I denna systematiska litteraturstudie kommer tidigare forskning analyseras och diskuteras med syftet att undersöka fördelar och nackdelar med det digitala och det analoga skrivandet i svenskämnet på högstadiet. Detta görs genom att undersöka vilka förutsättningar elever har för att skapa redigera text kopplat till digitalt eller analogt skrivande. Med Lgr22 som grund analyseras publikationer som gjorts på elever i åldern 10–19 år i och utanför Sverige. Till grund för denna studie ligger 16 publikationer som identifierades genom en systematisk litteraturstudie i databaserna Summon, DIVA, ERIC samt Google Scholar. Bristen på publikationer gällande specifikt analogt skrivande diskuteras i metodkapitlet och detta anses vara en anledning till att studien saknar nyansering i form av att kunna ställa digitalt och analogt skrivande i motsats till varandra. Resultatet av denna studie visar på för- och nackdelar med de båda skrivteknikerna men ett övervägande antal fördelar finns kopplade till det digitala skrivandet. Det digitala skrivandet anses mest fördelaktigt kopplat till följande identifierande mönster: gemensamt och enskilt skrivande, disposition, textbearbetning samt redigering. Dessa mönster är grunden för den diskussion som förs i slutet av studien. I studiens slutsats lyfts det faktum att det digitala skrivandet har tagit allt mer plats i skrivundervisningen, vilket kan korreleras med den utveckling som gjort i läroplanen. Formuleringar kring handskriftens betydelse var tydligt framskrivet i äldre läroplaner gällande årskurs 7–9, medan det i Lgr22 inte finns kvar någon formulering kopplat till handskrift överhuvudtaget.

Digitala hjälpmedel i idrott och hälsa undervisning kan bidra med ett större elevengagemang och en mer högkvalitativ lärmiljö. Idrott och hälsa har dock legat efter de andra ämnena i digitaliseringsprocessen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka digitala hjälpmedel som används, hur de används, vilka möjligheter och utmaningar det finns med att digitalisera undervisningen samt vilka resurser och förutsättningar det finns för att digitalisera undervisningen. För att undersöka detta har en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod använts. Sju legitimerade lärare i idrott och hälsa på gymnasiet har intervjuats för att samla in data till studien. Datan har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet visade att de deltagande lärarna i studien hade god digital kompetens och använde sig av flera olika typer av digitala hjälpmedel i sin undervisning. Lärarna i studien har också tillgång till resurser för att digitalisera sin verksamhet. Lärarna uttryckte dock några utmaningar med digitala hjälpmedel i undervisningen, bland annat diskuteras utbildningar kopplat till ämnet, samarbete mellan olika lärare samt syftet med användningen av digitala hjälpmedel. Vidare forskning hade kunnat undersöka ämnesspecifika digitala kompetensutvecklingskursers effekt på idrott och hälsa undervisningen.

På den anpassade skolan går elever med någon form av intellektuell funktionsnedsättning, somkan visa sig genom bristande adaptiv eller kognitiv förmåga. Det finns digitala hjälpmedel somkan underlätta lärandet och känslan av delaktighet, men då krävs det att hjälpmedlen fungerarför den målgrupp som det skapas för. Att involvera användarna i utveckling är allmänt sett enframgångsfaktor för att skapa användbara system, samtidigt som det finns faktorer sombegränsar och försvårar användarinvolveringen.Syftet med denna uppsats är att kartlägga på vilka sätt användare involveras i utvecklingen avdigitala hjälpmedel som används i den anpassade skolan. Uppsatsen undersöker och kartläggerockså vad det finns för problem och svårigheter kring involveringen av målgruppen. För attuppnå studiens syfte skedde insamlingen av data genom att sju separata semi-struktureradeintervjuer hölls med utvecklare av digitala hjälpmedel för den anpassade skolan. Studiensresultat visar att användarinvolveringen kan ske på olika sätt, som bland annat vid testning ochdesign, men att det sker i olika omfattning och på olika sätt. Slutsatserna visade på atturvalsprocessen för användarinvolveringen är problematisk. Detta då det oftast inte finnsmöjligheter till att ha en den urvalsprocess som önskas utan att den i stället blir begränsad ochdå ger en orättvis bild av målgruppen. Det som försvårar användarinvolveringen mest ärkommunikationsproblem, som då kräver mer flexibilitet och resurser. I många fall sätteranvändarnas funktionsnedsättningar gränser för hur kommunikationen kan ske och då krävsmer tid. Det framkom också hur digitalt arbete kan underlätta i vissa fall, men att de försvårarpå annat sätt i stället, då internet och hjälpmedel för att kunna använda teknik inte alltid ärtillgängligt i hemmiljön.

