I och med de ändringar i läroplanen för matematik på gymnasienivå, där bland annat digitala hjälpmedel ska ta en större plats och programmering ska införas. Vi tycker därför är det intressant att undersöka hur dagens matematiklärare på gymnasienivå använder sig av digitala hjälpmedel och vilka trender det finns för deras fortbildningsbehov. En enkätundersökning genomfördes på matematiklärare i två kommuner i södra Sverige. Svaren samlades in och analyserades genom valda statistiska metoder för att kunna dra slutsatser utifrån teknikanvändning och fortbildningsbehov.

Indien är ett utvecklingsland med en ekonomisk tillväxt som ökar inom industri- och tjänstesektorn. Tyvärr verkar inte tillväxt och utveckling nå ut till funktionshindrade och fattiga människor. Under två månader genomfördes en fältstudie i norra delen av Indien; ett arbete som inleddes i Sverige där systemet för hjälpmedel undersöktes. Studien i Indien innehöll intervjuer, en användarstudie och flera besök för att undersöka situationen och starta utvecklingen av en prototyp. Målet var att utveckla en rullstol som lämpar sig för funktionshindrade i Indien och skapa en prototyp för användartestning. Produktutveckling ägde rum under hela projektet; målgrupp och krav på rullstolen kom fram genom brainstorming. Undersökningarna och fältstudien visade att det är en betydande skillnad mellan hur systemet för funktionshindrade personer fungerar i Indien jämfört med Sverige. De flesta av användarna i Indien hade en trehjuling som i grunden är en rullstol men med ett hjul i fronten och annan styrning. Som förbättringar ville användarna erhålla bättre ergonomi och säkerhet. Det slutliga konceptet har en ergonomiskt riktig sittställning, konstruktionen är lägre och mindre än den befintliga trehjulingen. Material för prototypen inhandlades på en marknad och en cykelverkstad i Kanpur. Prototypen jämfördes med den befintliga trehjulingen som är den typ av rullstol som kom närmast konstruktionen av prototypen. Denna jämförelse visade att prototypen är mindre, har ett sänkt underrede och en ny teknik för styrning. Nästa steg i utvecklingen skulle vara att expandera fältstudien, konstruera nästa prototyp och utföra ytterligare användartester. / India is a developing country with an economic growth that is increasing in the industry and service sector. Unfortunately the growth and the development do not seem to reach out to disabled and poor people. During two months a field study was conducted in the northern part of India; the work begun in Sweden where the system of aid was investigated. Research in India contained interviews, a user study and several visits to investigate the situation there and to start a development of a prototype. The aim was to develop a wheelchair suitable for disabled people in India and to create a prototype for user testing. Product development took place throughout the project; target group and demands on the wheelchair was formed through brainstorming. The investigations and field study showed that it is a significant difference between how the system concerning disabled people and aid works in India in comparison with Sweden. Most of the users in India had a tricycle, which is basically a wheelchair with one wheel in the front and with different steering. As improvements, better ergonomics and safety was asked for. The final concept have an ergonomically correct sitting position, is lowered and smaller than the existing tricycle. Materials for prototyping were gathered at a market and a cycle repair shop in Kanpur. The prototype was compared to the existing tricycle, which is the type of wheelchair that came closest to the construction of the prototype. This comparison showed that the prototype is smaller, has a lowered undercarriage and a completely new technique of steering. Next step in the development could be to expand the field study, construct another prototype and conduct further user testing.

Användandet av laborativt material är ett populärt inslag i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Arbetssättet kan bidra till en konkretisering av matematikens annars abstrakta tankegångar. Syftet med studien är att utforska användningen av laborativt material i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Detta genomfördes genom en enkätundersökning som bestod av såväl frågor med svarsalternativ som öppna frågor med fritextsvar. Totalt deltog 141 lärare där alla undervisar matematik i grundskolans tidigare år och använder sig av laborativt material i sin undervisning. Insamlad empiri redovisas genom kvantitativa analysmetoder och en tematisk analys sker av bearbetningen av lärarnas fritextsvar. Resultatet visar att lärare i grundskolans tidigare år använder laborativt material kontinuerligt. Användandet sker generellt för att eleverna ska se matematiken och att läraren ska kunna konkretisera olika matematiska strategier för eleven. Lärare upplever att det finns fler fördelar med användandet av laborativt material än nackdelar. Resultatet visar också på att det centrala i användningen av det laborativa materialet är att ha ett didaktiskt syfte. Detta eftersom lärarna uttrycker att eleverna leker med det laborativa materialet om de inte förstår syftet med materialet vilket genererar att undervisningsmiljön kan upplevas som stökig.

Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används somhjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vifördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ettexempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte. Genom enlitteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fått svar på följandefrågeställningar: Hur kan hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilkaarbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av hundarsom ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vård- ochterapihund? Hur används hundar på en missbruksinstitution för äldre män? Resultatetpekar på att hundar kan användas i vård- och terapisyfte genom användning av demetoder som finns, det vill säga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapysamt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vård- ochterapihund är att den tränas på adekvat sätt, har ett bra temperament samt har enhundförare som ser till klientens och hundens bästa. De fysiska och psykiska effekter somuppstår i interaktionen mellan hund och människa är att den ger ökad anknytning, empatioch motivation samt en höjning av oxytocinhalten. Hundarna på behandlingshemmet vistuderade används i klienternas syfte för att erbjuda tekniker som underlättar förhållandettill anknytningen, för att öka empatin, som motivationshöjare till terapi och motion samtför att höja oxytocinhalten.

