Bakgrund: HBV och HCV tillhör gruppen blodburna smittor, och är ett världshälsoproblem. Enligt smittskyddslagen klassas de som allmänfarliga sjukdomar, och det finns även kliniska riktlinjer och förhållningsregler gällande omvårdnad av dessa patienter. Att arbeta som sjuksköterska utgör en risk för att smittas av bland annat blodburna virus i vården av infekterade patienter. Vid kroniska sjukdomar förekommer ofta stigmatisering, i form av fördomar och negativt bemötande. Personer smittade med HBV och HCV är två patientgrupper som kan råka ut för detta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskaper och attityder påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande i vården av HBV- och HCV-patienter.Metod: En litteraturstudie där tio kvantitativa vetenskapliga artiklar valdes ut och därefter granskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I några av artiklarna syntes ett starkt samband mellan kunskap och attityder. Det vill säga, desto mer kunskap de hade, desto positivare attityd visades. Viljan att behandla patienter skiljdes åt beroende på hur de hade smittats med infektionen. Även trodde sig många behöva extra infektionsskydd vid omvårdnad av dessa patienter. / Background: HBV and HCV belong to the group of blood-borne infections, and are a global health problem. According to Smittskyddslagen they are both classified as diseases generally known to be dangerous to the public. There are also clinical guidelines and instructions regarding the care of these patients. Working as a nurse poses a risk of contracting blood-borne viruses in the care of infected patients. People with chronic diseases are sometimes exposed to stigmatization, in the form of prejudices and negative approaches. People infected with HBV and HCV are two groups of patients who may experience this.Aim: The aim of this study is to investigate whether knowledge and attitudes are affecting nurses and nursing students in the care of HBV and HCV patients.Method: A literature review where ten quantitative scientific articles were selected, reviewed, analyzed and summarized.Results: In some of the articles a strong correlation between knowledge and attitudes appeared. That is, the more the knowledgeable they were, the more positive attitudes they showed. The desire to treat patients could be differentiated, depending on how the patients had contracted the infection. Several nurses and nursing students thought it was necessary to use extra infection control, for example double gloves, when caring for these patients.

Bakgrund: Runt om i världen lever det idag flera miljarder människor med olika blodsmittor. Det finns omkring 34 miljoner individer som bär på HIV-viruset, två miljarder människor som har hepatit B medan det uppskattningsvis finns 130 – 170 miljoner människor i världen som är drabbade av kronisk hepatit C. Med tanke på den höga prevalensen förekommer denna patientgrupp inom olika delar av vården, där det då även kan förekomma en exponering av smittförande blod. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med känd blodsmitta på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, där intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och en del slutna frågor användes. Datan analyserades med hjälp Burnards innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna menar att patientens beteende, situationens karaktär och arbetsklimatet är av betydelse för hur de upplever vårdandet av patienter med känd blodsmitta. I situationer då någonting oväntat händer och risken för exponering av smittat blod drastiskt ökar upplever en del av sjuksköterskorna en viss rädsla. De upplever att erfarenhet ger trygghet bland annat genom att de drar lärdom från patienterna och att erfarenheten av att möta patienter med blodsmitta gör dem tryggare i rollen som vårdare. Majoriteten av sjuksköterskorna upplever dock att de inte har tillräcklig kunskap om olika blodsmittor, men menar att detta inte påverkar deras upplevelse. Slutsats: Studien har visat att det finns flera faktorer som påverkar sjuksköterskornas upplevelse av att vårda patienter med känd blodsmitta, men att de i de flesta tillfällena inte upplever vårdandet som annorlunda än det av övriga patienter. Trots att de i vissa situationer kan uppleva ett visst obehag så menar de att alla människor, oavsett sjukdom, har rätt till samma vård. / Background: Around the world today there are billions of people living with different types of blood infections. Approximately 34 million are carriers of the HIV-virus, two billion are infected with hepatitis B and approximately 130 – 170 million people are living with a chronic infection of hepatitis C. Considering the high prevalence, these patients are present in all different sections of the health care system, adding a risk of exposure to infected blood. Aim: The aim of this study is to illuminate registered nurses’ experiences when caring for patients with known blood infections in surgery departments. Method: An empirically structured interview study with a qualitative approach, using a semi-structured interview guide with additional closed-ended questions. The data was analyzed by using a content analysis method by Burnard. Results: According to the nurses the patients’ behavior, the nature of the situation and the work climate impacts on their experience of caring for patients with known blood infections. In situations where something unexpected occurs and the risk of exposure to infected blood is highly increased, some of the nurses experience a certain amount of fear. They perceive they achieve safety through the experience of caring for, and gaining knowledge from, these patients. Their experience of meeting these patients helps them become more confident in their role as caregivers. The majority of the nurses also feel they lack sufficient knowledge of blood infections, however they argue this does not have an effect on their experiences. Conclusions: This study has shown that there are several factors affecting the nurses’ experiences of caring for patients with known blood infections, but, in most cases, they do not perceive these experiences as different from that of any other patient. Even though some nurses experience a certain amount of discomfort in unexpected situations, they argue that all humans, regardless of the disease, have the right to equal health care.

