Bakgrund:  Hälso- och sjukvårdens mål är att främja patientens hälsa. Upplevelsen av hälsa är individuell och omfattar individens livsvärld, livssituation och livskvalitet. Hepatit C är en inflammation i levern som orsakas av ett RNA-virus och kan leda till allvarliga leversjukdomar. Sjukdomen smittar via blod och ca 150 miljoner människor har idag kronisk hepatit C. Både äldre och nya behandlingar ger biverkningar. Patienter med hepatit C har sämre hälsa och kan leda till depression och isolering. Vårdpersonal bör ha förståelse för hur hepatit C-smittade upplever sin sjukdom och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hepatit C. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt. 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: Att hamna i utanförskap, Bristande stöd från närstående och vårdpersonal och Bli motiverad till ett bättre liv. Slutsats: Det framkommer att patienter med hepatit C behöver stöd från kunnig vårdpersonal. Bemötandet inom vården påverkar hepatit C patienters upplevelse av hälsa. Vårdpersonal bör ge korrekt och omfattande information till både patienter och närstående för att förutsättningarna för en framgångsrik vård och omvårdnad ska öka. Både vårdpersonal och allmänhet behöver ökad kunskap om hepatit C. / Background: The aim of the healthcare system is to promote health. The experience of health is individual and involves the individual’s reflective lifeworld, life situation and quality of life. Hepatitis C is an inflammation of the liver caused by a RNA-virus and can lead to serious liver diseases. The disease is transmitted through blood and around 150 million people suffer from chronic hepatitis C today. Both older and newer treatments give side effects. Patients with hepatitis C have poorer health and can lead to depression and isolation. Healthcare professionals should be aware 4of how patients with hepatitis C experience their disease and health. Aim: The aim of this study was to describe how patients experience living with Hepatitis C. Method: The method was a literature review. 13 qualitative scientific articles were analyzed. Findings: The findings were presented in three main themes; Feelings of exclusion and isolation, Lack of support from relatives and healthcare professionals and Motivation for a better life. Conclusion: Patients with hepatitis C need support from healthcare professionals. The patient´s health is affected by the attitude shown by healthcare professionals. To promote successful healthcare and nursing, healthcare professionals should provide correct and extensive information to patients and relatives. Increased knowledge about hepatitis C is needed among healthcare professionals and public.

Hepatit C är en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och är vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovägen inte klart påvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C är genom antiviral läkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som påverkar personers livskvalitet. Då Hepatit C förknippas med intravenöst drogmissbruk upplever många som drabbats en avvisande hållning utifrån samhället och sjukvården vilket betyder en ytterligare belastning. Syftet med denna studie är således att belysa patienters upplevelse av att leva med Hepatit C.Vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades. För analysen av artiklarna valde vi Fribergs (2006) analysmodell. I studien ingår 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter upplever chock och osäkerhet efter att ha fått diagnosen Hepatit C men även inför läkemedelsbehandlingen. Psykisk och fysisk illabefinnande och ibland ett förändrat utseende påverkar i stort utsträckning deras livskvalitet. Patienter upplever en försämring av sociala relationer och negativt bemötande från sjukvårdspersonal i samband med deras sjukdom. Hepatit C betyder ett stort lidande för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om patientens sjukdom och dess påverkan på livskvaliteten för att kunna bemöta patienten med respekt för dennes värdighet och integritet. Diskriminering och utslagning av personer med Hepatit C genom samhället och familjen förekommer i stor utsträckning vilket kan har sitt ursprung i okunskap. Bättre information för sjukvårdspersonal, samhället och drabbade familjer till personer med Hepatit C kan hjälpa till att integrera dem på ett bättre sätt och erbjuder patienterna en känsla av stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hepatit C är en virussjukdom som framförallt smittar via intravenöst missbruk men även vid utbyte av kroppsvätskor. I Sverige bär cirka 40 000 personer på viruset. Sjukdomen tenderar att bli kronisk och faller under smittskyddslagen. Över hälften av alla som blivit smittade av hepatit C-virus (HCV) upplever stigmatisering då smittan förknippas med intravenöst missbruk och promiskuöst