No description available.

Syftet med studien är att ta reda på hur fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut. De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls. Resultaten visar även hur de båda pedagogerna anpassar sin undervisning utifrån barnens sätt att lära. / The purpose of the study is to discern how violin teachers at the Community School of Music teach rhythm and pulse. There is no extensive research in this field and we have attempted to pursue an in-depth study that addresses this issue. Our theoretical starting point is the didactic approach and the study focuses on the tools and methods teachers use. The qualitative interview and video observation were the methods we used in order to obtain answers to our questions. The two informants involved in the study, work at the Community School of Music as violin teachers. The result demonstrates the various ways the two informants teach rhythm and pulse. The result also indicates how the two teachers adapt their teaching based on the children's ability and way of learning.

Antalet återvinningscentraler har ökat de senaste åren och vid utformning av dessa finns det en god möjlighet att utnyttja kunskap från industri och forskning inom arbetsplatsutformning och godshantering. Inom återvinningsbranschen finns det många arbetsmiljöproblem som visar sig i arbetsskadestatistiken. Ett problem är bristen på ergonomiskt lämpliga hjälpmedel för personal och besökare. Denna brist på hjälpmedel leder till arbetsskador och olyckor på ÅVC:erna. I dagsläget kan man bryta ner dessa problem i fem uppgifter, 1. Ta fram förslag på transporthjälpmedel som besökare och personal kan använda för transport av material till olika containrar. Hjälpmedlet helst utrustad med funktion som underlättar lyft av kasserad produkt/avfall. 2. Ta fram förslag på hjälpmedel för upplockning av lättare felplacerade kasserade produkter. 3. Ta fram förslag på hjälpmedel för hantering av tyngre felplacerade kasserade produkter. Både lyfthjälpmedel till anläggningsmaskiner och hjälpmedel som inte kräver anläggningsmaskiner bör beaktas. Hjälpmedlen måste bland annat vara flyttbara och smidiga att använda för personalen samt kunna hantera tyngre vikter. 4. Ta fram förslag på lämpliga lyft- och transporthjälpmedel för hantering av kasserade tv-apparater och bildskärmar. 5. Ta fram förslag på lämpliga hjälpmedel för lyft och transport av vitvaror och kylmöbler. Resultatet från examensarbetet visar att de olika uppgifterna kräver olika typer av hjälpmedel. För uppgifterna är följande hjälpmedel rekommenderade, 1. Slaslyftvagn vilket är ett hjälpmedel som underlättar lyft och transport av kasserade produkter. 2. Lång griptång med krok som är en sammanslagning av en skräpplockare och upplockningskrok. 3. Kompaktlastare eller redan existerande maskin beroende på tillgång till maskiner på ÅVC. 4. Vakuumlyft vilket är ett lyfthjälpmedel som klarar av tunga lyft och gör så på ett smidigt sätt utan att uppehålla andra aktiviteter i närheten. 5. Styckegodskran utrustat med gripdon som klara av hantering av både vitvaror och kylmöbler. Rekommendationerna i examensarbetet bygger på en produktutvecklingsmetodik som är baserad på existerande metoder. Vid redovisningen av examensarbetet uppgav tjänstemän vid Tekniska Verken i Linköping att delar av resultaten av examensarbetet kan komma till användning på återvinningscentralerna i Linköpings kommun. / The number of recycling centers has increased rapidly during the last few years. When designing recycling centers, there is a good opportunity to utilize knowledge from industry and research within workplace design and material handling. Within the recycling trade, there are many working environment problems that are evident in the occupational injury statistics. One problem is the lack of ergonomically-suitable helping aids for employees and visitors. This lack of helping aids leads to occupational injuries and accidents at the recycling centers. At present, this problem can be broken down into five tasks. 1. Develop concepts for transporting helping aids that visitors and employees can use for transportation of material between the containers. Preferably, the helping aid shall be equipped with a function that facilitates the lifting of waste. 2. Develop concepts for helping aids that can lift lighter misplaced waste. 3. Develop concepts for helping aids that can lift heavier misplaced waste. Lifting aids that require support from machines, as well as those which do not, shall be considered. The helping aids must be movable, flexible and able to handle heavier weights. 4. Develop concepts for suitable lifting and transporting aids that can handle discarded TV sets and computer screens. 5. Develop concepts of convenient helping aids for the lifting and transporting of white goods, refrigerators and freezers. The results from the master thesis show that the different tasks demand various types of helping aids. For each task, a number of helping aids are recommended. 1. “Slaslyftvagn”, which is a helping aid that simplifies the lifting and transporting of waste. 2. Long “grabbing tongs” equipped with a hook which is a hybrid of a waste-picker and pick-up hook. 3. Compact loading tractor or already existing machine, depending on access to machines at the recycling centre. 4. Vacuum lift system, which is a lifting aid that can handle heavy loads and do so in a smooth way without delaying other activities in the vicinity. 5. General cargo crane equipped with gripper that can handle both white goods, refrigerators and freezers. Recommendations in the master thesis are built on a product development methodology that is based on existing methods. At the presentation of the master thesis, officials working at Tekniska Verken claimed that parts of the master thesis could be useful when applied to operations at recycling centers in Linköping municipality.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsättning som går integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har använt mig utav en kvantitativ enkätmetod samt en kvalitativ intervjumetod, där jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkäten påbörjades. Resultatet av studien grundar sig på 18 enkätsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsättning och tidigare har gått integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har ansträngande skoldagar till följd av att det krävs full koncentration för att höra vad klasskamraterna säger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krävs en bra ljudmiljö, det är fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen. Med tanke på att många av eleverna går i stora klasser, vissa klasser har fler än 30 elever, kan jag förstå att drygt hälften av respondenterna har uppgett att de har ett behov av att få studera i ett enskilt rum för att få lugn och ro. De respondenter och informanter som har svarat att de brukar lämna klassrummet för till exempel träffa en hörselpedagog, har upplevt detta som positivt. En central fråga i denna studie är om eleverna har behov av stöd och vad stödet bestod av. Det är endast fyra elever som har uppgett att de är i behov av stöd. Fem elever har svarat att de får stöd, till exempel i form av hörselpedagogiskt stöd och specialpedagogiskt stöd.

No description available.

The purpose of this study was to explore students' and teachers' experiences of the new pedagogical teaching tool, interactive whiteboard, which have gained increased popularity and wide spread usage in the classrooms. An observation during a mathematical lecture was conducted as a pilot study prior to the main research method of phenomenology; based on students’ self-descriptions and interviews with two teachers, this methodological approach was used to investigate the subject matter. The interpretation, comparison and analysis of the results surrounding this new teaching method is explained by two theories, constructivism and socio-cultural perspective. The information shared by the students and teachers have been broken down into four categories: enjoyment & interest, practical, insight and no different. Students felt that enjoying and interesting lectures strengthened their knowledge, a statement also confirmed by the teachers. The data also showed that the interactive whiteboard, highly favored among students, has a positive effect on the learning outcomes, however, it seem to be limited to the pedagogical practices adopted by the teachers.

<p>This diploma work project is a product development project which purpose is to redesign a braking system for a walking frame. The system that was developed diverges the force from the user to braking power, and includes a service brake as well as a parking brake. The most important components of the system are a grip handle on where the user holds on to and a braking handle on which the user operates the brake from. The system also includes a power transmission component, braking package and other mechanical components. All of the components wasn’t developed in this project, several off them has been reused from the existing system.</p><p>This product has been developed to meet the requirements and standards presented from the principal, Ahlberg Leber. The needs of the future users have also been to importance of the project. These needs where defined thru a marketing analysis, which took place during the first phase of the project. The results from this were so interesting, not only did it function as a basic data; it also is representing an important part of this projects result.</p><p>During the next phase of the project the product development process took place. You can divide this development work into two separate parts that has developed parallel. The purpose of the first one was to develop the mechanical parts that enable the user to operate the brake. The other one was to design the both handles.</p><p>During the course of the development process two different product development methods have been used to decide the design of the braking operating. The first one was used to design a conceptual solution and the second one was used to determine the final solution. The approach of these methods is to develop several different proposals from which one is selected and moves on to the next phase of the project. During the course of the project several ideas and proposals has been developed and later on documented. According to the developers - these ideas makes the most important part of the result of the project. Since most of them are interesting and has potential, it is curtain that the designers of Ahlberg Leber will have usage of these ideas in the future. Hopefully they will contribute to new ideas of how the product of tomorrow might look like.</p><p>The parking brake of the product that is presented as the final one is to be operated by the use of a button. When the braking handle moves over a certain location, the parking brake is automatically activated and the button is then used to deactivate it.</p><p>The most important result of the grip handle design is that the user may choose between different position of there hands. These positions are preferable in different situations and the options give the user a better chance to cope with the every day life.</p> / <p>Detta examensarbete är ett produktutvecklingsprojekt som har gått ut på att omkonstruera ett bromssystem tillhörande en rollator. Systemet som utvecklats har som syfte att omvandla brukarens kraft till bromsverkan, och det innehåller både färd- och parkeringsbroms. Systemets viktigaste delar är ett grepphandtag som brukaren håller sig i, ett bromshandtag som brukaren använder för att manövrera bromsen, kraftöverföringselement, bromspaket samt mekaniska komponenter. Alla dessa komponenter har inte utvecklats i detta projekt utan många av dem har återanvänts från det befintliga systemet.</p><p>Produkten har utvecklats för att uppfylla de krav och önskemål som har ställts av uppdragsgivaren, Ahlberg Leber, men även de framtida brukarnas behov har varit viktiga. Dessa behovs identifierades i en marknadsundersökning som utfördes under projektets första del. Under denna så framkom information som var så pass intressant att den inte bara har fungerat som underlag utan den har också presenterats som en viktig del av projektets resultat.