Det övergripande syftet med studien är att utvärdera vilken inverkan det kuratorsstöd som har erbjudits och mottagits av tidigare patienter, under tiden de genomgick en behandling av hepatit C, har haft på deras förmåga att ta sig igenom behandlingen. Kuratorsstödet som utvärderas är det som erbjuds vid infektionskliniken vid SUS Malmö och studien omfattar tidigare patienter. I studien används en brukarorienterad modell för att fånga de tidigare patienternas upplevelser, uppfattningar och åsikter om insatsen. Studiens teoretiska ram utgörs av interaktionsteorier och copingteorier. Datainsamling sker genom intervjuer med två kuratorer som jobbar på infektionskliniken vid SUS Malmö, intervjuer med fem tidigare patienter samt genom en enkätundersökning riktad till de tidigare patienterna. Resultatet visar att majoriteten av de tidigare patienterna som deltog i studien är nöjda med det kuratorsstödet de fick under sin behandling och att det i viss grad hjälpte dem att ta sig igenom behandlingen. Ur enkätsvaren och intervjuerna har följande faktorer visat sig vara till hjälp under behandlingen: mellanmänsklig kontakt, uppmuntran och motivation samt förståelse och bekräftelse. Resultatet visar också att i de fall kuratorsstödet inte hjälpte så var anledningarna brist i kommunikation, missförstånd och oförståelse. I studien framkommer det att hälften av de tidigare patienterna som deltog i studien inte mottog något kuratorsstöd, och i slutdiskussionen förs en diskussion kring möjliga förklaringar till detta. Nyckelord:Behandling, brukarorienterad utvärdering, hepatit C, kuratorsstöd, kurator inom hälso- och sjukvård / The purpose of this study is to evaluate what significance the counselor support that has been offered previous patients, during the time they received medical treatment for hepatitis C, has had on their ability to get through the treatment. The counselor support that is evaluated is provided by the infection clinic in Malmö and the study includes previous patients. A user-oriented evaluation model is used in this study to capture the previous patients’ experiences, perceptions and views about the support. The studies theoretical framework includes interaction theories and coping theories. The empirical data has been collected through interviews with two counselors who work at the infection clinic in Malmö, interviews with five previous patients that had received counselor support and through a survey answered by the previous patients. The result shows that the majority of the previous patients that received counselor support were satisfied with the support and that it to some degree helped them to get through the treatment. Following factors have been identified to be of help during the treatment: the human contact, encouragement, motivation, understanding and confirmation. The result also shows that in those cases that the support did not help, the reason were deficient communication, misunderstanding and incomprehension. The study shows that half of the previous patients that participated in the study did not receive counselor support, and possible explanations for this are discussed in the last chapter of the study. Key words: counselor in health care, counselor support, hepatitis C, treatment, user-oriented evaluation

Syftet med denna systematiska litteratursstudie var att undersöka hur personer med hepatit C upplever mötet med sjukvården. / The aim of this systematic literature review was to explore how persons with Hepatitis C experience the encounters with health care settings.

