Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan med fokus på förskollärares förhållningssätt och förskolemiljöns betydelse. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från två kommuner i Mellansverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys för att sedan redovisas i studiens analysavsnitt. Analysavsnittet kopplas även till Nilholms (2020) kritiska och kompensatoriska perspektiv. I diskussionen lyfts den tidigare forskningen i relation till analysen. En central del som framkommer ur denna studie är huvudkategorin som berör vikten av en lugn och tålmodig pedagog i förskolan som är beredd att vara flexibel vid arbetet med barn, men främst vid arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I en annan huvudkategori i studien framträder betydelsen av en strukturerad miljö med minimerade intryck då det skapar ett lugn hos barn som är i behov av särskilt stöd. Studien lyfter även några dilemman som förskolemiljöns utformning medför.

Syftet med denna studie är att metoderna multimodalitet, metakognition och visualitet skallanvändas för att observera hur ämnet bild kan förmedlas lättare bland lärare och elever. För attutföra en studie utifrån dessa metoder har material i form av forskningsartiklar,forskningsstudier och böcker använts. Resultatet från materialet har redovisats och förklaratsbåde ytligt och detaljerat.Resultatet redovisade olika förklaringar kring ämnet bild och hur ämnet skall tillämpas ipraktiken. Olika framtidsvisioner och utveckling framfördes i studierna och om vad som skallfokuseras på framöver inom läraryrket. / The purpose of this study is that the methods of multimodality, metacognition and visuality will be used to observe how the subject image can be conveyed more easily among teachers and pupils. In order to conducting a study based on these methods has materials in the form of research articles, research studies and books were used. The results from the material have been reported and explainedboth superficial and detailed.The result presented various explanations regarding the subject image and how the subject should be applied in practice. Various visions of the future and development were presented in the studies and also what is to come focused on the future in the teaching profession.

Sammanfattning/AbstractLarsen, Katarina (2019). “Här kan ju alla göra det” Digitala lärverktyg som specialpedagogiska hjälpmedel. “Here everyone can do it” Digital learning tools within special needs education. Specialpedagogprogrammet, 90 hp, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragI detta examensarbete undersöks vad det kan bero på att elever i läs- och skrivsvårigheter ibland väljer att överge sina digitala kompensatoriska hjälpmedel. Studien tar även upp vilken inverkan de digitala lärverktygen har på inlärningen för elever i läs- och skrivsvårigheter.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att beskriva och analysera ett antal specialpedagogers, lärares och elevers syn på användningen av digitala lärverktyg generellt samt i vilken utsträckning verktygen används efter introducering av elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter.TeoriTeorierna som ligger till grund för detta arbete är systemteori och även då Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt det sociokulturella perspektivet. I den teoretiska tolkningen har det använts både nationell och internationell forskning.MetodMetoden som använts vid denna studie är intervjuer vilka är kvalitativa och semistrukturerade. Studien genomfördes på tre f-6 skolor i två olika kommuner där den ena kommunen har en 1:1 satsning och alla elever där har en egen Ipad. Efter att empirin analyserats tematiserades materialet utifrån systemteorin och det sociokulturella perspektivet.ResultatResultatet av detta arbete visar att anledningar som kan göra att elever väljer att överge sina digitala lärverktyg kan vara att de känner sig utpekade, att de tycker att verktygen är svåra att använda, att tekniken inte fungerar eller att de inte ser nyttan av att använda dem. Det kan även bero på att lärarna inte är tillräckligt förtrogna i hur verktygen fungerar och därför inte kan stödja eleverna på rätt sätt. Pedagogerna på alla skolorna var överens om att de behövde bli bättre på att följa upp i vilken grad de digitala lärverktygen användes av eleverna. De intervjuade pedagogerna upplevde att för elever som befann sig i läs- och skrivsvårigheter ökade deras motivation och självkänsla när de använde digitala lärverktyg. De fick också bättre förutsättningar att delta i undervisningen på samma villkor som sina klasskamrater.Specialpedagogiska implikationerUtifrån resultatet av denna studie framträder vikten av att regelbundet utvärdera hur elever i läs- och skrivsvårigheter upplever sina digitala lärverktyg. Det är också av stor vikt att både lärare och specialpedagoger får utbildning i hur verktygen fungerar för att på så sätt kunna stötta eleverna och visa på vikten av att använda de digitala lärverktygen.Nyckelorddigitala lärverktyg, kompensatoriska hjälpmedel, läs- och skrivsvårigheter, sociokulturella perspektivet, systemteori

