Each year hundreds of thousands of women in Europe need to catheterize themselves instead of urinating the usual way, because of diseases or injuries. However, self-catheterization is hard for a lot of women due to the location of the urethra, and they need some type of aid to help them. The design company MMID in the Netherlands developed a concept with a mirror and a light, which is attached to a toilet seat. Though, it was noticed that it was too hard to handle for the users, hence the authors were asked to improve the user friendliness with the product. Since the intuition aspect was the largest problem they decided to focus on intuition. MMID’s original prototypes were tested by patients and continence nurses to get relevant information that only real users can give, and by mixed women without troubles, to get an insight in the intuition aspect. The nurses and the patients tested the prototypes and were observed, whereupon they took part in a semi-structured interview and a questionnaire, respectively. During the intuition tests the women’s interactions with the prototypes were filmed, and they answered a short questionnaire. The films were then analyzed. The tests showed that the product was very hard to understand and that it gave a feeling of being unstable. This gave the project the focus to make the product easy to open up, without having to assemble it before each use. All important aspects were gathered and several ideation sessions were performed. The results were put together into three concepts and 3D printed prototypes. These models were tested by women interacting with them to see their intuitive actions, which were also filmed. The women also participated in semi-structured interviews. Based on these results a concept choice was made where the simplest solution with one pivoting point was chosen. The concept was further developed and functional prototypes and non-functional prototypes were made. The non-functional models were tested for only intuition among random women, the same way as before. The functional models were tested by patients and nurses at four hospitals in the Netherlands, also these tests were similar to the ones in the first round. The overall results were positive and the product had been significantly improved; a lot thanks to the fact that it did not need to be assembled before it could be used. The biggest negative aspect was that a signifier for opening the product was missing. / Varje år behöver hundratusentals kvinnor i Europa katetrisera sig själva istället för att urinera som vanligt, på grund av sjukdomar eller skador. Självkatetrisering är dock krångligt för många kvinnor på grund av placeringen av urinrörets öppning. Designföretaget MMID i Nederländerna tog fram ett koncept med en spegel och en lampa som fästs på toalettsitsen för att hjälpa dessa kvinnor. Det upptäcktes dock att detta koncept var svårförstått och således ombads författarna att förbättra användarvänligheten hos produkten. Då intuitionsaspekten hos produkten var det största problemet bestämde de sig för att fokusera på intuitionen. MMIDs ursprungliga prototyper testades av patienter och urologisköterskor för att få relevant information som bara riktiga användare kan ge, samt av blandade kvinnor utan åkommor för att få inblick i intuitionsaspekten. Sköterskorna och patienterna testade prototyperna och observerades, varpå de deltog i semistrukturerade intervjuer respektive fyllde i ett frågeformulär. Under intuitionstesterna filmades kvinnornas interaktion med prototyperna, varpå de svarade på ett kort frågeformulär. Filmerna analyserades sedan. Testerna visade bland annat att produkten var väldigt svårförstådd samt gav en känsla av att vara ostadig. Detta gav projektet fokuset att skapa en produkt som kan öppnas upp på ett enkelt sätt utan att behöva monteras ihop innan varje användning. Alla viktiga aspekter sammanställdes och flertalet idégenereringar genomfördes. Resultaten från dessa sattes ihop till tre koncept, vilka överfördes till 3D-printade modeller. Modellerna testades genom att kvinnor fick interagera med dem varpå deras intuitiva handlingar observerades. Detta spelades in på video och kvinnorna ombads även att svara på frågor i en kort semistrukturerad intervju. Baserat på dessa resultat gjordes ett konceptval där den enklaste lösningen, med en rotationspunkt, valdes. Efter detta utvecklades konceptet vidare och funktionella samt icke-funktionella prototyper tillverkades. Dessa prototyper testades i en tredje testomgång, där de icke-funktionella prototyperna testades för enbart intuition av godtyckliga kvinnor, på samma sätt som tidigare. De funktionella prototyperna testades av patienter och sköterskor på fyra sjukhus i Nederländerna, likt första testomgången. De övergripande resultaten var positiva och produkten var signifikant förbättrad, mycket tack vare att den inte behövde sättas ihop innan den kunde användas. Den största negativa aspekten var att det saknades en indikator som underlättade öppnandet av produkten.

Vid behandling med Peritonealdialys behöver patienten utföra ett moment där de kopplar samman sin inopererade kateter till en extern dialyspåse. Detta moment innebär stora risker för allvarliga infektioner på grund av kontaminering av känsliga delar. Mitt examensarbete syftar till att göra momentet säkrare och tryggare för patienten genom att minimera den risken. Jag ville skapa ett hjälpmedel som fortfarande engagerar patienten i kopplingsmomentet och håller ner kostnaden genom att designa kring redan befintliga dialysprodukter och undvika avancerad mekanik. Projektet tar avstamp från min tidigare erfarenhet som sjuksköterska och de observationer jag gjort rörande den här behandlingstypen / During treatment with Peritoneal dialysis the patient needs to perform a specific task of connecting their surgically placed catheter to an external bag of dialysis fluids. This specific task implicates big risks of serious infections due to contamination of sensitive parts.  My exam project aims to make this connection safer for the patient by minimizing these risks. I wanted to design a tool that aids the patient and at the same time engage them in the connection process. To keep the costs down I chose to design around already existing dialysis components and to avoid advanced mechanics. This project takes off on my previous experience as a nurse and the observations I made regarding this treatment method.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter och upplevelser av Tobakshjälpen och oral hälsa vid eller efter användning av den digitala tjänsten.  Metod: Studien var en empirisk kvalitativ ansats. Fem informanter i åldrarna 24–61 år var utvalda för intervjuerna enligt lämplighetsurval. Metoden för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes digitalt och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.  Resultat: Rekommendationen om Tobakshjälpen från primärvården och tandvården var den primära orsaken till valet av tjänsten. Tidigare erfarenheter av olika tobaksavväjningsmetoder skapade även en nyfikenhet och motiverade patienterna att testa en ny metod. Resultat fastställde att det finns både brister och vinster med Tobakshjälpen. Bristerna med tjänsten innefattade hinder i upplägget av behandlingsprocessen såsom otydliga frågor eller begränsande digitala funktioner. Vinster med Tobakshjälpen var däremot behandlarens goda egenskaper, stödet av tjänsten i behandlingsprocessen, förbättring av oral hälsa och välmående. Samtliga informanter var tobaksfria på grund av samverkan mellan Tobakshjälpen och läkemedlet Champix. / Aim: The aim of this study was to describe informants’ experiences with Tobakshjälpen and oral health during or after using the digital service.  Method: The study was an empirical qualitative approach. Five informants in age group 24–61 were selected for the interviews according to suitability selection. The method for data collection was a semi-structured interview. The interviews were conducted digitally and analyzed using a qualitative content analysis with a manifest approach. Results: The recommendation for Tobakshjälpen from primary care and dental care was the primary reason for choosing the service. Previous experience with different tobacco ceasing methods also created curiosity and motivated patients to try a new method. Results established that there are both shortcomings and gains with the Tobakshjälpen. The shortcomings of the service included obstacles in the structure of the treatment process such as unclear questions and limiting digital functions. The benefits of Tobakshjälpen, on the other hand, were the good qualities of the therapists, the support of the service during the treatment process, and improvement in oral health and well-being. All informants were tobacco-free due to the collaboration between Tobakshjälpen and the drug Champix. / Utvärdering av Tobakhjälpen

Sammanfattning    Elever med dyslexi finns i alla klassrum. Ibland har de en dyslexidiagnos så vi vet att det är just dyslexi, ibland anar lärare bara att det är så. Det är inte alltid en lätt uppgift att bemöta dessa elever och ta sig tiden för att anpassa undervisningen efter dem. Inspirationen till studien kommer från Susanna Cederquists bok Dyslexi + styrkor = sant (2015) där Cederquist beskriver att dyslektiker har ett kreativt tänkande och är innovativa. En del av den forskning som tagits fram i denna studie visar dock att det kreativa och innovativa tänkandet utvecklats först i vuxen ålder. Syftet med studien är att lyfta fram vilka styrkor och svårigheter elever med dyslexi uppvisar i klassrummet och hur vi som lärare kan hjälpa dem till en så lyckad skolgång som möjligt.   Resultatet tolkas från två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet på lärande och ur ett inkluderingsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet på lärande ska genomsyra den svenska skolan. Den talar om för oss att lärande är situerat i sociala miljöer där vi skapar erfarenheter (lärande) tillsammans med varandra. Inkluderingsperspektivet som tas fram i den här studien utgår från idén om en skola för alla. Alla elever ska ha en plats i klassrummet och undervisningen ska genomföras på ett sådant sätt att alla elever kan tillgodose sig den.   