Forsberg, A & Kjällquist-Petrisi, A. Studenters attityder gentemot personer med Hepatit C. Empirisk undersökning om sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Utbildningsområde, Hälsa och Samhälle, 2007. Diskriminering och stigmatisering är mångfacetterad och sker inom många olika områden. Fördomar är ofta ett resultat av fobier och attityder gentemot personer med Hepatit C. De kan även vara kopplade till kunskapsnivån hos vårdgivarna. Tidigare forskning har visat att personer med Hepatit C har bemötts på ett diskriminerande sätt. Denna studies syfte var att undersöka sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder gentemot personer med Hepatit C. Frågeställningen löd:Vilka attityder har sjuksköterskestuderande respektive socionomstuderande i början av sin utbildning? Av 167 utlämnade enkäter besvarades 162 , resultatet av dessa visade i stort sett att attityderna gentemot personer med Hepatit C var positiva. Kunskapen om smittvägar var högre, om man kände någon med Hepatit C, men att erfarenhet inte var avgörande för en positiv eller negativ attityd. Trots den generellt positiva attityden, fanns det en rädsla att, efter kontakt med Hepatit C smittad person, utsätta familj och vänner för smitta. Denna empirirska enkätstudie har genomförts på ett kvantitativt deskriptivt sätt. / Forsberg, A & Kjällquist-Petrisi, A. Students´ attitudes towards persons with Hepatitis C. Empirical investigation concerning the attitudes of students within nursing and social works. Degree project, 10 credit points. Malmö University, Faculty of Health and Society, Department of Nursing and Caring science, 2007. Discrimination and stigmatization have many faces and occur in many different places. Attitudes towards persons with Hepatitis C is a common result of bias, but could also be connected with the level of professional education and experience. Previous research shows that persons with Hepatitis C have been treated in a discriminating manner. The aim of this study was to investigate the attitudes of students towards persons with Hepatitis C. The population consisted of students of nursing and social work. The question asked was: What attitudes do these students, in the beginning of their education, have towards persons with Hepatitis C? Of 167 questionnaires 162 were filled in and according to the results the general attitude towards Hepatitis C infected persons was positive. The knowledge about transmission of the virus was higher in responders who personally knew someone with Hepatitis C but this was not a decisive factor in the general attitude towards Hepatitis C infected persons. Despite the generally positive attitudes towards infected persons there was a fear that working or socialising with an infected person could lead to possible transmission to family and friends. This empirical study was based on the quantitative result of a questionnaire.

Hepatit C är en sjukdom som är utbredd över hela världen med cirka 300 miljoner bärare (Iwarson, 1998). Hepatit C associeras ofta med intravenöst drogmissbruk och kan därför leda till diskriminering och fördomar i samhället och hos sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie är att belysa patienters erfarenheter av att leva med hepatit C. Med frågeställningar rörande patienters upplevelser av att leva med hepatit C, hur diagnosen påverkat det dagliga livet samt patienters uppfattning av fördomar. Studien är en litteraturstudie där tio stycken artiklar kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats. Utifrån artiklarna utformades fyra stycken teman som sammanställts i resultatet. Dessa är bemötande från hälsovårdspersonal, symtomens påverkan på det dagliga livet, patientens oro och rädsla samt patientens erfarenhet av stigmatisering. / Hepatitis C is a disease that is widespread throughout the world with an estimated of 300 million carriers (Iwarson, 1998). Hepatitis C is often associated with intravenous drug abuse and can lead to discrimination and prejudice in society and among health care professionals. The purpose of this study is to highlight the patient´s experience of living with hepatitis C. With questions concerning patient´s experiences of living with hepatitis C, how the diagnosis affected the daily life and patients' perception of prejudice. This study is a literature review. Ten qualitative and quantitative articles where reviewed. From this ten articles were four themes designed and compiled in the outcome. These four themes are experience of treatment from health care professionals, how hepatitis C-related symptoms have affected the daily life, the patient's anxiety and fear and at last patients experience of stigmatization.