This research focuses on how help materials impact on high school students history learning. The concentration lies in putting the students at the center of the research and highlighting their attitude to the method. The essay tries to report statistics and facts about the students' attitude to the learning method. The essay must seek answers to what specific abilities are developed within the didactic area of history and how cause-effect is reasoned. The essay is a preliminary investigation for possibly a more advanced investigation in the future. The sources were provided by student and teacher responses to an aided test. The essay seeks answers to the following questions in order to achieve the purpose of the research: How do aids in examinations affect students' learning? How do students relate to the specific learning method? How do the teacher relate to the specific learning method? Which perspectives on history appear in the student answers?      The survey was carried out in a vocational high school located in a medium sized city in Sweden. 12 students participated in the survey. In the essay, an inventory design study with structured interviews is applied. Structured interviews are often used as a research strategy in both qualitative and quantitative methods.      The results show that the students have a positive attitude towards the learning method and that the method has a positive effect on their subject knowledge within the subject of history. The study as a whole needs to be seen as an initial preliminary investigation into how the method of using aids in examinations affects the students' historical subject progression in history.

Den här induktiva kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever digitala talsynteser som redskap i kemiundervisningen och hur de upplever att skolan har hanterat deras behov av stöd. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer där högstadie- och gymnasieelever fick beskriva sina upplevelser att använda talsynteser i kemiundervisningen samt det stöd som skolan gett eleverna. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Det identifierades fyra kategorier: Elever upplever den digitala talsyntesen som ett stöd i lärandet, Elever upplever svårigheter med användandet av den digitala talsyntesen, Elever upplever brister i skolans resurstillsättning och Elever upplever svårigheter i kommunikationen med skolan.Resultaten visade på vikten av lärarens engagemang och elevernas behov av stöttning av läraren vid introduktion och användning av talsynteser. Då de uttalade kemins komplexa termer och begrepp inkorrekt, vilket enligt eleverna kräver ett engagemang hos kemiläraren för att talsynteserna ska fylla sin tänkta funktion. Fick eleven stöd av läraren så upplevde flertalet av eleverna att talsynteser var ett hjälpmedel för dem i kemiundervisningen. Alla eleverna upplevde att skolans resurser sattes in för sent och att de själva och deras föräldrar fått kämpaför att få stöd och digitala hjälpmedel. Alla eleverna upplevde att skolan borde varitmer förberedd för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och introducera digitala hjälpmedel tidigare. Studiens slutsats är att talsynteser upplevs som ett fungerande digitalt hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i kemiundervisningen om eleven har stöd av läraren.

Forskning visar att flerspråkiga elevers språkutveckling gynnas av att modersmål och andraspråk utvecklas parallellt. Flerspråkiga elevers språkutveckling är, enligt Skolverket, något som ska implementeras i alla skolans ämnen, vilket medför att alla lärare bör ha kunskap om och arbeta med språkutvecklande metoder. Syftet med studien är att genom observation av undervisning av flerspråkiga elever i ämnet samhällskunskap samt intervju av undervisande lärare identifiera om och i så fall vilka språkutvecklande metoder och strategier läraren använder sig av. Resultatet visar, trots lärarens långa erfarenhet, en ganska begränsad metodanvändning och ett utvecklingsbehov där språkutvecklande arbetssätt i klassrummet baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att gynna flerspråkiga elevers språkutveckling i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar med att motiveraelever i matematik. Undersökningen är en kvalitativ observationsstudie. Resultatetindikerar att lärare arbetar för att generera inre och yttre motivation för att öka elevernassjälvförtroende, genom att använda pedagogiska hjälpmedel, konsekvenser ochuppmuntran. Slutsatsen är att inre och yttre motivation samspelar med varandra vilketgör att en lärares arbete med yttre motivation på olika sätt kan generera en inre och yttremotivation hos eleverna.

Fransson, Carina & Jessen, Anneli (2010). Tillgång och kompetens kring kompensatoriska hjälpmedel (Availability and competence on assistive technology). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med undersökningen är att kartlägga om elever med dyslexi har de kompensatoriska hjälpmedel som SKED anser att de behöver samt om eleven, elevens föräldrar och speciallärare/specialpedagoger har den kompetens som krävs för att ge eleven möjlighet att kunna använda dessa hjälpmedel optimalt.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt har vi genomfört 12 intervjuer med fyra elever, fyra föräldrar och fyra specialpedagoger från tre grundskolor i två kommuner.Kartläggningen visade att i den ena kommunen var tillgången till kompensatoriska hjälpmedel bra, utifrån SKED:s rekommendationer. I den andra kommunen var tillgången inte bra, utifrån SKED:s rekommendationer. Det var skillnader mellan de olika skolorna, vilket gav eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete. Det framkom också att samtliga elever, föräldrar och specialpedagoger ansåg sig sakna utbildning på kompensatoriska hjälpmedel.

Syftet med följande arbete var att få en bild av hur tio specialpedagoger, på olika skolor i två kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ta reda på deras metoder, arbetssätt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frågeområden: Kartläggning, arbetssätt och metoder, kompensatoriska hjälpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete på att specialpedagogers arbetssätt varierar och det ser olika ut på olika skolor. Tidig kartläggning av elevers kunskaper var viktiga. Både normerade och icke normerade tester förekom. Gemensamt för de intervjuade specialpedagogerna var att deras yrke krävde kunskap om flera olika metoder för att kunna möta varje elevs individuella behov. Kompensatoriska hjälpmedel användes inte så mycket på de undersökta skolorna, vilket delvis berodde på resursbrist men också att några av de intervjuade ansåg att dessa hjälpmedel lämpade sig bättre för de äldre eleverna. Det var också viktigt enligt specialpedagogerna att stärka elevernas självkänsla för ett bra lärande. Olika svårigheter hos eleverna krävde också olika organisation av det specialpedagogiska stödet. Vi fann att specialpedagogerna arbetade med en till en undervisning, små grupper eller med handledning för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd.