När COVID-19 pandemin slog till över hela världen i början av 2020 tvingades företag snabbt agera för att hantera medarbetarna och deras arbete. Denna studie undersöker hur företag hanterade informationssäkerhet när arbete flyttades från kontor till hem, och vilka lärdomar som kan dras för att identifiera framgångsfaktorer och fallgropar vid framtida hantering av krissituationer. En stor utmaning vid övergången till distansarbete var bristen på säkerhetsspecialister och utbildning inom säkerhet, samt en bristande förståelse för de risker som följer med hanteringen av företagsinformation och data. Syftet med studiens frågeställning ”Vilka lärdomar kan dras gällande informationssäkerhet från omställningen från kontor till hemarbete i samband med pandemin?” är att ge företag och organisationer en djupare förståelse och medvetenhet för att undvika tidigare misstag och ta efter andra företags framgångsrika metoder för hantering av krissituationer. Studien har utförts i form av en ansikte-mot-ansikte-undersökning och data har samlats in genom sju semi-strukturerade intervjuer. För att analysera den insamlade data har en tematisk analys genomförts. Resultaten av studien visat att förberedelser, hög medvetenhet och förståelse för säkerhet hos medarbetare, kontinuerlig utbildning, placering av säkerhetsansvariga på rätt plats och ett effektivt samspel mellan chefer och medarbetare markant ökar chanserna att hantera en krissituation utan större påverkan. / When the COVID-19 pandemic hit the world in early 2020, companies were forced to act quickly to manage employees and their work. This study examines how companies handled information security when work moved from the office to the home, and what lessons can be learned to identify success factors and pitfalls in future crisis management. A major challenge in the transition to remote work was the lack of security specialists and training in security, as well as a lack of understanding of the risks that come with handling company information and data. The purpose of the study's question "What lessons can be learned regarding information security from the transition from office to working from home in connection with the pandemic?" is to give companies and organizations a deeper understanding and awareness to avoid past mistakes and to imitate other companies' successful methods of handling crisis situations. The study has been carried out in the form of a face-to-face-survey and data has been collected through seven semi-structured interviews. To analyse the collected data, a thematic analysis has been carried out. The results of the study showed that preparation, high awareness and understanding of security among employees, continuous training, placement of security officers in the right place and an effective interaction between managers and employees significantly increase the chances of handling a crisis without major impact.

Covid-19 meant that infection prevention measures needed to be taken. Many businesses around the country had to make rapid digital changes, with telework as an important tool. Approaches and prerequisites for digital solutions may have been different for society's many actors and businesses. A qualitative study, in relation to physical planning, has been carried out in Karlstad municipality, to explore the effects of telework in public administration and municipal processes. The question is what challenges arose in community planning during Covid-19, but also how community planning may have been affected by Covid-19. Community planning is dependent on cooperation and good relations between officials and citizens, and several parts of the planning process require physical meetings. In the municipality of Karlstad, the digital dialogue affected the conditions for "the good relationship between officials and residents". Telework made internal collaboration difficult and ultimately also affected the quality of the work. The rapid conversion to digital solutions also brought lessons learned and insights that improvements can be made, as it has been shown that the employee can deliver good results even from home. Digital solutions have also had positive effects on collaboration outside the organization, when long journeys are no longer a must, both time and resources can be saved. In the municipality of Karlstad, the digital transition took place quickly, how it would happen and how the process would be adapted was not clear. Digital solutions were not applicable at all stages, but the community planner created own approaches and learned to work based on prevailing conditions. / Covid-19 medförde att smittskyddsåtgärder behövde vidtas. Många verksamheter runt om i landet fick göra snabba digitala omställningar, med hemarbete som ett viktigt verktyg. Tillvägagångsätt och förutsättningar för digitala lösningar kan ha sett olika ut för samhällets många aktörer och verksamheter. I syfte att undersöka effekter av digitala omställningar i offentlig förvaltning och kommunala processer har en kvalitativ studie, i relation till den fysiska planeringen, utförts i Karlstads kommun. Frågan är vilka utmaningar som uppstod i samhällsplaneringen under Covid-19, men också hur samhällsplaneringen kan ha påverkats av Covid-19. Samhällsplaneringen är beroende av samverkan och goda relationer mellan tjänstepersoner och medborgare och flera delar av planprocessen förutsätter det fysiska mötet. I Karlstads kommun påverkade den digitala dialogen förutsättningarna för ”den goda relationen mellan tjänstepersoner och invånare”. Hemarbetet försvårade det interna samarbetet och påverkade i slutändan även kvalitén på arbetet. Den snabba omställningen till digitala lösningar medförde även lärdomar och insikter om att förbättringar kan göras, då det har visat sig att resultat kan uppnås även när arbetet utförs utanför verksamhetens ordinarie lokaler. Digitala lösningar för möten har medfört en effektivisering i flera led, när långa resor inte längre är ett måste kan både tid och resurser sparas. I Karlstads kommun skedde den digitala omställningen snabbt, hur den skulle gå till och hur processen skulle anpassas var inte entydigt. Digitala lösningar var inte applicerbara i alla steg, men genom skapande av nya förhållningsätt kunde arbetet fortlöpa utifrån rådande förutsättningar.