leverne. Kronisk sjukdom kan medföra en känsla av ensamhet och otillräcklighet, dessa känslor kan intensifieras av osäkerhet, hjälplöshet och smärta. För att kunna förstå den hepatit C – smittades livsvärld behövs kunskapen om deras upplevelser. Syftet är således att beskriva den hepatit C-smittade personens upplevelser av att få diagnosen hepatit C samt upplevelserna kring hur det är att leva med denna virussjukdom.Vetenskapliga, kvalitativa artiklar valdes som kunskapskälla. Artiklar granskades, valdes ut och analyserades. Meningsbärande enheter lyftes ut och sammansattes till en ny helhet som strukturerades upp i teman och subteman. Resultatet visar att diagnosbeskedet upplevs på olika sätt, från lättnad till en känsla av att vara dödsdömd. Dessa reaktioner kan övergå till att hepatit C senare upplevs som en positiv vändpunkt i livet. Stigmatisering utgör en stor börda för den hepatit C- smittade personen. Stigmatiseringen ses som ett hot som hindrar den hepatit C- smittade personen att kommunicera virussjukdomen med sin omgivning. Okunskap och fördomar påverkar relationer, såväl till närstående som till arbetskollegor. Den hepatit C– smittade personen upplever själv okunskap om virussjukdomens smittvägar, vilket sliter på relationer till närstående. Upplevelserna i samband med diagnostiseringen kan härledas till krisreaktioner. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till detta så att anpassad kunskap kan förmedlas till patienten. Kunskapsbrist är en stor anledning till att en person med hepatit C stigmatiseras, resurser bör därför läggas på att informera allmänheten, personen med hepatit C samt dennes närstående. Gruppsammankomster bör utformas för den hepatit C-smittade personen och hans eller hennes närstående då denna oerhört viktiga relation många gånger rubbas och skapar lidande för patienten. Mer fokus borde inom vården ligga på patientens upplevelse av att få diagnosen hepatitC samt hans eller hennes upplevelse av att leva med virussjukdomen då detta många gånger är huvudorsaken till lidandet. Kunskap och ett öppet förhållningssätt krävs av vårdpersonalen för att främja välbefinnande, det kan uppnås genom ett självreflekterande förhållningssätt, utbildningsdagar eller kurser i exempelvis krisreaktioner samt diskussionsgrupper kring vårdvetenskaplig litteratur. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som kan utvecklas till ett kroniskt tillstånd. Kombinationsbehandlingen vid kronisk hepatit C är mycket krävande och påverkar patienternas liv psykiskt, fysiskt och socialt. Biverkningarna leder till att många väljer att avbryta sin behandling i förtid. Kunskapen om hur det är att leva med kronisk hepatit C är begränsad. För att ge patienterna den omvårdnad som de behöver är det av betydelse att öka sjuksköterskornas förståelse av patienternas upplevelser. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk hepatit C. Stigmatisering är en förekommande upplevelse som delas av de flesta och många väljer därför att hålla sin sjukdom hemlig. Beroende på vart patienterna får sin diagnos hanteras beskedet på varierande sätt. Hur patienterna blivit smittade upplevs ha betydelse för omvårdnaden. De patienter som ådragit sig smitta via kontaminerade kanyler får en sämre omvårdnad än patienter som smittats via blodtransfusion. Det finns en brist på stöd och information inom sjukvården. De fördomar som finns i samhället leder till ett utanförskap och kan följas som en röd tråd i patienternas liv. Fortsatt forskning kring kronisk hepatit C är av betydelse för att öka förståelsen av patienternas upplevelser.</p>

Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som kan utvecklas till ett kroniskt tillstånd. Kombinationsbehandlingen vid kronisk hepatit C är mycket krävande och påverkar patienternas liv psykiskt, fysiskt och socialt. Biverkningarna leder till att många väljer att avbryta sin behandling i förtid. Kunskapen om hur det är att leva med kronisk hepatit C är begränsad. För att ge patienterna den omvårdnad som de behöver är det av betydelse att öka sjuksköterskornas förståelse av patienternas upplevelser. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk hepatit C. Stigmatisering är en förekommande upplevelse som delas av de flesta och många väljer därför att hålla sin sjukdom hemlig. Beroende på vart patienterna får sin diagnos hanteras beskedet på varierande sätt. Hur patienterna blivit smittade upplevs ha betydelse för omvårdnaden. De patienter som ådragit sig smitta via kontaminerade kanyler får en sämre omvårdnad än patienter som smittats via blodtransfusion. Det finns en brist på stöd och information inom sjukvården. De fördomar som finns i samhället leder till ett utanförskap och kan följas som en röd tråd i patienternas liv. Fortsatt forskning kring kronisk hepatit C är av betydelse för att öka förståelsen av patienternas upplevelser.