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter hos personalen på en gymnasiesärskola om hur digitala hjälpmedel, så som surfplattor och Widgit Go, möjliggör kommunikation för elever med intellektuella funktionsnedsättningar och hur personalen i gymnasiesärskolan arbetar med dessa digitala hjälpmedel för att eleverna ska kunna kommunicera och samspela med andra. För att kunna analysera empiriska data i studien har en kvalitativ ansats tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att deltagarna i den här studie upplever att surfplatta och Widgit Go applikationen ger möjlighet till ökad kommunikation och samspel för dessa elever, om verktygen används på ett rätt sätt. Eleverna kan kommunicera och samspela med varandra genom att modulera och visa saker till varandra på sina surfplattor. De professionellas kompetens av digitala teknik har en betydande roll för elevernas utveckling av sitt språk och ordförråd, då de behöver lära och stödja eleverna vid användningen av digitala verktygen. Endast en deltagare visade sig ha utbildning och stora erfarenheter inom surfplatta och widgit Go. / The purpose of this study is to investigate experiences of staff at a high school for students with disabilities, about how digital aids such as tablet and Widgit Go, enable communication for students with intellectual disabilities, and how the staff in the school work with these digital aids to enable students to communicate and interact with others. To be able to analyze the empirical data in the study, a qualitative method has been applied, with the help of semi-structured interviews. The result shows that the participants in this study feel that the tablet and Widgit go application provides opportunities for increased communication and interaction for these students if the tools are used in the right way. The students can communicate and interact with each other by modulating the tablet for each other and displaying things to each other on their tablets. The professional skills of digital technology have a significant role for the students development of their language, as they need to teach and support the students in the use of digital tools. Only one participant was found to have education and extensive experience with tablet and Widgit Go.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att sammanställa och undersöka studier med fokus på teknikens betydelse för läs- och skrivundervisning i de lägre åldrarna och hur digitala verktyg kan användas för att främja den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att kunna besvara denna frågeställning har en systematisk litteratursökning gjorts via databaserna ERIC och SwePub. Utifrån dessa databaser har nio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling valts ut och analyserats utifrån en tematisk analys. I majoriteten av dessa studier framkom det att digitala verktyg kan vara en framgångsfaktor i elevers läs- och skrivundervisning, men några visar en tveksamhet om digitala verktyg kan kompensera för en traditionell läs- och skrivundervisning där penna och papper används. Resultatet visar att digitala verktyg kan skapa nya möjligheter till lärande och öka motivation i skolarbetet samtidigt som tekniken kan medföra problem som sämre resultat i läs- och skrivförmågan. Det är inte det digitala verktyget i sig som är avgörande för lärande, det är snarare de specifika metoderna för hur verktyget används och lärarens kompetens som skapar förutsättningar för elevers lärande och utveckling.

I dagsläget är det problematiskt att det inte finns tillräckligt med forskning om hur man kan anpassa fritidsverksamheten på bästa sätt för elever med ADHD. Syftet med studien var därför att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de utformar lärmiljön för elever med ADHD, hur de samverkar kring elever med ADHD och vilka förhållningssätt de har gentemot elever med diagnosen ADHD på fritidshemmet. Jag använde mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att ge respondenterna frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Samt att ge respondenterna möjlighet att svara utifrån upplevelsebaserade erfarenheter kring arbetet med elever med diagnosen ADHD på fritidshemmet. I metoddelen redogörs hur den semistrukturerade metoden genomfördes samt bearbetningen av intervjumaterialet. Det empiriska materialet analyserades och utgjorde sedan mitt resultat. Resultatet visar att pedagogerna överlag inte gör någon skillnad för om eleven har ADHD eller inte. Resultatet visar också att pedagogerna inte anser att lärmiljöerna är optimala idag då de delar lokaler med skolan men att de trots lokalernas begränsningar försöker att förändra och anpassa verksamheten till hela barngruppen. I diskussionen jämförs tidigare forskning samt relevant litteratur med resultatet. En av slutsatserna jag kan dra är att tid, samverkan, tydlighet och förberedelse är viktiga aspekter för att skapa en framgångsrik miljö för eleverna. En annan slutsats jag kan dra är att det finns många olika förhållningssätt gentemot eleverna och att inte samma förhållningssätt fungerar till alla elever. / <p>2020-06-08</p>

The purpose of the thesis is to investigate how teachers in course A and the tuition for basic reading and writing skills in SFI deem that they use digital tools in literacy learning and how they deem that the digital tools affects learning. To investigate this a qualitative interview study of four teachers active in course A and the tuition for basic reading and writing was conducted. The study shows that teachers use digital tools in different ways when teaching and that there are both advantages and disadvantages to using digital tools In addition, the results show that the teachers' working methods have not changed over time due to the digital tools, but that the choice of digital tools affects how the teachers work. The study also shows that teachers believe that there are both negative and positive effects on students' learning through the digital tools.