Bakgrund: År 2019 drabbades världen av en pandemi som fick namnet Covid-19. Detta har lett till att miljontals anställda i EU och även runt om i världen har fått lov att arbeta hemifrån. Två företag som gick över till distansarbete är Sogeti och CGI. Dessa företag är konsultföretag inom IT, engineering och affärsverksamhet. Syfte: Syftet med denna undersökning är att utforska hur konsulter på företagen Sogeti och CGI upplever de förändrade arbetsförhållanden som uppstått i samband med Covid-19 och jämföra konsulternas upplevelser med tidigare forskning. Implementation & strategi: Strategin för denna studie är att genomföra en intervjustudie. Studien kommer att genomföras med hjälp av en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden innefattar intervjuer med utvalda respondenter. Resultat: Intervjuresultatet visar att 13 av 16 respondenter upplevde en smidig övergång till distansarbete och samtliga 16 respondenter upplever att distansarbetet har fungerat bra. Samtliga respondenter upplever en ökad eller likvärdig individuell produktivitet under distansarbetet. Resultatet visar att 13 av 16 respondenterna har haft en god fysisk arbetsmiljö i hemmet, de respondenter som saknade viss utrustning i hemmet vid övergången till distansarbetet fick bra hjälp från arbetsgivare eller kund med att komplettera det som saknades. Slutsatser: Slutsatsen till varför konsulternas produktivitet kan ha ökat när de jobbat på distans är att de har kunnat arbeta i en miljö med färre distraktioner och därmed haft lättare att hålla fokus under längre perioder. Upp-levelsen gällande distansarbetet har varit varierande beroende på vilken position konsulten har i företaget. Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att både chefsrollen och projektledarrollen kräver mer fysisk interaktion. / Background: In 2019, the world was hit by a pandemic named Covid-19. This has led to millions of employees in the EU and around the world being allowed to work from home. Two companies that switched to remote work are Sogeti and CGI. These companies are consulting companies in IT, engineering, and business. Aim: The purpose of this study is to explore how consultants at the companies Sogeti and CGI experience the changed working conditions that have arisen in connection with Covid-19 and to compare the consultants' experiences with previous research. Implementation & strategy: The strategy for this study is to conduct an interview study. The study will be conducted using a qualitative method. The qualitative method includes interviews with selected respondents. Results: The interview results show that 13 out of 16 respondents experienced a smooth transition to remote work and all 16 respondents experience that the remote work has worked well. All respondents experience increased or equivalent individual productivity during teleworking. The results show that 13 of the 16 respondents had a good physical work environment at home, the respondents who lacked certain equipment in the home during the transition to remote work received adequate help from employers or customers to supplement what was missing. Conclusions: The conclusion as to why the consultants' productivity may have increased when they worked remotely is that they have been able to work in an environment with fewer distractions and thus found it easier to stay focused for longer periods. The experience regarding remote work has varied depending on the position of the consultant in the company. The conclusions that can be drawn from the study are that both the managerial role and the project manager role require more physical interaction.

Teleworking has become increasingly common as the digital development has progressed. This has provided tools that can facilitate work and reduce the need for physical meetings. Previous studies have concluded that teleworking leads to, among other things, a great lack of social contexts, a blurred boundary between work and private life but also increased productivity. In 2020 the coronavirus pandemic spread across the world forcing many people to start working remotely. Studies on the experience of teleworking in early stages of the pandemic show similar results as previous research. However, there are few studies that deal with how teleworking affects a group. These studies show, among other things, that a work group's productivity decreases if many in the group work from home. This thesis aims to investigate the construction industry's transition to teleworking during the coronavirus pandemic by focusing on a design team's experience of teleworking. The report deals with what the current work situation looks like compared to before, how the work can technically be carried out remotely and how the design team experience this change. The results that have emerged in this report show that design can be carried out remotely and the question is not whether telework should take place or not, but to what extent. There are various factors that affect how much individuals want and should work from home and the conclusion in this report is that teleworking should take place two to three days a week. Social parts of the work are irreplaceable and are required for good cooperation and prosperous employees. At the same time, there is an opportunity to focus better at home. Therefore, the parts of the work that require more collaboration and communication should be performed at the office, while work that requires more focus can be done remotely. / Distansarbete har blivit allt vanligare i takt med den digitala utvecklingen som gett verktyg som kan underlätta arbetet och minska behovet av fysiska möten. Tidigare studier har kommit fram till att distansarbete bland annat leder till stor avsaknad av sociala sammanhang, utsuddad gräns mellan arbetsliv och privatliv men även ökad produktivitet. År 2020 bredde coronapandemin ut sig vilket tvingade många människor världen över att börja arbeta på distans. Studier om upplevelsen av distansarbete i tidiga skeden av pandemin visar på liknande resultat som tidigare forskning. Det finns dock få studier som behandlar hur distansarbete påverkar en grupp. Dessa visar bland annat att en arbetsgrupps produktivitet minskar om många i gruppen arbetar hemifrån. Detta examensarbete syftar till att undersöka byggbranschens omställning till distansarbete under coronapandemin genom att fokusera på en projekteringsgrupps upplevelse av att arbeta på distans. Rapporten behandlar hur den nuvarande arbetssituationen ser ut jämfört med tidigare, hur arbetet rent tekniskt går att genomföra på distans och hur projekteringsgruppen upplever denna förändring. Resultaten som framkommit i rapporten är att projektering kan utföras på distans och frågan är inte om distansarbete bör ske eller ej, utan i hur stor utsträckning. Det finns olika faktorer som påverkar hur mycket man vill och bör arbeta hemma och slutsatsen i denna rapport är att distansarbete bör ske två till tre dagar i veckan. Sociala delar av arbetet är oersättliga och krävs för ett gott samarbete och välmående medarbetare. Samtidigt finns det möjlighet att fokusera bättre hemma. Därför bör de delar av arbetet som kräver mer samarbete och kommunikation läggas till kontorstid, medan arbete där mer fokus krävs med fördel kan ske på distans.

Globalisation, internet and digitalisation has given cause to vast changes in society, where the individual is to an ever greater extent extradited to oneself through individualisation, flexibilisation and informatisation. Taken together this known as institutional individualisation. Globalisation, internet and digitalisation has facilitated a plethora of possibilities for remote work, i.e. white collar work that is not confined to a dedicated office area, but rather being undertaken on the go, at home or in a hotel lobby. As the global spread of Covid-19, office work has taken on new dimensions forcing employees to conduct their work within the context of the private sphere, thus altering working fromhome (WFH) into working athome (WAH). This is here researched, using a combination of critical theory and social critical realism.            In this master’s dissertation, WAH full time due to Covid-19, has therefore been set in relation to institutional individualisation and its incusing on contemporary society. Thus, against the background of individualisation, flexibilisation and informatisation, and how they together comprise our everyday working lives in the organisations where we, by means of making a living, every day partake, the changed nature of the relation between the private and the professional sphere has here been investigated. Eleven semi structured in-depth interviews, in addition to four confirmatory interviews, have served to give new insights on the social im­pli­cations of WAH. These are presented in six verified hypo­thesises, with subordinate clauses. Taken together, these in turn serve to illustrate a catalysed institutionalised individualism, and a usurpation of the private sphere, by the pro­fessional sphere, while simultaneously instigating a perceived free will, making the trans­formation a choice of the employee him- or herself. / Globalisering, internet och digitalisering har givit upphov till stora samhälleliga förändringar, där individen i allt större utsträckning utlämnas till sig själv genom individualisering, flexi­bilisering och informatisering. Sammantaget kallas detta för institutionaliserad individ­ualism. Globalisering, internet och digitalisering har också faciliterat en pletora av möjligheter till distans­arbete, dvs tjänstearbete som inte är begränsat till den dedikerade kontorsytan, utan snarare utförs på språng, i hemmet eller i en hotellobby, alltså på distans. Med den globala spridningen av Covid-19, har kontorsarbete tagit nya dimensioner och tvingat de anställda att utföra sitt arbete i kontext av den privata sfären, och därmed förändrat arbete frånhemmet (WFH) till arbete ihemmet (WAH). Detta har här beforskats medelst en kombination av kritisk teori och social kritisk realism.            I denna magisteruppsatsen har heltidsarbete i hemmet, med anledning av Covid-19, därför satts i relation till institutionaliserad individualism och dess prägling av det samtida samhället. Mot bakgrund av individualisering, flexibilisering och informalisering, och hur de tillsammans utgör våra vardagliga arbetsliv i de organisationer där vi, genom förtjänandet av vårt levebröd, varje dag deltar, har förändringar i relationen mellan privat och professionell sfär således undersökts. Elva semistrukturerade djupintervjuer, har tillsammans med fyra bekräft­ande intervjuer, tjänat nya insikter om sociala implikationer av arbete i hemmet. Dessa presen­teras genom sex verifierade hypoteser, med tillhörande under­klausuler. Samman­taget tjänar dessa i sin en illustration av katalyserad institutionaliserad indi­vid­ualism och den profess­ionella sfärens usurpering av den privata sfären, samtidigt som en uppfattad egen vilja konstituerar transformationen som själv­vald.

Den psykosociala arbetsmiljön har tydliga kopplingar till medarbetares psykiska hälsa och välbefinnande. Höga krav i arbetet i samband med låg kontroll som att kunna styra sitt arbete och otillräckligt med stöd är bland de främsta indikatorerna på en arbetsmiljö som föregår med stressrelaterade sjukdomar och missnöje bland medarbetare. I människovårdande yrken är stressrelaterade sjukdomar överrepresenterade bland samhällets övriga yrkesgrupper, därför är en studie om hur olika faktorer antingen bidrar till en bättre arbetsmiljö eller inte av relevans för området där medarbetare lider på grund av arbetsförhållandena idag. År 2020 utlöste Covid-19 en pandemi som fick en hel värld att ställa om i spåren av att begränsa virusets framfart. För mig blev pandemin tydlig i en nära kontext av socialtjänstens arbete då jag befann mig på min verksamhetsförlagda praktik i utbildningen. Som en del i ett större program som anordnades av kommunen där jag gjorde min praktik fick jag möjlighet att bekanta mig med flera delar av socialtjänstens verksamhet, såsom Barn- och ungdom, Försörjningsstöd, Missbruk, Funktionsnedsättning och Äldreomsorgen. Varje område hade sitt sätt att organisera arbetet på, men även olika strategier för att ställa om i verksamheterna för att begränsa en smittspridning av Coronaviruset bland både klienter och medarbetare. Denna studie tar avstamp i vad tidigare statistik och forskning visat om arbetsmiljön i människovårdande yrken och den omställning som socialtjänsten genomförde där arbetet till stor del förlades på distans. Min förhoppning är vidare att denna undersökning ska bidra med kunskap om hur distansarbetet har fungerat i relation till arbetsmiljön. Sammanfattningsvis har denna undersökning visat att distansarbetet är önskvärt om än i varierande grad. Majoriteten av socialtjänstens medarbetare vill alltså i viss mån arbeta på distans, vissa mer än andra, men dock inte för att arbetet görs mycket bättre hemifrån alla gånger. Därmed finns det anledning att fördjupa sig mer i orsakerna till att socialarbetare vill arbeta på distans. / The psychosocial work environment has clear links to employees' mental health and well-being. High demands at work in connection with low control to be able to manage their work and insufficient support are among the main indicators of a work environment that precedes stress-related illnesses and dissatisfaction among employees. Stress-related diseases is overrepresented in human service professions among, therefore is a study of how various factors either contribute to a better work environment or not is relevant to the area. In 2020, Covid-19 triggered a pandemic that caused an entire world, societies to change their ways of operating. Companies and institutions had to adapt and change its traditional way of conducting its work in order to best limit the spread of covid-19 infection. For me, the pandemic became clear in a close context of the Social services government work, when I had my internship in education. As part of a larger program organized by the municipality where I did my internship, I had the opportunity to gain insight in several parts of the Social services government work, such as helping Children and Youth, Financially support, Addiction support, Disability and Elderly Care. Each area had its own way of organizing the work, but also different strategies for reorganizing their ways of work to limit the spread of the dangerous virus among both clients and employees. Against the background of what previous statistics and research have shown about the work environment for human care professions and the adjustment that the social services carried out where the work was largely placed at distance from the traditional office work to employees' homes, this study will be an attempt to contribute with knowledge of how telework has worked. In summary, this study has shown that teleworking is desirable, albeit to varying degrees. The majority of social service employees thus want to work remotely to some extent, some more than others, but not because the work is done much better from home all the time. Thus, there is reason to delve more deeply into the reasons why social workers want to work remotely.

Problem: During the COVID -19 pandemic, employers were forced to offer telework in their organizations in order to reduce the spread of infection in society. The implementation of telework has been related to both possibilities and challenges for the organizational and socialwork environment. Among other things, telework may change employers’ conditions to fulfill their work environmental responsibilities. The human resource (HR) function has a delegated responsibility to support employers in maintaining a healthy work environment based on current laws and regulations. The Swedish work environmental legalization lacks practical clarity on how to maintain such healthy work environment during teleworking. There are no studies on the HR functions’ experiences of maintaining an organizational and social work environment during telework forced by the Covid-19 pandemic. Such knowledge may be of importance for future development of work environmental strategies for teleworking in organizations.  Purpose of the study: To examine HR employees' experiences and perceptions of opportunities to maintain a good organizational and social work environment when employees have started working from home because of the covid-19 pandemic. Method: This is a qualitative study and data was collected through semi-structured interviews with five informants employed within HR. Interviews were recorded and transcribed. A phenomenographic qualitative analysis approach has been applied to analyze the interview transcripts. Result and conclusion: The HR have experienced a lack of routines and experience of teleworkers’ organizational and social work environment. HR competence and the use of ICT have facilitated HR's work during the covid-19 pandemic / Problemformulering: Som en följd av covid-19-pandemin har arbetsgivare behövt erbjuda hemarbete för att minska smittspridningen i samhället. Forskning visar både för- och nackdelar med hemarbete ur ett arbetshälsoperspektiv. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar gäller även när arbete utförs på annan plats än inom arbetsplatsens fysiska verksamhet. I rådande arbetsmiljölagstiftning (SFS 2020:476) framgår inte explicit vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA). HR-funktionen har en stor betydelse och tilldelat ansvar för att organisationen ska kunna upprätthålla en god organisatorisk och social arbetsmiljö, även när arbetstagare har behövt jobba hemifrån som följd av covid-19-pandemin. I samband med undersökning av tidigare studier identifierades ingen studie som behandlar HR-perspektivet, vilket kan tyda på att det finns en kunskapslucka som bör behandlas allt mer. Syfte: att undersöka HR-medarbetares upplevelser och uppfattningar om möjligheten att upprätthålla en god organisatorisk och social arbetsmiljö när medarbetare har börjat arbetar hemifrån som en följd av covid-19-pandemin. Metod: Detta är en kvalitativ studie och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter anställda inom HR. Intervjuer spelades in och transkriberades. En fenomenografisk kvalitativ analysmetod har tillämpats för att analysera intervjuutskrifterna.Resultat och slutsats: HR har upplevt en begränsad möjlighet att upprätthålla en god OSA vid hemarbete. Arbetet för att hantera covid-19-pandemin har inneburit ett minskat fokus av OSA-arbetet. De hinder som HR-funktion har upplevt utgörs av en brist av rutiner och erfarenhet av OSA-arbete vid hemarbete i den omfattning som har varit, och avsaknad av en konkretisering i lag eller AFS gällande arbetsmiljöansvar vid hemarbete. HR-personalens kompetens och tillämpning av informations- och kommunikationsteknologin har möjliggjort för HR att kunna jobba med OSA:n vid hemarbete som följd av covid-19-pandemin.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små- och medelstora svenska företag anpassar sin riskstyrning till följd av coronapandemin och vilka risker som företagen upplever varit mest betydande för sin verksamhet under pågående pandemi. Vidare är avsikten att undersöka vad som påverkar vilka åtgärder som vidtagits. Metod: En kvantitativ undersökning med deduktiv ansats där en webbaserad enkät använts för att undersöka hur små- och medelstora svenska företag anpassar sin riskstyrning till följd av kriser och vilka risker som företagen upplever varit mest betydande för sin verksamhet under pågående pandemi. T-tester och korrelationsanalyser har använts för att analysera resultaten och testa hypoteser som formulerats utifrån befintlig teori på forskningsområdet. Resultat: De undersökta företagen har primärt påverkats av volatila råvarupriser, utmaningar när det kommer till att säkerställa kontinuerlig materialtillgång samt att kunna få tillgång till rätt kompetens till verksamheten. De undersökta företagen har därutöver upplevt att deras ekonomiska resultat har försämrats under coronapandemin. Samtliga nollhypoteser antas i studien. Däremot har studien likväl kunnat påvisa förändringar i de undersökta företagens riskstyrning, däribland att företagen ökat antalet möten de håller om risker och att de ökat antalet leverantörer som de använder sig av för samma typer av varor i de fall då de upplevt störningar i försörjningskedjorna. Företagen som hade upplevt ökade störningar i försörjningskedjorna hade också ökat sina lager och avsåg så också i hög utsträckning göra efter coronapandemins slut. / Purpose: The aim of the thesis is to investigate how small and medium-sized Swedish companies adapt their risk management as a result of the corona pandemic and which risks the companies feel have been most significant for their operations during the ongoing pandemic. Furthermore, the intention is to investigate what affects what measures have been taken. Method: A quantitative survey with a deductive approach where a web-based survey was used to examine how small and medium-sized Swedish companies adapt their risk management as a result of crises and which risks the companies experience have been most significant for their operations during the ongoing pandemic. T-tests and correlation analyzes have been used to analyze the results and test hypotheses formulated based on existing theory in the research area. Results: The companies surveyed were primarily affected by volatile raw material prices, challenges when it comes to ensuring continuous material supply and being able to gain access to the right skills for the business. In addition, the companies surveyed have experienced that their financial results have deteriorated during the corona pandemic. All null hypotheses are adopted in the study. However, the study has nevertheless been able to show changes in the survey companies' risk management, including that the companies increased the number of meetings they hold about risks and that they increased the number of suppliers they use for the same types of goods in cases where they experienced supply chain disruptions. The companies that had experienced increased disruptions in the supply chains had also increased their stocks and intended to do so to a large extent after the end of the corona pandemic.

Housing is an important role in society as people spend large parts of their lives there. A home is a place that must contain all essential living functions but also be constantly adapted to new needs that arise. This has led to, that Sweden since industrialization in the 1850s, has gone through several different changes that have affected housing design. This has resulted in that residential architecture today is being categorized as different eras. In many cases, it is not an individual event that has driven this change, but rather a series of events that have gained great significance in interaction. With constant societal changes and changing lifestyles that, for example, the outbreak of Covid-19 has brought, demands are also placed on homes to follow societal developments and adapt to these new needs. The purpose of the study is to gain a deeper insight into the connection between housing design and human life needs to be able to understand how housing design can be adapted to major societal changes that create new needs. To achieve the purpose and answer the research questions, a literature study was conducted on the characteristic eras of housing design from 1850 until today. In addition to the literature study, four interviews were also conducted with different architects who have solid experience in housing design to create a deeper understanding of the connection between living needs and housing architecture. The study's more important conclusions are that human living needs have always been the driving force to create a change in the living environment. The changes that have taken place over the years have aimed to improve the housing situation for society as a whole and constantly improve something that has been shown to be deficient in previous housing design. However, the results have been variable as some parts of the living environment have improved while others have been poorly designed. It is based on the fact that too much focus has been on solving a specific problem, which has led to the whole aspect of the living environment has been forgotten. The study has also found that the societal change that Covid-19 brought has led to an increase in time spent at home as well as working from home. This has persisted even after the pandemic to a greater extent than before, which has resulted in that the demand for a workplace at home has increased. As a result, qualities such as envelopment and seclusion have also become more important in parallel with social surfaces and proximity to nature. This is the result of people spending more time at home today, which has created new needs for both functions and qualities.