I Sverige finns det ett lagstadgat krav som kräver att offentliga aktörers webbplatser måste uppfylla särskilda krav som rör digital tillgänglighet. Att digitala dagstidningar inte omfattas av lagen, och inte är tvingade till att leva upp till kraven, kan vara en orsak till att flera undersökningar visar på att dyslektiker inte läser dagstidningar på internet i samma utsträckning som befolkningen utan något funktionshinder.     Målet med studien är att undersöka hur en individs läs- och skrivsvårigheter påverkar hur de går till väga för att söka och konsumera digitala nyheter.     Då dyslexi ser olika ut hos olika individer var förväntningen att erfarenheterna av att använda digitala dagstidningar också skulle skilja sig åt. Av den anledningen har totalt sju kvalitativa intervjuer utförts för att få en tydlig bild av deltagarnas olika svårigheter och lösningar. Deltagarnas erfarenheter har därefter sammanställts och analyserats i relation till tidigare forskning.    Resultatet från intervjuerna visar att en majoritet av deltagarna tyckte att det kan vara svårt att läsa nyheter online, och ansåg att hemsidans design var en bidragande faktor till deras svårigheter.  En stor variation av olika textstorlekar, färger och bilder på hemsidan påverkade deras läsförmåga negativt, då de fick svårare att fokusera på texten. Det var ett störande moment när en artikel skulle läsas, men upplevdes som ett mycket större problem när en nyhet söktes på hemsidan. Strategin för att lösa detta problem var densamma för alla dessa individer, samtliga använde en sökmotor som Google för att söka efter en nyhet framför att söka efter den direkt på dagstidningens hemsida. Utöver detta framgår det att ingen av deltagarna använde några hjälpmedel för att underlätta användandet av digitala dagstidningar. / In Sweden, there is a statutory requirement that public actors’ websites must meet special requirements regarding digital accessibility. The fact that digital newspapers are not covered by the law and are not required to meet the requirements may be a reason why several studies show that dyslexics do not read newspapers on the Internet to the same extent as the population without any disabilities.    The aim of the study is to investigate how an individual’s reading and writing difficulties affect how they go about searching for and consuming digital news.     As dyslexia looks different in different individuals, it was expected that experiences of using digital newspapers would also differ. For this reason, a total of seven qualitative interviews were conducted to get a clear picture of the participants’ different difficulties and solutions. The participants’ experiences were then compiled and analyzed in relation to previous research.     The results of the interviews show that a majority of the participants found it difficult to read news online and considered that the website’s design was a contributing factor to their difficulties. A wide variety of different text sizes, colors and images on the website negatively affected their reading ability as they found it more difficult to focus on the text. This was a distraction when an article was to be read but was experienced as a much bigger problem when news was searched for on the website. The strategy for solving this problem was the same for all these individuals; all used a search engine like Google to search for news rather than searching for it directly on the newspaper’s website. In addition, none of the participants used any assistive technology to facilitate the use of digital newspapers.

Diagnosen dyskalkyli är en av flera orsaker till varför en elev kan hamna i svårigheter inom matematik. Dyskalkyli påverkar förmågan att lära sig samt utföra specifika aritmetiska operationer. Trots att det kan finnas så många som en elev per klass som är diagnostiserade med dyskalkyli, är lärares kunskaper bristfälliga och forskningen är begränsad, vilket leder till en komplex undervisningssituation. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa vad tidigare forskning säger om hur lärare kan stötta elever med diagnosen dyskalkyli. Studien är baserad på en systematisk litteraturstudie och materialet samlades in via databasen ERIC (EBSCO). Resultatet visar att det ger positiva effekter när undervisningen struktureras på ett varierat sätt för att stötta elever med diagnosen dyskalkyli. Digitala verktyg och instruerande strategier för lärande hade störst inverkan på utvecklingen av elevernas matematiska förmågor. Detta kan även ses utifrån ett individanpassat perspektiv där vikten ligger i att den enskilde eleven gynnas utifrån sina specifika behov. Lärarens roll är dessutom att göra matematiken attraktiv och intressant för att stärka självkänslan hos elever i svårigheter och bibehålla deras lust att lära. / Diagnosen dyskalkyli är en av flera bidragande faktorer som kan leda till att en elev stöter på svårigheter inom matematikområdet. Dyskalkyli påverkar förmågan att lära sig och utföra specifika aritmetiska operationer. Trots den potentiella närvaron av så många som en elev per klass som diagnostiserats med dyskalkyli, är lärarnas kunskaper bristfälliga och forskningen är begränsad, vilket resulterar i ett komplext utbildningsscenario. Denna litteraturstudie syftar till att sammanställa befintlig forskning om hur lärare kan stödja elever med diagnosen dyskalkyli. Studien bygger på en systematisk litteraturstudie och materialet har samlats in via databasen ERIC (EBSCO). Resultaten visar att en mångsidigt strukturerad undervisning för att stödja elever med diagnosen dyskalkyli har positiva effekter. Digitala verktyg och pedagogiska inlärningsstrategier hade störst inverkan på utvecklingen av elevernas matematiska förmågor. Detta kan också ses ur ett individualiserat perspektiv där tonvikten ligger på att tillgodose varje elevs specifika behov. Dessutom är lärarens roll att göra matematik tilltalande och engagerande för att stärka självkänslan hos elever som står inför utmaningar och för att upprätthålla deras entusiasm för lärande.