</p><p>I nästa del av projektet började utvecklingen av produkten. Detta utvecklingsarbete kan delas upp i två separata delprojekt som har bedrivits parallellt med varandra. Det ena gick ut på att utveckla de mekaniska delarna, som ser till att brukaren kan manövrera bromsen, och den andra gick ut på att utforma grepphandtaget och bromshandtaget.</p><p>Under utvecklingsarbetet har två olika produktutvecklingsmetoder använts för att bestämma hur manövreringen av färd- och parkeringsbroms ska ske. Den första användes för att ta fram en konceptlösning och den andra användes för att utveckla denna till den slutliga lösningen. Metodernas tillvägagångssätt är att flera olika förslag utvecklas och mot slutet så väljs ett av dessa ut för att gå vidare till nästa fas i projektet. Under projektets gång så har flera olika idéer och förslag framkommit och alla dessa har efterhand dokumenterats. Enligt projektmedlemmarna så utgör dessa idéer och förslag den viktigaste delen av projektets resultat. De flesta är intressanta och många av dem har potential, och därför kommer konstruktörerna på Ahlberg Leber garanterat att ha nytta av dem i framtiden. Förhoppningen är att dessa ska bidra till nya idéer om hur framtidens produkter kan se ut.</p><p>Parkeringsbromsen på den produkt som har presenterats som den slutliga manövreras med hjälp av en knapp. Då bromshandtaget rör sig över ett visst läge så aktiveras parkeringsbromsen automatiskt och knappen används sedan för att avaktivera den.</p><p>Det viktigaste resultatet från utformningen av grepphandtaget var att brukaren kan välja mellan olika positioner på sina händer. Dessa positioner fungerar olika bra i olika situationer vilket betyder att brukaren är bättre rustad för att klara av sin vardag.</p>

This research focus on key groups; students with dyslexia, librarians and teachers, and interaction between these two professional groups regarding students with dyslexia. In searching for the exchange of knowledge and experience to meet dyslexic students needs, I have in this study turned the attention to librarians and their experiences with students with dyslexia.The purpose of the research has been through semi-structured qualitative interviews with four librarians, to explore and describe how they experience their work, in working with pupils with severe reading and writing problems, dyslexia, and interaction with teachers on this user group. The qualitative approach in the gathering of the empirical evidence is based on a desire to have an indepth and thoroughly understanding of the librarians experience.All informants in this study indicate that they see it as a natural part of their duty to keep themselves updated about dyslexia and what materials to suit the dyslexic user group. The informants have knowledge of dyslexia and have great knowledge and keep abreast on the latest technology of compensatory aids - alternative tools.The informants have primary a consulting and supply function for teachers and dyslexic students, where they are consulted on  suitable material in both fiction and facts in various disciplines. The informants highlights the importance of planning and preparation time to find suitable material, as audio books or easy read, so students who have a need for this also can be provided. They also have a major role in seeking information, then todays school is very demanding on the students to seek information themselves. The informants experience is that this requirement pose serious difficulties for dyslexic students.There is some discrepancy in the informants role depending on the library that they are employed at, where assignments and resources are of importance. Interaction between teacher and librarian occurred in a greater proportion with the secondary scool librarians than with the municipal and city librarian. Secondary school libraries are direct target at school activities and assignments and secondary school librarians are situated in school. They have transparency and participation in school activities, facilitating the work to catch up and assist the dyslexic students needs, as well as interaction with teachers and school staff.The informants desire greater interaction and requested guidance to specify their work both on their own behalf, but above all to be clear externally. Since their experience is that teachers have little knowledge of what the library and the librarian may contribute with as resource in general and in particular for students with dyslexia and compensatory aids. This was particular the teachers who are referred to the municipal and city library, ie. those teachers who do not have the librarian in their immediate vicinity. The informants request more knowledge from the teachers regarding librarian skills to utilise the libraries potential as a collaboration partner.

Introduktion: Vårdskador relaterade till fel läkemedelshantering är ett bestående problem inom hälso- och sjukvården globalt. Läkemedelsrelaterade vårdskador har ett tydligt samband med stressade sjuksköterskor på underbemannade vårdavdelningar. Stress och avbrott vid läkemedelshantering ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av läkemedelshantering inom slutenvården. Metod: Undersökningen har en kvalitativ metod med en induktiv ansats och ett avsiktligt urval för att bäst svara till syftet. Det genomfördes sju semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det finns bra system och möjligheter för en säker läkemedelshantering, samtidigt som de upplyser flera risker som hotar patientsäkerheten. I resultatet framgår också förslag på åtgärder som sjuksköterskorna anser skulle vara till hjälp i arbetet. Olika tekniska hjälpmedel skulle både kunna öka patientsäkerheten och effektivisera arbetet så sjuksköterskorna kunde få mer tid till patientnära arbete. Slutsatser: Sjuksköterskorna beskrev att läkemedelshantering på avdelningar tog för mycket tid från patienterna i en stressad arbetsmiljö vilket ökar risken för läkemedelsrelaterade fel. För en bättre arbetsmiljö och en säkrare vård med god kvalitet krävs förbättringsarbeten på vårdavdelningarna som är riktade mot läkemedelshantering. / Introduction: Injuries related to errors in drug management are a consistent global healthcare problem. Drug-related health injuries are connected to stressed nurses and understaffed departments. Stress and disruption in drug management increases the risk of errors and reduces patient safety. Aim: To describe the nurse's experience of drug management in the field of inpatient care. Method: The study has a qualitative method with an inductive approach and a strategic selection to best respond the aim of the study. Seven semi structured interviews were conducted which were analysed by a content analysis. Result: Nurses feel that there are useful systems and opportunities for safe drug management, while they indicate several risks that threatens patient safety. The results also show suggestions on measures that nurses consider would be helpful at work. Technical tools could both increase patient safety and efficiency in work and nurses could recieve more time for patient-related work. Conclusions: Nurses described that drug management at departments were time consuming and gave little time for patients in a stressful work environment, increasing the risk of drug-related errors. To obtain a better work environment and safer quality of care improvements that focus on drug management are required in healthcare departments.

Ungdomar med ADHD kämpar inte bara med tonårsproblem utan har också kognitiva nedsättningar som kan påverka utförandet av vardagliga aktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva svenska arbetsterapeuters erfarenheter av kognitiva hjälpmedel som intervention för ungdomar med ADHD i åldern 13–18 år. Den metod som användes var av kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio arbetsterapeuter verksamma i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera, koda och kategorisera insamlad data. I resultatet av analysen framkom vikten av ungdomens motivation och engagemang samt att stöd och samarbete med nätverket runt om var centralt för att interventioner med kognitiva hjälpmedel skulle lyckas. Arbetsterapeuten behövde skapa sig en bild av ungdomens situation och utveckla ett gott samarbetsklimat för att sedan genom små förändringar nå en fungerande vardag. Genom att använda kognitiva hjälpmedel i samband med strategier och rutiner kunde ungdomen få en ökad självständighet och delaktighet i dagliga aktiviteter. Slutsatser som kunde dras utifrån resultatet var att arbetsterapeuters arbete med ungdomar med ADHD är komplext och påverkas av flera olika komponenter. Enbart kognitiva hjälpmedel löser inte de utmaningar ungdomarna har i vardagen utan det behövs även inlärning av nya strategier och rutiner. / Adolescents with ADHD do not only struggle with teenage problems but they also have cognitive impairments which can affect the performance of daily activities. The aim of this study was to describe occupational therapists experiences of cognitive assistive technology as intervention for adolescents with ADHD between ages 13-18 years. As method a qualitative study with semi- structured interviews were conducted with ten occupational therapists working in northern Sweden. A qualitative content analysis was used to analyze, code and categorize collected data. The result of the analysis showed that the motivation and engagement of the adolescents, together with the support and teamwork within the surrounding network, were important and central aspects for interventions with cognitive assistive technology to be successful. The occupational therapist needed to create a picture of the adolescents situation and develop a cooperation to be able to with small changes reach a functioning everyday life. Through the use of cognitive assistive technology together with strategies and routines the adolescent was able to reach an increased independence and participation in daily activities. Conclusions that could be made from the result showed that occupational therapy work with adolescents with ADHD is complex and affected by multiple components. Cognitive assistive technology alone does not solve the everyday-challenges these adolescents meet as there is also need for learning of new strategies and routines.