Under produktionstiden på en byggarbetsplats spelar uppföljningen av nedlagd tid under projektets gång en viktig roll. Dels för att kunna jämföra nedlagd tid mot tid enligt budget/kalkyl men även för att kunna reglera ÄTA-arbeten genom att kunna tidsätta dem. Inom ramarna för detta examensarbete skall ett hjälpmedel för denna typ av uppföljning tas fram. Hjälpmedlet skall byggas upp med hjälp av Excel och skall struktureras upp genom referenser, formler samt villkorsstyrd formatering. Denna Excel-fil skall kunna användas i olika typer av projekt och skall efter rådande projektstruktur anpassas därefter. Delarna som hjälpmedlet skall kunna fungera som stöd till vid tidsättning av ÄTA-arbeternas omfattning, vid löneadministration samt totalt nedlagda tider på olika arbetsmetoder/material / In production at a construction site an important part during the projects is to manage time spent. Partly to be able to compare time spent against time according to budget/calculus but also to be able to regulate alternations, additional work and outgoing jobs by deciding its time spent. Within the framework of this thesis a utility shall be produced for this type of time management. This utility shall be produced as en Excel-file and shall be structured by references, formulas and conditional formatting. This file shall be able to be used in different kinds of projects and should be able to be fitted for the current project’s structure. The parts that this utility shall be able to act as a support to is time spent on alternations, additional work and outgoing jobs, payroll administration and total time spent on different working/materials.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i förskolan och i förskoleklass resonerar kring deras arbete om barn med särskilt stöd och vilka hjälpmedel de använder sig av. Studiens tre forskningsfrågor handlar om vilka hjälpmedel som används i förskolan och förskoleklass, förskollärarnas syn på inkludering och svårigheter och utmaningar som förskollärarna träffar på i sitt arbete med barn med särskilt stöd. Till studien används det sociokulturella perspektivet som förespråkar samspel, språk, lärande och utveckling. Det används en kvalitativ forskningsmetod i studien, med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare deltar. Två av förskollärarna arbetar på olika förskolor och förskollärarna som arbetar i förskoleklass arbetar på samma skola. Resultatet visar att förskollärarna hade olika uppfattningar om vad begreppet barn med särskilt stöd innebär. När det handlar om inkludering berättar förskollärarna i förskolan om anpassningar och bildstöd, medans förskollärarna i förskoleklass berättar om olika material och hjälpmedel. Alla förskollärare är positiva till inkludering. Hjälpmedel som förskolläraren använder sig av skiljer sig en del mellan förskolan och förskoleklass. Likheterna var att båda använder sig av bildstöd. Något som kom fram i studien är att miljön är viktig för barnen. Svårigheter och utmaningar är att det ibland kan vara svårt att hantera barnens beteende.

I den här studien kommer elevers språkutveckling med hjälp av digitala hjälpmedel undersökas, med ett extra fokus på L2-elevers språkutveckling. Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers språkutveckling främjas av att använda digitala hjälpmedel i undervisningen. Detta kommer besvaras genom frågorna: På vilket sätt påverkas elevernas språkutveckling av digitala hjälpmedel? Hur används digitala hjälpmedel i samband med L2 inlärning? Vad finns det för fördelar och nackdelar med digitala hjälpmedel i språkundervisningen?   Den litteratur som använts i den här studien har inhämtats ifrån databaserna ERIC och SwePub. Det är mestadels internationell forskning som studien utgått ifrån, samt en artikel som har en nationell utgångspunkt. Litteraturen har analyserats utifrån det sociokulturella, kognitiva och socialkonstruktivistiska perspektivet, för att på så sätt undersöka vilket perspektiv som är mest framträdande i språkundervisning med digitala hjälpmedel. Det resultat som framkommit av studien är att digitala hjälpmedel på många sätt främjar elevers språkutveckling genom bland annat lekfulla lektionstillfällen, ett stort förråd av aktiviteter och genom möjligheter till att koppla samman L1 med L2 på ett nytt och unikt sätt. De fördelar som framkommit har visat sig väga upp för de problem som kan uppstå, problem som dels handlat om tekniska och ekonomiska aspekter. Den teoretiska utgångspunkt som varit mest framträdande genom litteraturen är det sociokulturella perspektivet, då mycket av undervisningen har haft en utgångspunkt i ett socialt klassrum där elever lär sig genom ett samspel mellan lärare och elev.

Det viktigaste verktyget i samhällets kommunikation är språket. Som lärare har vi en stor utmaning med att ge eleverna tillgång till kunskapsspråket (det akademiska språket) och att skapa förutsättningar som gör att eleven lyckas i sitt lärande. Eleverna har olika språknivå och olika förståelse när det gäller skolsystemet och skolans integrationsmetoder. Skolan har en stor utmaning med nyanlända elever som har olika bakgrund, behov och kompetens. För att förmedla kunskapen till eleven behöver man en djup förståelse av elevens tänkande, bra relationer och lämpliga kommunikationsmetoder. Syftet med studien är att visa hur både ämneslärare och studiehandledare kan underlätta nyanlända elevernas lärande i fysikämnet. Vilka möjligheter finns att använda elevens tidigare kunskap och kompetens för att hjälpa dem att uppnå målet? Resultaten visar att det inte bara är språket som är ett hinder utan att anpassning, lärarens arbetssätt, material, bedömningsmetoder och undervisningsmetoder har betydelse.

