201 |
Läs- och skrivsvårigheter inom religionsämnetThurell, Sara, Hafskjär, Sofia January 2015 (has links)
Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lärare ska bemöta och stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i ämnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar läs- och skrivsvårigheter och religionskunskap utifrån ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden där reflektion och samtal får en djupare roll än den kvantiativa metoden. Våra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lärare i mellanstadiet som undervisar i de samhällsvetenskapliga ämnena. Respondenterna arbetar på skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp.Resultatet visade att samtliga lärare använder sig av olika arbetssätt och metoder för att stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lärarna fick stöttning och hjälp i undervisningen av specialpedagog. I vår slutsats kom vi fram till att texter och ämnesspecifika begrepp i religionskunskap ofta var svåra för elever med läs-och skrivsvårigheter att tillägna sig. Religionsämnet kan vara känsligt och svårt att undervisa om, då elever med olika kulturella bakgrunder möts i klassrummet och det kan uppstå problematiska situationer. Elever med läs-och skrivsvårigheter är i behov av lärare med bred kunskap om didaktiska metoder för att kunna stötta barnen i sitt lärande.
|
202 |
Datorstöd som åtgärd för elever i läs- och skrivsvårigheter - Vilka faktorer är avgörande?Wendick, Gunnel January 2006 (has links)
AbstraktStudiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för om elever iläs- och skrivsvårigheter får hjälp i form av datorstöd. Detta speglas motbakgrund av pedagogernas rektorsområde, undervisningsnivå, kön, ålder, egendatoranvändning, antal undervisningsår, fortbildningsbenägenhet och eventuellITiS-utbildning.Studien bygger på en enkätundersökning av alla vuxna som arbetar medelever i den pedagogiska verksamheten i grund- och särskolan, år 1-9, i en helkommun. Enkätfrågorna begränsas till frågor om den egna användningen avdatorn, tillgänglighet till olika programvaror och behärskandet av dessa,inställning till datorstöd och åtgärder i form av träningsprogram, talböcker,talsynteser, scanner, OCR-program, anpassning av dokument samt eget fortbildningsbehovi aktuella programvaror.Sammanfattningsvis visar resultaten i undersökningen att såväl tillgänglighetsom behärskande och användande av datorstöd till elever i läs- och skrivsvårigheterär lågt bland personalen. Däremot finns en mycket positiv attityd ochtilltro till datorstöd av olika slag som hjälp för elever i läs- och skrivsvårigheter.Dessutom är en stor del av personalen intresserad av att fortbilda sig inomaktuella programvaror.
|
203 |
Vilka förutsättningar finns för dyslektiker att arbeta integrerat med övriga elever? Which prerequisites exists for students with dyslexia for working integrated together with other students?Johansson, Jenny, Rasmusson, Jessica January 2006 (has links)
I detta examensarbete har vi undersökt vilka förutsättningar det finns för elever med dyslexi att arbeta integrerat i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater och hur pedagoger arbetar ute på skolorna med elever som har diagnosen dyslexi. För att få en djupare förståelse har vi tittat närmare på diagnosens betydelse, vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att underlätta arbetet i klassrummet för dyslektiker samt om det finns någon förebyggande pedagogik mot specifika läs- och skrivsvårigheter.Vi har genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och specialpedagoger fått fram hur detta arbete kan se ut i dagens skola. Undersökningen genomfördes i två olika F-6 verksamheter belägna i Svedala kommun. Slutsatsen vi har dragit efter vår undersökning är att det idag finns stora möjligheter för elever att arbeta integrerat i klassrummet under alla av arbetsdagens timmar. Men vi ställer oss ändå något tveksamma inför detta. Vi anser att det bästa borde vara att hitta en balans mellan individuell undervisning och integrerat arbete tillsammans med övriga klasskamrater. Detta för att eleven ska ha möjlighet till adekvat hjälp i sin skolutveckling.