Opioidberoende är en kronisk sjukdom, som behandlas med substitutionsbehandling för att hjälpa personen till ett drogfritt liv med en god livskvalité. Beroendesjukdomar har en hög psykiatrisk samsjuklighet. En eventuell följd av ett opioidberoende är att om drogen har injicerats så kan personen ha smittats med en hepatit C, då det är den vanligaste smittvägen. Stigmatisering är ett sätt att märka en individ med en egenskap eller ett attribut som visar att personen ofördelaktigt avviker från mängden/normen. Specialistsjuksköterskan inom psykiatri skall vårda personcentrerat och med ett etiskt förhållningssätt med en strävan mot hållbar utveckling. Patientcentrerad vård kan beskrivas utifrån livsvärldsperspektiv där specialistsjuksköterskan utgår ifrån patientens egna upplevelser. Syftet var att undersöka förekomst av stigmatisering hos individer i substitutionsbehandling samt att undersöka eventuella skillnader mellan grupperna som uppger psykiatrisk samsjuklighet och hepatit C gentemot övriga studiedeltagare. En tvärsnittsstudie gjordes genom att dela ut en enkät inom en substitutionsverksamhet i västra Sverige. Deskriptiv statistik användes för att beskriva förekomst av stigmatisering och analytisk statistik användes för att analysera gruppskillnader. Resultatet visar att en klar majoritet av deltagarna har erfarenhet av stigmatiserande upplevelser. Det förväntade sambandet med psykiatrisk samsjuklighet och hepatit C kunde ej verifieras. Resultatet kan användas för att ge vårdpersonal ökad förståelse för patienters situation inom substitutionsbehandling och också till att ta hänsyn till detta utifrån patientens livsvärld. Vidare studier rekommenderas med kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse av fenomenet.

Bakgrund: Hepatit B och hepatit C räknas i dag som de största infektionssjukdomarna i världen med dödlig utgång. Sjukdomarna rapporteras som en världsomfattande börda och mellan år 2018 och 2019 uppgavs 1,9 miljoner människor avlidit. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan värna om patienten och arbeta personcentrerat, visa respekt och inte kränka patienten. Patienter med hepatit B och C har uttryckt sig känna av stigmatisering och förutfattade meningar om hur de smittats, de kände även av att bemötandet i omvårdnaden kunde påverkas negativt. Syftet med litteraturstudien var att utforska sjuksköterskors bemötande till patienter med hepatit B och C. Metoden utgick från en allmän litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar presenterade resultat på hur sjuksköterskor bemöter patienter med blodsmitta. Resultatet visade att sjuksköterskor bemöter patienter med hepatit B och C olika med både positiva och negativa attityder. Det fanns signifikanta samband mellan låg kunskap och ett sämre bemötande. Det berodde bland annat på rädsla och förutfattade meningar som speglades i omvårdnadsarbetet. Det fanns även signifikanta samband mellan korrekt tillämpning i basala hygienrutiner och ett tryggt omvårdnadsarbete för sjuksköterskan. Konklusion: Bemötandet till patienter med hepatit B och C var övergripande positivt men det förekom sjuksköterskor med ett stigmatiserande synsätt och motvillighet till att bemöta dessa patienter. / Background: Hepatitis B and C are currently considered to be the largest infectious diseases with lethal repercussions. The diseases are considered a worldwide burden, which between 2018 and 2019, caused the death of an estimated 1,9 million people. In nursing, nurses are meant to shield patients, work on a personal basis with them, show the respect and not offend them. Patients with hepatitis B and C have expressed a feeling of stigmatization and prejudice towards how they were infected. Therefore, they feel their care could be affected in a negative way. The aim of this literature study was to explore nurses’ attitudes towards patients with hepatitis B and C. The method emanated from a literature study where 13 scientific articles showed results for how nurses’ attitudes towards patients with blood diseases varies. The results showed that nurses’ attitudes towards patient infected with hepatitis B and C can be both positive and negative. Statistically significant associations occurred between a lack of knowledge and worsened attitude in nursing, the reason was often because of fear and preconceptions. Findings showed a relation between using correct safe precautions and confidence in nursing. Conclusion: The attitude towards patients with hepatitis B and C was positive over all but there were some nurses with a stigmatized perception and reluctance to handle those patients.