Bakgrund: Var tredje sekund drabbas en person av en demenssjukdom i världen. De flesta av dessa bor kvar hemma i flera år och blir vårdade av en anhörig. Enligt svensk lag ska anhöriga erbjudas anhörigstöd av sin hemkommun. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av stöd för att vårda närstående med demenssjukdom i hemmet. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I sammanställningen av 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar framkom tre kategorier: upplevelse av personlig information, upplevelse av vardagligt stöd samt upplevelse av reflektion. Anhöriga upplevde informationsbrist om att det fanns stöd att tillgå i vårdandet av sin närstående med demenssjukdom i hemmet, och hur de får tillgång till dessa stöd. De anhöriga som däremot fått information om stöd uppskattade också stöden då det bidrog till avlastning i vardagen och bättre livskvalitet. Dessutom upplevde anhöriga att stödet hade bidragande faktorer till att klara av vardagen. Många anhöriga hade en positiv upplevelse av att få stöd i skriftlig, muntlig och gruppvis form, ett stöd som också gav upphov till reflektion. Slutsats: Att vårda sin närstående med demenssjukdom kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande, vilket gör att behovet av stöd är viktigt för den anhöriga. Stöd till anhöriga behöver komma in i ett tidigt skede, men eftersom behovet av stöd ändras över tid krävs också kontinuerlig uppföljning för att en tillräcklig omvårdnad ska upprätthållas. / Background: Every three seconds, a person in the world suffers from dementia. Most of these stay at home for several years and are cared for by a relative. According to Swedish law, relatives must be offered relative support by their home municipality. Aim: The aim was to shed light on relatives' experience of support for caring for relatives with dementia at home. Method: A literature review based on qualitative scientific articles. Results: In the compilation of 10 qualitative scientific articles, three categories emerged: experience of personal information, experience of everyday support and experience of reflection. Relatives experienced a lack of information that there was support available in the care of a close relative with dementia at home, and how they get access to this support. The relatives who, on the other hand, received information about support also appreciated the support as it contributed to relief in everyday life and a better quality of life. In addition, relatives felt that the support had contributing factors to coping with everyday life. Many relatives had a positive experience of receiving support in written, oral and group form, a support that also gave rise to reflection. Conclusion: Caring for a close relative with dementia can be both physically and mentally stressful, which means that the need for support is important for the relative. Support for relatives needs to come in at an early stage, but since the need for support changes over time, continuous follow-up is also required in order maintain adequate care.

Studiens syfte var att undersöka vad ett optimalt distansledarskap var och hur olika individer i ledarpositioner upplevde sitt distansledarskap, samt påvisa vilka för- och nackdelar som togs upp i denna fråga. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där respondenterna hade en ledarposition. Respondenterna arbetade inom olika branscher och detta belyste en bred insikt i ämnet. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av relevanta artiklar samt väsentlig litteratur. Resultatet påvisade att distansledarskapet varierade i praktiken beroende på bransch, dock inte upplevelsen av distansledarskapet. Respondenterna berättade om deras upplevelse angående ett optimalt distansledarskap och hur detta kunde tillämpas i den bransch respondenten arbetade inom. Vidare kunde vi se en koppling till vår studie och den digitalisering som pågår i vårt samhälle. / The purpose of the study was to investigate what an optimal E-leadership was and how different individuals in leadership positions experienced their own E-leadership, and to demonstrate what advantages and disadvantages were addressed in this issue. The method used was semi-structured interviews where the respondents held a leadership position. The respondents worked in different industries and this shed light on a broad insight into the subject. The results were analyzed and interpreted with the help of relevant articles and essential literature. The results showed that E-leadership varied in practice depending on the industry, but not the experience of E-leadership. The respondents talked about their experience regarding optimal E-leadership and how this could be applied in the industry the respondent worked in. Furthermore, we could see a connection to our study and the digitalization that is going on in our society.

Studien syftar till att belysa lärares, speciallärares och specialpedagogers stödjande metoder och arbetssätt för elever med koncentrationssvårigheter. Koncentrationssvårigheter är ett svårdefinierat begrepp då svårigheterna kan vara primära, situationsbundna eller sekundära. Arbetssätt och anpassningar kring dessa elever kan se olika ut då de behov som finns hos den individuella eleven kan se olika ut. Studien grundar sig framför allt i den sociokulturella lärandeteorin där scaffolding och zone of proximal development används som teoretiska begrepp. Studien är kvalitativ i form av intervjuer där intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkripten i studien analyserades utifrån den tematiska analysmodellen. Resultatet visar att samtliga informanter ser liknande problematik hos elever med koncentrationssvårigheter. Informanterna beskriver till viss del lika arbetssätt som de anser stödjande för dessa elever framför allt inom läs- och skrivundervisningen. Fortsättningsvis förespråkar informanterna olika metoder men där en variation av olika metoder anses vara det bästa. Informanterna lyfter även olika typer av anpassningar och hjälpmedel under intervjuerna. Resultatet i studien visar även vissa kopplingar till både den kognitiva och den behavioristiska lärandeteorin, där även begreppet förstärkningsprincipen från den behavioristiska lärandeteorin lyfts av informanterna. Slutligen visar studien, likt tidigare forskning, att lärare är i behov av stöd i arbetet med dessa elever och att det är skolans ansvar att utforma undervisningen så att den stödjer samtliga elevers behov, oavsett eventuella svårigheter.