Bakgrund: Den vanligaste smittvägen för hepatit C är genom intravenöst drogmissbruk. Smittöverföring kan även ske via blodtransfusioner eller stickskador i vården. Det finns många fördomar förknippade med sjukdomen och risken är stor att dessa färgar mötet med patienter. Det är viktigt att som vårdpersonal vara medveten om hur den egna synen på sjukdomen kan påverka bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vården. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturöversikt av tolv kvalitativa artiklar. Manifest innehållsanalys användes. Resultat: Patienter med HCV hade blandade erfarenheter av mottagandet: välkomnande, avvisande eller otryggt. Vidare ledde detta till erfarenheter av stöd eller diskriminering. Patienter kunde ha erfarenheter av professionellt stöd eller brist på professionellt stöd. Diskriminering kunde orsakas av antingen vårdpersonal eller organisation. Slutsats: På grund av stigmatisering kring sjukdomen är patienter med hepatit C en utsatt grupp i samhället. Vårdpersonalens kunskap är en viktig del i bemötandet. Det krävs utbildning för att kunna erbjuda en mer holistisk vård vid hepatit C än i dagsläget. Genom ökad kunskap kring både sjukdom och bemötande kan bemötandet påverkas positivt, det vill säga: mottagandet blir bättre, stödet ökar och diskrimineringen minskar. / Background: The most common route of transmission of hepatitis C is through intravenous drug abuse. Transmission can also occur through blood transfusion. There are many prejudices associated with hepatitis C. Chances are that this colors interactions with patients. It is important that healthcare professionals are aware of how their own perception of the disease may affect the encounter.  The Objective was to highlight the experiences patients with hepatitis C have of the encounter in the healthcare. Method: The study was designed as a general literature review of twelve qualitative articles. Manifest content analysis was used. Results: Patients with hepatitis C had mixed experiences of receipt: welcoming, rejecting or unsafe. This led to experiences of support or discrimination. Patients experienced professional support or lack of professional support. Discrimination could be caused either by healthcare professionals or the organization. Conclusion: Because of stigma surrounding the disease patients with hepatitis C are a vulnerable group in society. The knowledge of healthcare professionals is an important part of the encounter. It requires training to provide holistic care for hepatitis C. Increased knowledge about both the disease and patient-professional relation can positively affect the encounter: the reception gets better, support increases and discrimination is reduced.

Hepatitis C infection is a global disease that causes an estimated 399,000 deaths per year. Treatment has improved dramatically in recent years through the development of direct acting antivirals that target specific regions of the Hepatitis C virus (HCV). Unfortunately the virus can have a preexisting resistance or become resistant to these drugs by mutations in the genes that code for the target proteins. These mutations are called resistance-associated substitutions (RASs). Since RASs can cause treatment failure for patients, resistance detection is performed in clinical practice to select the ideal regimen. Currently RASs are detected by using Sanger sequencing and a partly manual workflow that can discriminate the presence of a RAS if it is present in 15-20% of viruses in a patients blood. A new method with the capacity to detect lower ratios of RASs in HCV sequences was developed, which utilizes Pacific Biosciences’ (PacBio’s) sequencing and a bioinformatics analysis software called CLAMP. To validate this new approach, 123 HCV patient samples were sequenced with both methods and then analyzed. The RASs detected with the new method were congruent to what was found with the Sanger-based workflow. The new approach was also shown to correctly genotype the virus samples, identify any co-existing mutations on the same sequences, and detect if there were any mixed genotype infections in the samples. The new procedure was found to be a valid replacement for the Sanger based workflow, with the possibility to perform additional analyses and perform automated and time efficient RAS detection.

Humant immunbristvirus (HIV), hepatit B och C är blodsmittor som finns världen över. Dessa tre sjukdomar anses som allmänfarliga och som anmälningspliktiga sjukdomar. Livet med en smittsam blodsjukdom kan vara påfrestande för en patient, både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med en smittsam blodsjukdom. Studien är en allmän litteraturstudie, där kvalitativ forskning användes för att få fram resultatet. Resultatet består av tre teman och sju subteman. De teman som skapades var: rädsla, känslan av att vara osedd och känslan av att vara sedd. Livet med en smittsam blodsjukdom kan vara påfrestande för en patient. Rädslan för sjukdomens konsekvenser är stor. Socialt stöd från anhöriga och sin omgivning har stor påverkan på patientens liv. Brist på socialt stöd kan bidra till att patienten drar sig undan, tar till alternativa hjälpmedel såsom alkohol och narkotika samt till att patienten utvecklar depression. Som vårdpersonal är det viktigt att se patienten bakom den smittsamma blodsjukdomen, då patienter ibland upplever mötet med sjukvården som något negativt. Vårdpersonalen som är rädda för sjukdomen, är även rädda för att bli smittade. Det bidrar till att patienten känner sig dömd och väljer att avstå från behandlingar. / Human immunodeficiency virus (HIV), hepatitis b and c are contagious blood diseases that exists worldwide. These three diseases are considered to be generally dangerous and as a notifiable disease. Living with a contagious blood disease can be stressful to patients both physically and mentally. The purpose of this literature study was to describe patients' experience of living with contagious blood diseases. The study is a general literature study, where qualitative research was used to produce the result. The result consists of three themes and seven different subthemes. That resulted in the creation of three themes: fear, the feeling of being unseen and the feeling of being seen. Living with a contagious blood disease can be stressful to a patient. There is a great fear for the consequence of the disease. Getting social support from relatives and their social environment has a major impact on the patient's life. The lack of social support can make the patient avoid social contact. Patients’ take alternative means such as alcohol, drugs and the patient can develop depression. As a formal caregiver it is important to see the person behind the infection, as the patient experience the meeting with formal caregivers as negative. The formal caregivers are afraid of the disease and to be infected. The patient feels judged and chooses to avoid treatment.

Bakgrund: De tre vanligaste blodburna smittor som vårdpersonalen träffar på är humant immunbristvirus (HIV), hepatit C samt hepatit B. Dessa sjukdomar sprider sig via blodprodukter och medför en risk att vårdpersonalen kan bli smittade i sitt arbete. Risk för stigmatisering hos vårdpersonalen finns då sjukdomarna ofta förknippas med homosexualitet och intravenöst drogmissbruk. Risken är att patienter upplever sig diskriminerade av vårdpersonalen och att det påverkar omvårdnaden. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens attityd mot patienter med blodburen smitta samt patienters upplevelse av vården och omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie bestående av sex kvantitativa artiklar, fyra kvalitativa artiklar samt två mix-metod artiklar där det gjordes en induktiv analys av artiklarna för att tolka resultatet. Resultat: Det existerar en stigmatiserande attityd hos viss vårdpersonal mot patienter med blodburen smitta. En del i vårdpersonalen känner även av en viss rädsla mot patienterna med blodburen smitta, då rädslan grundar sig i att själva bli smittade. Rädslan och den stigmatiserande attityden påverkar vårdpersonalens vilja samt trygghet att vårda patienter med blodburen smitta. Patienter upplever och känner sig diskriminerade av vårdpersonal som har en stigmatiserande attityden samt visar rädsla gentemot dem. Patienterna har då större risk att undvika vården. Det som patienter upplever bra är när de får träffa samma personal som de kan lära känna och som vet deras historia. Slutsats: Viss vårdpersonal har en stigmatiserande attityd och rädsla mot patienter med blodburen smitta och detta grundar sig i vårdpersonalens okunskap och låga utbildning. Patienter märker av och känner sig diskriminerade av vårdpersonal som visar rädsla samt en stigmatiserande attityd mot dem. Detta påverkar patienters vård då patienter undviker vården eller inte får samma vård av vårdpersonalen på grund av sin sjukdom. / Background: The three most common blood-borne pathogens that the healthcare professional encounters are human immunodeficiency virus (HIV), hepatitis C and hepatitis B. These pathogens spread through blood products and there is a risk that the healthcare staff gets infected in their work. There is a risk of stigma among healthcare professionals as the pathogens are often associated with homosexuality and intravenous drug abuse. At the same time, the risk is that patients feel discriminated by the healthcare staff and that it affects their care. Purpose: The aim was to investigate the attitudes of the healthcare professionals towards patients with blood-borne pathogens as well as patients' experience of their care and nursing. Method: A literature study was based on six quantitative articles, four qualitative articles and two mix-method articles in which an inductive analysis of the articles was performed to interpret the results. Result: There is a stigmatizing attitude among healthcare professionals towards patients with bloodborne infection. Some of the healthcare staff also feel a certain fear of the patients with blood-borne infection and the fear is based on being infected themselves. Fear and stigmatizing attitudes affect the will of the healthcare staff and the safety of caring for patients with blood-borne infection. Patients experience and feel discriminated against by healthcare professionals who have a stigmatizing attitude and fear of them. Patients are then at greater risk of avoiding care. What patients feel good about is when they get to meet the same staff they can get to know and that knows their history. Conclusion: Some healthcare professionals have a stigmatizing attitude and fear of patients with blood-borne infection and this is based on the healthcare staff's knowledge and low education. Patients notice and feel discriminated against by healthcare professionals who display fear as well as a stigmatizing attitude towards them. This affects patients' care as patients avoid the care or do not receive the same care from the care staff due to their illness. Keywords: Blood-Borne Pathogens, healthcare professionals, patient, HIV, hepatitis B & hepatits C.