I det här examensarbetet har jag undersökt hur man genom illustration och visuella element som komposition, färg och stil kan gestalta ett fysiskt sällskapsspel som bjuder in barn i 3-5 års ålder till rörelse och reflektion. Teorier och forskning i ämnet har tillsammans med lokala intervjuer och verklighetsförankrade exempel stått som grund för examensarbetets resultat och slutprodukt, sällskapsspelet Funny Faces. Resultatet visar att Funny Faces genom ett twisterliknande koncept bjuder in barnen till rörelse, och genom sin specifika gestaltning och stora variation bjuder in barnen till reflektion. Resultatet visar också att komposition och utgångsspelet Twister var viktiga för sällskapsspelets rörelseaspekt, medan stil och lokala intervjuer var viktiga för sällskapsspelets reflektionsaspekt.

I uppsatsen beskrivs en dramapedagogs, en museipedagogs samt en konstpedagogs upplevelser kring sitt förmedlande arbete samt arbetsmetoder inom museiverksamhet. Syftet är att beskriva och förstå pedagogernas tankar och reflektioner kring att vara den förmedlande länken mellan museiföremål och besökarna de undervisar samt de arbetsmetoder de använder under sitt förmedlande arbete.   Pedagogerna uttalar sig om de förmedlande verktygen 1) Berättande och röst, 2) Rolltagning för ledare, 3) Rolltagning för deltagare, 4) Reflektion. I intervjusvaren framkommer informanternas beskrivningar av hur dessa hjälpmedel nyttjas och reflekteras kring i det förmedlande arbetet. Informanterna använder sig av liknande hjälpmedel under det förmedlande tillfället men uttrycker sig olika om dessa.   Berättande och röst beskrivs av informanterna som både ett möte med och även att bjuda in besökare och att förena nutid och historia. Rolltagning som pedagog uttrycks av informanterna som att levandegöra historia, ett kraftfullt verktyg samt ett performance. Rolltagning för museibesökare beskrivs av informanterna som en undersökande verksamhet, att museibesökare som tilldelas kollektiv roll ger delaktighet. Reflektionsarbete beskrivs som att samtala kring olika teman, att våga ha paus och tystnadsluckor och deras betydelse för besökares lärande process.   Resultatet visar skillnader i informanternas utsagor gällande rolltagning som ledare i mötet med besökare. Uttalade nackdelar med rolltagning som pedagog visar sig vara att gå miste om reflektion samt problematik att svara på besökares frågor som pedagog i roll, samtidigt som fördelar med metoden är att den ligger och lurar och kan överraska besökare under en visning. Dramapedagogen och konstpedagogen benämner båda rolltagning och berättande som dramapedagogiska metoder.   I diskussionsdelen lyfts rolltagning för pedagog och deltagare som motivering för museum att anställa dramapedagoger då rolltagning är en central del inom dramapedagogiken och kan förstärka och uppmuntra museibesökare till kunskapsinhämtning.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder lärandematriser som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevernas lust till att lära, både generellt och inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan. Forskning kring olika pedagogiska verktyg är knapp och i synnerhet gällande hur de kan skapa förutsättning för att motivera elever till att utvecklas i sin lärprocess, då matrisen oftast diskuteras utifrån en bedömningsaspekt.  Studiens utgår ifrån tre pedagoger, som är verksamma på tre olika skolor samt en elevgrupp, som är en av de intervjuade pedagogernas egen klass. Det insamlade materialet har i huvudsak utgått ifrån tre kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med lärandematriser i den dagliga undervisningen. En elevgrupp, som på daglig basis använder sig av lärandematriser under sin skoldag, har även deltagit i studien, via en anonym enkät. Motiveringen till valet av att komplettera de tre intervjuerna med den anonyma enkäten, är att se om såväl pedagoger som elever har samma upplevelse kring lärandematrisens användbarhet. De teoretiska utgångspunkterna för studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt motivationsteorin och motiveringen till valet av att kombinera två teoretiska utgångspunkter, har sin förklaring i att skapa ett mer användbart analysverktyg.  Utifrån det material som analyserats har tre teman vuxit fram, vilka är: synliggörande av mål, motivationsskapande samt delaktighet. Kombinationen av de tre teman skapar förutsättningar för att elever ska bli mer motiverade till att lära, vilket möjliggörs genom att använda lärandematrisen i den dagliga undervisningen. Lärandematrisen blir det verktyg, som via sin layout och språk, synliggöra och gör lärandet begripligt för eleverna. Lärandematrisen blir det verktyg, som via synliggörandet och tydlighet, skapar förutsättningar för att eleverna blir mer motiverade till att lära sig eftersom de vet vad och varför de ska lära sig. Lärandematrisen blir det verktyg, som möjliggör att eleverna kan bli mer delaktiga i sin lärprocess tack vare att det finns en inre motivation att vilja lära sig mera.  Min slutsats är att lärandematrisen är ett verktyg som skapar incitament för lust till att lära sig, vilket styrks av den samstämmighet som råder mellan pedagogerna och elevernas upplevelse kring lärandematrisens användbarhet.

En litteraturstudie som undersöker vad existerande forskning säger om hjälpmedel för inkludering i matematikundervisningen. Studien använder sig av två frågeställningar där ena fokuserar på vilka hjälpmedel som finns och den andra fokuserar på framgångar respektive hinder vid implementering av hjälpmedlen. För att besvara frågeställningarna användes en tematisk analys där det identifierades 4 teman till frågeställning 1 vilka är: (1) fysiska hjälpmedel, (2) miljöanpassningar, (3) undervisningsmetoder och (4) kunskap och relation. Till frågeställning två identifierades följande teman: (1) hinder vid implementering och (2) framgångar vid implementering. Utifrån resultatet är slutsatserna att det finns flertalet olika sorters hjälpmedel men att det inte är möjligt att direkt avgöra huruvida ett hjälpmedlen är effektiva eller inte. Ett hjälpmedel behöver testas och utvärderas och kan ha olika effekt på olika elever. För att kunna avgöra huruvida ett hjälpmedel är effektivt är det nödvändigt för lärare att använda sig av kunskap om samt relation till eleven. Hjälpmedel kan däremot också ha begränsad tillgänglighet på grund av aspekter som finansiering och resursfördelning. / A literature review that examines what existing research says about assistive tools for inclusion in mathematics education. This is done with the help of two research questions where one focuses on what tools are available and the other focuses on the advantages and disadvantages of implementing the tools. To answer the study's questions, a thematic approach was used where 4 themes were identified for question 1, which are: (1) physical aids; (2) environmental adaptations; (3) teaching methods, and (4) knowledge and relationship. For question two, the following themes were identified: (1) barriers to implementation and (2) successes in implementation. Based on the results, it is concluded that there are several different types of tools, but that it is not possible to directly determine whether a tool is effective or not. An assistive tool needs to be tested and evaluated and can have different effects on different students. To determine whether a tool is effective, it is necessary for teachers to use their knowledge off and relationship with the student. However, assistive tools may also have limited accessibility due to aspects such as funding and resource distribution.

<p>People with disabilities constitute a big group of Internet users. Due to great advances in adaptive technology for people with disabilities more and more disabled will have access to Internet. For that reason it is extremely important for a web developer to be aware of different disabilities that complicate or prevent using Internet, different adaptive technologies that facilitate using Internet and different methods, both in design and programming, that make Internet accessible for people with disabilities.</p><p>In this report we have dealt with three problems:</p><p>• Which types of disabilities that complicate or prevent using Internet?</p><p>• Which types of adaptive technologies are available concerning using Internet?</p><p>• How can a web developer or programmer increase the accessibility to Internet for people with disabilities?To investigate how disabled people use adaptive technologies and which difficulties they experience when using Internet we have interviewed people with various types of disabilities.</p>