|
204 |
Dyslexi - Att öka barnens studiemöjligheter i klassrummetArvidson, Petra, Leckius, Teresa January 2011 (has links)
Syftet med detta arbete var att ta reda på vad de tio lärarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi är, samt vad de anser att det innebär att ha dyslexi. Det vi vill få kunskap om, är hur barn med dyslexi kan erhålla adekvat hjälp i klassrummet. Dessa frågor önskar vi få besvarade av våra informanter genom denna kvalitativa studie.Under intervjutillfällena har vi samtalat utifrån ett kvalitativt förhållningssätt, eftersom vi önskade ta reda hur lärarna upplever barnens situation. Vi har använt den kvalitativa metoden då vi anser att den bäst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet är en självklarhet, därför har vi valt att ge dem nya namn.Under denna studie har vi utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet. Vygotskijs sociokulturella teori passar bra eftersom dyslektiska barn har behov av extra stöd och samtal för att utveckla sin proximala utvecklingszon. Vi har även valt att undersöka om lärarna arbetar utifrån ett kategoriskt eller relationellt perspektiv. Dessa perspektiv innebär att i det kategoriska ser lärarna barn med svårigheter. Medan i det relationella perspektivet ser läraren att barnen är i svårigheter.Våra resultat visade att barnen på de besökta skolorna gavs möjlighet att använda kompensatoriska hjälpmedel, samt få stöd av specialläraren. En ställd diagnos var inte behövlig för att kunna erhålla denna hjälp. Det var lärarna som avgjorde när de ansåg att hjälp erfordrades. Vår slutsats är att merparten av lärarna anser att dyslexi har en genetisk grund. Något entydigt begrepp om vad dyslexi är, framkom inte under våra intervjusamtal. Ytterligare en slutsats var att lärarna ansåg att kompensatoriska hjälpmedel var till stor nytta för barnen. Barnens användning av dessa hjälpmedel, var inte en förutsättning för att få tillgång till hjälp i klassrummet. Här är det endast lärarnas egen inställning till att inkludera samtliga barn som är av avgörande betydelse. / The purpose of this work was to find out what the ten teachers we interviewed had the perception of what dyslexia is, and what they think it means to have dyslexia. What we want to find out about, is how children with dyslexia can receive adequate help in the classroom. These questions, we have answered by our informants in this study.During the interview sessions, we talked on the basis of a qualitative approach because we wished to determine how teachers perceive the situation of children. We have used the qualitative method because we believe that the best possible for the in-depth conversations we desire. Informants absolute anonymity is a given, therefore we have decided to give them new names.In this study we have relied on Vygotsky's sociocultural theory, the relational and categorical perspective. Vygotsky's sociocultural theory fits well because dyslexic children need extra support and calls for the development of the proximal development zone. We have also chosen to investigate if teachers are working from a categorical or relational perspective. These perspectives means that in the categorical see teachers children with difficulties. While in the relational perspective, the teacher to the children is in difficulty.Our results showed that children in the schools visited were able to use compensatory aids, and support of special education teacher. A diagnosis was not necessary to obtain this help. It was the teachers who decided when they felt that assistance were required. Our conclusion is that the majority of teachers believe that dyslexia has a genetic basis. No clear concept of what dyslexia is, were not revealed during our interview calls. Another conclusion was that teachers felt that compensatory aid was of great benefit to the children. Children's use of these tools, do not be a prerequisite for gaining access to help in the classroom. Here, only the teachers' own attitudes towards the inclusion of all children is essential.
|
205 |
Undervisning i taluppfattning i grundsärskolanBech, Cecilia January 2010 (has links)
I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i särskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att få svar på detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i särskolan. Det jag kom fram till är att man inte använder sig av någon speciell metod i särskolan för att nå eleverna lättare. Genom individualisering utgår man ifrån elevens behov och kunskaper. Det som är den stora skillnaden är att de eleverna i särskolan behöver ha längre tid på sig för att lära sig taluppfattning. För att kunna kommunicera med eleverna använde man sig av teckenspråk, tecken som stöd och bilder.