Studien undersökte hur personer med synnedsättning upplevde webbplatsers tillgänglighet vid e- handel. Frågeställningarna i studien var: Hur möter e-handel behoven hos personer med synnedsättning idag, Vilka förbättringar kan göras för att bättre möta behoven hos personer med synnedsättning och Hur påverkar webbplatsens utformning internetanvändningen hos personer med synnedsättning. För att svara på dessa frågor genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem personer som hade en synnedsättning och använde hjälpmedel för att navigera sig på webbplatser. I intervjuerna fick deltagarna svara på frågor om sin internetanvändning, hur deras hjälpmedel fungerade vid e-handel och vilka hinder de kunde stöta på. Resultatet analyserades genom tematisk analysmetod och diskuterades utifrån studiens frågeställningar. Studien visade att e-handel fungerade bra men att det kunde uppstå flera hinder som påverkade deltagarnas internetanvändning och vilka webbplatser som de valde att använda. En metoddiskussion fördes även om studiens utförande. Slutsatsen blev att det fanns mycket som kunde förbättras som exempelvis hur webbplatser är strukturerade och vikten av att namnge knappar och göra kryssrutor användbara. Studien visade även att personer med synnedsättning upplevde begränsningar vid e-handel och att de inte hade samma förutsättningar som en seende person.

Syfte är att bidra med kunskap kring inverkan av det digitalt hjälpmedel TERA på livskvalité hos användaren. Studiens huvudfrågor är hur upplever den enskilda individen produktens inverkan på dess liv. Samt kan användning av TERA- AI skrivtolken minska den totala kostanden för skrivtolkningstjänster? Den empiriska studien visar en tydlig koppling mellan ökad livskvalité och användning av digitala AI tjänsten TERA. Granskning av kostnader för skrivtolkningstjänster och dess relation till digital transformation leder till slutsatsen att det finns stora potential för samhällsekonomisk besparing genom digitalisering av skrivtolkings tjänsten.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka personens vardagsliv, arbetsliv och relationer som kräver social interaktion. Syftet med vår föreliggande studie var att undersöka hjälpmedels påverkan för en ökad delaktighet och självständighet för personer med autismspektrumtillstånd ute i arbetslivet utifrån ett personalperspektiv. På senare år har forskningen blivit bredare inom detta område, däremot finns det fortfarande kunskapsluckor gällande kognitiva hjälpmedel på arbetsplatserna och erfarenheter utifrån personalperspektiv. För att belysa personalens erfarenheter om hjälpmedels påverkan för personer med autismspektrumtillstånd har vi valt en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Professionernas erfarenheter och upplevelser i vår studie visar på att hjälpmedel har en betydande påverkan för att individer med autismspektrumtillstånd får en ökad känsla av delaktighet och självständighet i arbetslivet. Vidare visar vår studie att med stöd av hjälpmedel finns det en ökad chans att personer med autismspektrumtillstånd behåller sin anställning. Tack vare insamlad empiri skapas kunskap och ett tydliggörande kring ämnet. Uppsatsen visar även vikten av att arbetsgivaren samt kollegorna har förståelse och medkänsla för personer med autismspektrumtillstånd samt att arbetsgivaren har möjligheter att ge rätt stöd för att medarbetaren inte ska uppleva negativa erfarenheter. / Autism Spectrum Disorder (AST) is a neuropsychiatric disability that can affect a person's daily life, work life and relationships that require social interaction. The purpose of our present study was to investigate the impact of assistive technology for increased participation and independence for people with autism spectrum disorders in working life from a staff perspective. In recent years, research has become broader in this area, however, there are still knowledge gaps regarding cognitive aids in the workplace and experiences from a personnel perspective. To shed light on the staff's experiences of the impact of assistive technology for people with autism spectrum disorders, we have chosen a qualitative research method with semi-structured interviews. Professionals' experiences and experiences in our study show that aids have a significant impact on individuals with autism spectrum disorders having a feeling of increased participation and independence in working life. Furthermore, our study shows that with the help of aids, there is an increased chance that people with autism spectrum disorders retain their employment. Thanks to collected empirical data, knowledge and clarification about the subject is created. The essay also shows the importance of the employer and colleagues having understanding and compassion for people with autism spectrum disorders and that the employer has the opportunity to provide the right support so that the employee does not experience negative experiences.