Bakgrund: Diagnosen demens förekommer världen över och i framtiden förutses antalet drabbade stiga i takt med att livslängden ökar. Demens är en diagnos som innefattar olika symptom. Symptom uppkommer i samband med sjukdomar eller skador i olika delar av hjärnan och den drabbade kan uppleva problem med att hantera sin tillvaro. Några av symptomen vid demenssjukdom kan vara glömska, svårigheter med fysiken och motoriken, svårigheter att orientera sig samt rastlöshet och irritabilitet. Sjuksköterskan skall kunna arbeta ensam eller tillsammans med andra för att bedöma, diagnostisera, planera, genomföra, och utvärdera omvårdnadsarbetet. Utvecklingen av teknik inom vården ställer sjuksköterskor inför nya krav och uppgifter. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av tekniska hjälpmedel inom demenssjukvården. Metod: Beskrivande litteraturstudie där kvalitativa artiklar användes. Totalt inkluderades 11 artiklar. Databasen MEDLINE via PubMed användes för att söka upp samtliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor hade både positiva och negativa erfarenheter. Det ansågs vara viktigt med ett gott samarbete tillsammans med rutiner för implementering och användning av tekniska hjälpmedel. Kunskap om teknologin och ett personcentrerat förhållningssätt var en grundläggande del av omvårdnaden med tekniska hjälpmedel. Sjuksköterskornas erfarenheter visade även att etiken var ett viktigt område att ha i åtanke vid arbetet med tekniska hjälpmedel. Slutsats: Rutiner, teamarbete, kunskap och utbildning är grunden för att arbeta kvalitetssäkert med tekniska hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen går hela tiden framåt och teknik i vården är något alla sjuksköterskor någon gång kommer att möta. Det är viktigt att vi tar vara på de erfarenheter som redan finns för att sjuksköterskeyrket och omvårdnadsarbetet skall kunna växa i takt med tekniken. / Background: The diagnosis dementia exists all over the world and the occurrence is expected to rise in the future, as the life span increases. Dementia is a diagnosis that includes different symptoms. Symptoms occurrences is associated with diseases or damages in different parts of the brain and the affected can experience difficulties with handling their existence. Some of the symptoms of dementia can be forgetfulness, difficulties with physics and motor skills, difficulties in finding their way, restlessness and irritability. Nurses shall be able to work alone or with others to assess, diagnose, plan, implement and evaluate the nursing work. The development of technology in health care settings introduces nurses to new demands and tasks. Aim: The aim of the literature study was to describe nurses’ experiences with assistive technology when caring for people with dementia. Method: Descriptive literature study using qualitative articles. A total of 11 articles was included. The database MEDLINE through PubMed was used when searching for articles. Main results: Nurses experiences with assistive technology was both positive and negative. It was crucial that all the professions were working together with routines for the implementation and application of assistive technology. Knowledge of the technology and a person-centered approach was a key-point in the work with assistive technology. The nurses experiences showed that the ethics was an important subject to consider when talking about and using the technology. Conclusion: Routines, teamwork, knowledge and education is the foundation of quality assured care with assistive technology. The technical development is constantly moving forward and technology in health care is something every nurse is eventually going to face. That is why it is important to take care of the existing experiences so that the nursing profession and work can grow alongside the technology.

The purpose of this study is to find out how preschools promote the language development of children by using reading aloud of children's literature and also by finding out which aids are being used when reading aloud. This study is about the preschool's work with reading aloud of children's literature for a language development purpose. The study is made to get an insight into the preschools' working methods with children's literature and reading aloud. The starting points of this study has been the sociocultural theory written by Vygotskij. This study was performed using a qualitative research method involving the use of interviews of preschool teachers as a way of answering the different questions in the study.We have interviewed five different preschool teachers working at two different preschools in two different municipalities in the south of Sweden. The results of this study show that preschools use reading aloud of children's literature to promote children's language development. The preschool teachers work continuously with reading aloud and the children's literature proved to be used for a knowledge development purpose. Various aids are used by the preschool teachers during reading aloud to clarify the content and increase the children's understanding of new words and concepts. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare arbetar med barnlitteratur i förskolans verksamheter, vilka hjälpmedel som nyttjas och hur högläsning av barnlitteratur används för att främja barns språkutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Denna studie handlar om förskolans arbete med högläsning av barnlitteratur i ett språkutvecklande syfte. Studien är gjord för att få en inblick i förskolors arbetssätt med barnlitteratur och högläsning. I studien har den sociokulturella teorin som Vygotskij företräder varit i fokus. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod där intervju som metod har använts för att besvara syftets frågeställningar. Intervjufrågorna har ställts till fem förskollärare på två olika förskolor i två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet i denna studie visar att förskolorna använder sig av högläsning av barnlitteratur för att främja barns språkutveckling. Förskollärarna arbetar kontinuerligt med högläsning och barnlitteraturen visade sig användas i ett kunskapsutvecklande syfte. Olika hjälpmedel används av förskollärarna vid högläsning för att förtydliga innehållet och öka barnens förståelse för nya ord och begrepp.

No description available.