|
206 |
Att fostra och utbilda elever i behov av särskilt stöd - En fallstudie om användandet digitala hjälpmedel i särskild undervisningsgruppManfredsson, Linda January 2016 (has links)
Detta examensarbete fokuserar på användandet av läsplattor och digitala hjälpmedel i en särskild undervisningsgrupp där eleverna har diagnosen autism. Som en del i utvecklingsarbetet, ”en tillgänglig lärmiljö i en digital skola”, på skolan i fråga har alla elever i gruppen fått tillgång till egna läsplattor. Samtidigt som detta införts rapporterar undervisande lärare i gruppen att måluppfyllelsen ökat och att de upplever att det är ett mer lustfyllt lärande. Metoden är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med undervisande lärare för att försöka identifiera vilka framgångsfaktorer de ser som tros ha lett till den ökade måluppfyllelsen. Det resultat som kom att utmärka sig i intervjuerna var att det inte gick att urskilja enstaka faktorer utan att det handlar om flera samverkande faktorer. / This thesis focuses on the use of e-readers and digital tools in a special teaching group where students have been diagnosed with autism. As a part of development, "an available teaching environment in a digital school", at the school in question, all students in the group gained access to their own e-readers. Simultaneously with this introduction the teachers in the group report that the goal attainment increased, and that they felt that it had led to a more pleasurable learning. The method is semi-structured qualitative interviews with three teachers to try to identify the success factors they see and that is believed to have led to the increased achievement. The results that came to excel in interviews was that it was hard to discern individual factors since it involves multiple interacting factors.
|
207 |
Läs- och skrivsvårigheter i skolans världNordgren, Frida, Palm, Hanna January 2014 (has links)
Vår studie handlar om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi i grundskolan och hur man som lärare upptäcker och arbetar med de elever som har svårigheter, vilket också har varit vårt syfte genom arbetets gång. Det finns ett intresse för dessa elever med läs- och skrivsvårigheter eftersom det för dem innebär en stor problematik att dagligen handskas med detta – både i vardagliga situationer och i skolan. Eftersom dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är ett vanligt förekommande problem anser vi att vi, som blivande lärare behöver mer kunskap kring ämnet då vi med all säkerhet kommer att träffa på elever med dessa svårigheter, och när det händer vill vi kunna möta dessa elever med svårigheter på bästa möjliga vis. Vi har valt att bygga vår empiri på intervjuer med grundskolelärare, specialpedagog och speciallärare, där några intervjuer varit öga mot öga och en del via mail.
|
208 |
Arbetsterapeuters erfarenheter av kognitivahjälpmedel för barn med neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar : En kvalitativ intervjustudie / Occupational therapists’ experiences ofcognitive devices for children withneuropsychiatric disabilities : A qualitative interview studyScott, Jenny, Clérissy, Victoria January 2023 (has links)
Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ochAutismspektrumtillstånd (AST) är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkarbarn i deras vardagliga aktiviteter. Diagnoserna ger svårigheter i tidshantering, planering ochinitiera aktiviteter. Arbetsterapeuter jobbar med interventioner som ökar delaktighet ochsjälvständighet i aktiviteter. Kognitiva hjälpmedel är en intervention för att stödja barn iaktivitetsutförande och få en struktur på vardagen. Det finns bristande forskning som rörmålgruppen och det saknas rekommendationer för hjälpmedel. Syfte: Syftet är att beskrivaarbetsterapeuters erfarenhet av hur kognitiva hjälpmedel påverkar delaktighet ochsjälvständighet för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Metod: I studien haren kvalitativ intervjustudie med ett bekvämlighetsurval används. För att beskrivaarbetsterapeuters erfarenheter har semistrukturerade intervjuer genomförts med åttaarbetsterapeuter som har erfarenhet av att jobba med barn med ADHD och AST. Data haranalyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Intervjuerna visaratt hjälpmedel är ett bra verktyg för att öka barns delaktighet och självständighet i vardagen.Barnets nätverk är en viktig del vid interventioner för att ge ett bra resultat, likaså är barnetsmotivation avgörande. Slutsats: Studien visar att hjälpmedel är viktiga för delaktighet ochsjälvständighet för barn med NPF. Hjälpmedel visar på en ökad delaktighet ochsjälvständighet där barn klarar aktiviteter själva i en högre grad. Men andra typer av insatserutgör också en stor del av det arbetsterapeutiska arbetet.