Sammanfattning Introduktion: Hepatit C är en inflammation av levern orsakad av hepatit C-viruset. Runt 71 miljoner människor världen över är drabbade av den kroniska formen. Effektiva läkemedel finns för att bota sjukdomen, men dessa är dyra och således behövs ett vaccin. Problemet med viruset är den stora variationen av genotyper och subtyper, vilket försvårar vaccinutvecklingen eftersom vaccinet framför allt kommer vara effektivt för en viss grupp smittade. En rad prekliniska studier har gjorts på olika djurslag, där fokus oftast ligger på att generera både antikroppar och att framkalla effektiva T-celler. Tyvärr har dock ingen större framgång gällande vaccinutvecklingen setts till ännu.  Syfte: Litteraturstudiens syfte gick ut på att analysera olika hepatit C-vacciners effekter med avsikten att försöka få en insikt i hur dessa kommer att tillverkas i framtiden för att de ska ge en fullgod effekt hos människor och förhindra smittspridning.   Material och metod: Databasen PubMed användes för att hitta fem olika vetenskapliga artiklar att analysera. Sökorden som användes för att hitta samtliga av dessa studier var ”vaccines hepatitis c”. Endast prekliniska studier valdes ut för analys.  Resultat: Över lag sågs kraftiga responser från immunförsvarets sida till följd av stimulering med olika typer av vacciner. Responserna förmedlades av antikroppar samt cytotoxiska T-celler och T-hjälparceller, ofta genom en produktion av interferon gamma respektive tumörnekrosfaktor alfa. I processen skapades även minnesceller som snabbt kunde reagera vid återexponering av samma antigen.   Slutsats: Fler prekliniska experiment kommer att behöva genomföras innan vaccinen kan ta sig vidare till klinisk fas. Exakt när i framtiden ett vaccin kommer hittas, och om det kommer hittas, är svårt att förutspå. Under tiden finns antivirala läkemedel att tillgå i brist på en mer effektiv lösning. / ABSTRACT Background: Hepatitis C is an inflammation of the liver caused by the hepatitis C virus. Around 71 million people worldwide are affected by the chronic form of the infection. Effective drugs are available to cure the disease, but these are expensive and thus a vaccine is needed. The problem with the virus is the wide variety of genotypes and subtypes, which complicates vaccine development since the vaccine will be especially effective for a particular group of infected individuals. A number of preclinical studies have been conducted on different animal species, where the focus is usually on generating both antibodies and producing efficient T lymphocytes. Unfortunately, no major success regarding vaccine development has yet been seen.  Aim: The purpose of this literature study was to analyze the effects of various hepatitis C vaccines with the intention of trying to gain an insight into how these will be manufactured in the future in order to generate an adequate effect in humans and prevent the spread of infection. Materials and methods: The database PubMed was used to find five different scientific articles to analyze. The keywords used to find each of these studies were "vaccines hepatitis c". Only preclinical studies were selected for evaluation. Results: Overall, strong responses were seen from the immune system as a result of stimulation with different types of vaccines. Responses were mediated by antibodies as well as cytotoxic T cells and T helper cells, often through the production of interferon gamma and tumor necrosis factor alpha. In the process, memory cells were also generated that could react rapidly upon re-exposure of the same antigen. Conclusion: More preclinical experiments will need to be carried out before the vaccines can move forward to clinical trials. Exactly when in the future a vaccine will be found, and if it will be found, is difficult to predict. Meanwhile, antiviral drugs are available in the absence of a more effective solution.

Background: In 2019, hepatitis is seen as one of the deadliest virus infections in the world and is seen as a global health problem. Hepatitis is a DNA-virus that can lead to chronic hepatitis and liver cirrhosis. Both hepatitis B and C are blood infections which means that they are transmitted through contact with damaged skin, mucus membrane or the eyes. Aim: The aim of this study was to describe how patients with hepatitis B and C experience the treatment from healthcare professionals. Method: The method used in this study was a review of literature research. The study was conducted through examination of 10 research articles. The chosen articles were found on the databases PubMed and CINAHL. The differences and the similarities were noted to create a larger understanding of the results. Results: The results consist of four categories which shows how patients with hepatitis B and C experience the treatment from healthcare professionals. The four categories are, a lack of information, faulty information, withholding of the diagnosis hepatitis and dismissive treatment. Patients were in need of support in the form of information and understanding. The negative experience received from healthcare professionals could be derived from lack of information. Conclusion: The conclusion of this study is that patients with hepatitis B and C experience negative treatment from healthcare professionals. The negative treatment is often connected to information and lack thereof. This study may have significance for future treatment of patients with hepatitis by highlighting the existing response. / Bakgrund: År 2019 anses hepatit vara den näst dödligaste virusinfektionen i världen. Det är ett globalt folkhälsoproblem. Hepatit är ett DNA-virus som kan leda till kronisk hepatit och levercirros. Både hepatit B och C är blodsmittor vilket innebär att de smittar genom att blod kommer i kontakt med skadad hud, slemhinna eller öga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med hepatit B och C upplever bemötandet från omvårdnadspersonal. Metod: Studien är en litteraturöversikt med beskrivande design. Studien har genomförts genom granskning av 10 vetenskapliga artiklar. Valda artiklar har hittats genom sökningar på PubMed och CINAHL. Skillnader och likheter har noterats för att skapa större förståelse för resultatet. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier som påvisar hur patienter med hepatit B och C upplever bemötandet från omvårdnadspersonal. De fyra kategorierna är otillräcklig- och felaktig information, undanhållande av diagnosen hepatit och avvisande bemötande från omvårdnadspersonalen. Patienterna hade ett stort behov av stöd i form av information och förståelse. Det negativa bemötandet från omvårdnadspersonalen kunde ofta härledas till okunskap. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att patienter med hepatit B och C upplever negativt bemötande från omvårdnadspersonal. Det negativa bemötandet är ofta kopplat till information och brist på sådan. Det finns en kunskapslucka hos omvårdnadspersonal när det gäller hepatit vilket får konsekvenser för patientens behandling och hälsa. Denna studie kan komma att få betydelse för den framtida vården för patienter med hepatit genom att konsekvenser av det befintliga bemötandet belyses.

Introduktion/Bakgrund: Blodsmittor som Humant immunbristvirus [HIV], Hepatit B-virus [HBV] och Hepatit C-virus [HCV] förekommer i många delar av världen. Det finns mycket fördomar om patienter som lever med blodsmitta och patienterna kan uppleva stigmatisering och diskriminering från samhället vilket kan leda till psykisk ohälsa. Syfte: belysa hur patienter som lever med HIV, HBV eller HCV upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: En litteraturstudie som följer Polit och Becks (2017) nio steg. PubMed, PsycINFO och Cinahl är de databaser som användes för att söka fram artiklar. 15 artiklar ingick i resultatet, tolv kvalitativa, två mixed-methods och en kvantitativ. Granskningar av artiklarna gjordes med Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Fyra teman identifierades till resultatet. Patienterna hade både positiva och negativa erfarenheter av bemötandet från vårdpersonal. De teman som identifierades var Attityder, Nekad vård och vårdpersonalens rädsla för smitta, Bristande sekretess samt Positiva upplevelser av bemötande. Slutsats: Det framkom att flera patienter som lever med blodsmitta hade negativa upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården, men de belyser även de positiva erfarenheter de hade av bemötande från vårdpersonal.