The pandemic has disrupted nearly every aspect of our lives, including tasks as fundamental as going to work. The change has brought with it both opportunities and challenges. The use of digital services to hold meetings, webinars and conferences has increased at an avalanche-like pace. Before the pandemic took hold, there was a more traditional view of work - with the general perception that work tasks should be performed in the office. As a stark contrast to this more traditional view of work, nearly 75 percent of Swedish workplaces was forced to switch to working remotely in a short time and many believe that this will lead to permanent changes in how Swedish offices are designed. There are numerous indications that most people want to continue working in offices in the future as well. On the other hand, the working life of the future is characterized by an increased demand for flexible solutions. Research exhibited that most organizational and work variables were considerably related with the outcome measures productivity and work satisfaction, while individual and household variables were significantly less corelated. For organizations, this is vastly beneficial, since organizational and work-related characteristic variables are far easier influenced by procedures and HR policies rather than individual work style and household factors. The work-from-home trial period induced by the pandemic has evidently unveiled the vast number of organizations who have the capabilities to implement remote work on a permanent basis and that employees highly regard the opportunity to do so. Conversely, it correspondingly exhibited how imperative the office is for colleague interaction as well as collaboration and how immensely this have been longed for the past year. This study exhibits that the East Link Project in Stockholm, Sweden would save 182 000 SEK annually per employee working remotely 2 days per week due to reduced real estate, absenteeism, turnover, emissions, continuity of operations, and increased productivity. Further, it exhibited that the average project member would save 7 260 SEK annually due to fewer expenses, 128 hours due to reduced commuting and would sleep 59 hours more per year. / Pandemin har haft verkan på nästintill samtliga aspekter av våra liv, inklusive uppgifter så fundamentala som att gå till jobbet. Omställningen har medfört både möjligheter och utmaningar. Tillämpningen av digitala tjänster för att hålla möten, webinarier och konferenser har ökat i en lavinliknande takt. Innan pandemin tog fäste förekom det en mer traditionell syn på arbete - med den allmänna uppfattningen att arbetsuppgifter bör utföras på kontoret. Som en skarp kontrast till denna mer traditionella syn på arbete tvingades nästan 75 procent av de svenska arbetsplatserna att på kort tid gå över till att arbeta på distans och många tror att detta kommer att leda till permanenta förändringar i hur svenska kontor är utformade. Mycket tyder på att de flesta också vill fortsätta arbeta på kontor i framtiden. Samtidigt som framtidens arbetsliv präglas av en ökad efterfrågan på flexibla lösningar. Tidigare studier visade att de flesta organisations- och arbetsvariabler var betydligt relaterade till produktivitet och arbetsnöjdhet, medan individuella och hushållsvariabler var betydligt mindre korrelerade. För organisationer är detta mycket fördelaktigt, eftersom organisatoriska och arbetsrelaterade karakteristiska variabler påverkas mycket lättare av procedurer och HR-policyer snarare än individuell arbetsstil och hushållsfaktorer. Försöksperioden av hemarbete som förorsakats av pandemin har tydligt uppdagat det stora antalet organisationer som har förmågan att implementera distansarbete på permanent basis och att medarbetare i hög grad uppskattar möjligheten att göra det. Samtidigt exponerade det på motsvarande sätt hur essentiellt kontoret är för såväl kollegors interaktion som för samarbete. Denna studie visar att projekt Ostlänken i Stockholm, Sverige skulle spara 182 000 kronor per år och per anställd som arbetar på distans två dagar per vecka till följd av minskad frånvaro, omsättning, utsläpp, kontorsyta, kontinuitet i verksamheten och ökad produktivitet. Slutligen visade studien att den genomsnittliga projektmedlemmen skulle spara 7 260 kronor och 128 timmar årligen till följd av minskade kostnader och minskad pendling samt skulle sova 59 timmar mer per år.