|
209 |
Inkludering av barn i språksvårigheter i förskolan : - “Jag tänker att de här barnen behöver få kännasig trygga i våran miljö, att vi inte är‘va’-människor.”Lundmark, Emma, Walter, Naima January 2023 (has links)
Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare arbetar inkluderande med barn i språksvårigheter samt vilka resurser och hjälpmedel som finns att tillgå i förskolan. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer och är en kvalitativ studie. Vid analys av resultatet har vi utgått från det alternativa och det relationella perspektivet samt använt oss av den hermeneutiska forskningstraditionen. Resultatet visar på att språksvårigheter i förskolan är ett komplext ämne som behöver uppmärksammas och forskas mer kring. En intressant upptäckt vi gjorde var att informanterna pratade mycket om barn med svenska som andraspråk som en del av språksvårigheter. Detta var något vi inte hade förväntat oss. En annan sak som förvånade oss var att nästan ingen informant pratade om högläsning som ett språkutvecklandemedel. Detta var något vi trodde att de flesta informanter skulle prata om. När vi frågade om vilka utmaningar och svårigheter informanterna upplevde, kopplat till barn i språksvårigheter, svarade de tidsbrist, personalbrist, kunskapsbrist och att mycket hänger på det egna ansvaret.
|
210 |
Lärares användning av filmer och bilder för att stärka historieundervisningen / Using films and pictures in history teachingSvärd, Jennifer, Tjebbes, Rita January 2024 (has links)
Denna kunskapsöversikt syftar till att sammanställa forskning kring hur visuella hjälpmedel i form av filmer och bilder kan stötta inlärning och därmed stärka historieundervisningen. Historieämnet kan vara abstrakt för grundskoleelever, eftersom det är en del av den förflutna tiden som inte finns längre. Genom visuella hjälpmedel kan historia bli mer konkret. Därför behöver lärare kunskap i hur visuella hjälpmedel kan användas i historieundervisningen. För att sammanställa forskning kring detta har följande tre frågeställningar formulerats: ● Hur används filmer och bilder i historieundervisningen för att utveckla historisk empati? ● Varför används filmer och bilder i historieundervisningen för att gynna inlärning? ● Vad har läraren för roll vid användning av filmer och bilder i historieundervisningen? För att besvara dessa frågor har vi gjort en systematisk kunskapsöversikt där vi sammanställt forskning kring ämnet. Vi har sökt efter vetenskapliga texter i databaserna ERIC, ERC och Swepub genom att kombinera relevanta sökord. Vi har valt ut texterna utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Sökprocessen gav oss 14 vetenskapliga texter, varav 2 licentiatavhandlingar, som vi använde som underlag i kunskapsöversikten. Resultaten visar att aktiviteterna som görs i anslutning till användandet av visuella hjälpmedel är av stor vikt och att lärarens kunskaper är avgörande. Det påvisas även att filmer och bilder används i syfte att skapa intresse kring området som ska behandlas. Utifrån de sammanställda resultaten vi fick kunde vi dra slutsatsen att visuella hjälpmedel kan gynna inlärning i historieundervisningen, i form av att utveckla historisk empati samt skapa engagemang och en multimodal undervisning. Lärarens roll är avgörande i detta och påverkar inlärningen.
|
Page generated in 0.0286 seconds