixlapiren is a project in an urban development area in southern Helsingborg that will start to be built within a few years. The study aims to investigate and gain an understanding of how the developers perspective of Pixlapiren differs or is similar with the experiences of the users. We question whether temporary uses work in the Swedish society. The methods used in this paper are document analysis, observation and interviews. In the theoretical background we present concepts and theories from the temporality and social sustainability discourse. The working process has been influenced by the prevailing pandemic, Covid-19. Pixla is considered to be a socially sustainable place and a rewarding part of society according to the users. The ideas and initiatives of the users have the possibility to affect the future planning of the place. Pixlapiren is an example of a well-functioning temporary use. In the meantime criticism is addressed to the municipality's service personnel who lack commitment to location and development. We argue that the path to social sustainability needs to be as sustainable as the goal.

Uppsatsen fokuserar på hur ras och etnicitet representeras visuellt i de fotografier som finns på Helsingborgs kommuns hemsida. En kvantitativ innehållsanalys utförs för att kartlägga hur ras och etnicitet visualiseras i materialet och sedan sätts detta i relation till Helsingborgs faktiska invånare och Helsingborgs kommuns egna riktlinjer för visuell identitet. Studien kompletteras sedan med en kvalitativ semiotisk- och diskursanalys för att tolka innehållet i bilder under olika sektioner och deras betydelse, samt vad de representerar i den kontext de används och intertextuellt. Resultatet och analysen diskuteras och problematiseras sedan för att belysa problemområdet ytterligare med ändamålet att besvara frågeställningen och uppfylla syftet med forskningen. Studien grundar sig i teorier kring framförallt postkolonialism och representation, där identitet, stereotyper, vithet, ras och etnicitet är viktiga teoretiska beståndsdelar. Forskningen lyfter en brist på mångfald och inkludering i de fotografiska bilder som finns på Helsingborg.se och belyser den problematik som finns i den större bilden som en kollektion av bilder gemensamt skapar i sin intertextualitet. Den visuella analysen visar ett särskilt anmärkningsvärt resultat där flertalet vardagliga sektioner på hemsidan helt exkluderade en variation i etnisk mångfald bland människorna i bilderna, till fördel för vit, västerländsk överrepresentation, vilket potentiellt bidrar till och uppmuntrar exkludering, utanförskap och segregation. / The research focuses on how race and ethnicity is represented visually in the photographs available on Helsingborg municipality's website. A quantitative content analysis was carried out to map how race and ethnicity are visualized in the material and then put this in relation to Helsingborg's actual inhabitants and Helsingborg's municipalities own guidelines for visual identity. The study is then supplemented with a qualitative semiotic and discourse analysis to interpret the content in the images under different sections on the website and their significance, as well as what they represent in the context in which they are used and also in their intertextually. The result and the analysis are then discussed and problematized to shed further light on the problem area with the purpose of answering the main research question and fulfilling the purpose of the research. The study is based on theories about primarily postcolonialism and representation, where identity, stereotypes, whiteness, race and ethnicity are important theoretical components. The research highlights a lack of diversity and inclusion in the photographic images that exist on Helsingborg.se and point out the problems that exist in the larger image that a collection of images jointly creates in their intertextuality. The visual analysis shows a particularly remarkable result where many everyday sections on the website completely excluded variation in ethnic diversity among people in the images, in favor of white, Western overrepresentation, which potentially contributes to and encourages exclusion, seclusion and segregation.

The paper evaluates nature-based solutions for a retrofitting proposal for the combined regeneration, climate adaptation, and green space management of the industrial area Gåsebäck in Helsingborg, Sweden. The objective of this study was to evaluate options for how Gåsebäck could be sustainably regenerated and developed, while providing additional security against future negative effects of climate change, through the implementation of nature-based solutions. The methods used were unstructured interviews, literature study, thematic data analysis, and scoping review. Some urban societal challenges the area is facing were identified as Urban regeneration, Climate adaptation, and Green space management. The suggested NBSs to address these challenges are phytoremediation, mycoremediation, street trees and bushes, green walls, green roofs, flower beds, permeable surfaces, roadside greenery, rain gardens, de-culvertation and pocket parks. Examples of how the identified nature-based solutions can be retrofitted to block Italien are installing green walls on the old fire station for noise and pollution abatement, biodiversity increase, climate regulation, and enhancement of green elements; green roofs on various buildings for e.g. water management, increased biodiversity and green elements; street trees and bushes along the streets Södergatan and Malmöleden/Gåsebäcksvägen for noise and pollution abatement, water management, biodiversity increase, and enhancement of green elements; site specific installation or pocket park with phyto- or mycoremediation; flower beds and roadside traffic to increase attractiveness; and rain gardens and permeable surfaces for water management. / <p>20180620</p>

Abstract Station-nearness principles as we will discuss in this paper, deals with the coordination of urban functions with the public transportation network. When we talk about functions, we mean residences, workplaces, commercial services, entertainment venues, places of culture, etc. These functions should be high density, there should be a mix of them and they should be pedestrian friendly in nature. Effective integration of functions around train stations brings many benefits and is one of the best means by which you can increase public transport use and increase the accessibility for people in a region. More and more, cities in North America, Europe and other places, are exploring the idea of how this concept can be applied. The Copenhagen region as we will discuss, has placed station-nearness principles at the forefront of their finger plan. Since the Copenhagen region has applied these principles, they have seen clear results with increased public transit ridership, as well on the overall, an increase in the standard of living. As many places are exploring the concept, not everyplace has been able to make the concept work. When we look at Scania, the concept is under utilized to a degree. There continues to be many populated and dense areas in Scania where the coordination of urban functions with public transit is lacking. The automobile is also gaining stronger competition over public transportation; this is a concern in terms of the sustainable future and quality of life for the region. It is not always the solution to simply expand the public transportation network, rather it can be significant to explore more upon the concept of station-nearness principles so that the existing public transit network can be made more effective. It is important to compare places, see in our case study how the concept has worked in the Copenhagen region and look into why the concept is lacking in Scania, as well, what can be done to implement it more in Scania. It is also important how the Öresund region as whole, can play a role with developing the concept, as well, how the concept can benefit the Öresund region vice versa.

The study addresses the topics of climate adaptation and sustainability in coastal areas, using Oceanhamnen in Helsingborg as a case study. The research examines the measures taken to adapt the area to climate change and evaluates the sustainability considerations in the planning. The theoretical framework for the study is based on future scenarios assembled from international organizations and Swedish authorities. Within the study, the three different methods literature analysis, observation, and interviews are simultaneously utilized to address the research questions. The results indicate that climate adaptation measures have been taken into account based on the latest future scenarios during the planning stage of Oceanhamnen. However, future scenarios evolve over time, and this does not necessarily ensure the maintenance of the area’s climate adaptation in the future. / Studien behandlar ämnena klimatanpassning och hållbarhet inom kustområden, som ett fallstudie med Oceanhamnen i Helsingborg som utgångspunkt. Arbetet undersöker vilka åtgärder som har tagits för att klimatanpassa området och hur hållbart det har planerats. De teoretiska ramarna för studien är framtidsscenarier som har sammanställts från internationella organisationer och svenska myndigheter. Inom studien används de tre olika metoder litteratur analys, observation samt intervju parallellt för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att klimatanpassningsåtgärder har vidtagits med hänsyn till de senaste framtidsscenarierna under planeringsstadiet av Oceanhamnen. Dock ändras framtidsscenarierna med tid och detta behöver inte betyda att områdets klimatanpassning bibehålls i framtiden.