I resultatet kommer olika styrkor och svårigheter fram hos dyslektiker. Styrkor är bland annat att dyslektiker är verbala, auditiva och diskussionsbenägna. De flesta respondenter menar att dyslektiker har ett bra minne och att de är snabba på att tillgodose sig olika tekniska hjälpmedel. Svårigheterna utgörs framförallt av ett dåligt/raserat självförtroende, koncentrationssvårigheter och att de är inte så bra att fokusera. För en lyckad skolgång kommer det fram att det är viktigt att diskutera med den enskilda eleven om dennes behov och förutsättningar, alla dyslektiker har inte samma svårigheter något som många lärare tror. Det kommer också fram att respondenterna upplever att flera kollegor inte arbetar med inkludering av dyslektiker. / Abstract    In every classroom there are students with dyslexia. Sometimes it is confirmed with a diagnosis but sometimes it is only something that the teacher suspects. It is not an easy task to teach these students nor to have the time to adjust the teaching to fit them. The study is inspired by Susanna Cederquist´s book Dyslexi + styrkor = sant (2015). Cederquist describes that people with dyslexia are creative thinkers and that they are innovative. However, research shown in this paper says that this might not apply to children with dyslexia. The purpose of this study was to show which strengths and difficulties children with dyslexia display in the classroom and how to best give them a successful education.    The results are interpreted both from the sociocultural perspective and from an inclusion perspective. The Swedish school system is based on the sociocultural perspective of learning. Learning is something that is situated in a social environment where we create experiences (learning) together. The inclusion perspective is based on the idea of “en skola för alla” (a school for everyone). Every student should have a place in the classroom and the teaching is supposed to be built to fit each student.    The results show different strengths and weaknesses that teachers see in dyslexic students. Strengths include that dyslexic students are verbal, auditive and like to discuss. They have a good memory and are fast in learning how to use technical aids. Weaknesses are that they have a low/razed self-esteem, concentration difficulties and problems in keeping focus. In giving dyslexic students a successful education, the respondents says that discussions with each individual student is a must. They are all different and have different needs and difficulties, but a lot of teacher may think that dyslexic students are all the same. Several of the respondents feel that colleagues do not include these students in a way that is necessary.

The society today is heading towards a digital development and many companies are adopting a more digital way of working. The working procedures used in the industry of real estate inspections are in a need of modernization to keep up with the society’s rate of development. Thus, to be able to satisfy the requirements from both the customers and the new generation of surveyors, new tools to perform more efficient inspections need to be developed. The purpose of this study is to examine if real estate inspections, primarily pre-purchase inspections, can be performed more efficient with the use of a digital tool. The study covers the work from the ocular inspection to the post-processing work with the documentation. At first, the study mapped out all the available solutions for digital documentation. A digital tool was chosen to be tested during two pre-purchase inspections. Thereafter, the surveyor’s way of working was compared with a digital way of working. The comparison included differences in the working process, efficiency, and the post processing work. The digital tool could then be evaluated, and improvements were suggested. The study was concluded by a qualitative interview study where people working in the industry of real estate inspections answered nine questions about digital development to increase the comprehension for their personal thoughts and experiences of the subject. The results showed the largest difference between a digital way of working compared to working with paper and pen, was during the post-processing work with the documentation. A digital tool removes unnecessary steps, such as transferring handwritten notes to digital form, which in turn alleviates the workload. Furthermore, it is important that a digital tool is user friendly and flexible, to ensure that the facts about the house are easily collected. Many of the respondents from the interviews were positive to and understood the digital development in their line of business. Most of the responders had also a motivation to develop their skill in digitalization. In conclusion, this study shows that there exists an interest to develop the inspections of real estate and an aim towards a more modern work procedure. Alas, there is more work to be done to make the digital tools competitive to the traditional tools. The area of business is small which unfortunately leads to a limited development. By cooperation between companies and by listening to the professionals in the line of business, the digital development can achieve greater progress. / Dagens samhälle går en digital utveckling till mötes och många verksamheter ansluter sig till ett mer digitalt arbetssätt för att följa med i utvecklingen. Arbetsmetoderna som fastighetsbesiktningsbranschen idag använder sig av kan behöva moderniseras för att kunna hänga med i samhällets utvecklingstakt. För att möta både kunders och den nya generationen besiktningsmäns behov behöver nya verktyg utvecklas för att kunna utföra effektivare besiktningar. Den här studien syftar till att undersöka om fastighetsbesiktningar, främst överlåtelsebesiktningar, kan göras effektivare genom användandet av ett digitalt hjälpmedel. Undersökningen sträcker sig från arbetet med den okulära besiktningen till efterarbetet med dokumentationen. Verkställandet av studien gjordes genom en kartläggning av befintliga lösningar för digital dokumentation. Genom noggrann överläggning valdes ett av de digitala hjälpmedlen ut för att testas vid två överlåtelsebesiktningar. Fortsättningsvis gjordes en jämförelse mellan besiktningsmannens arbetssätt och ett digitalt arbetssätt med det valda hjälpmedlet på arbetsgång, effektivitet samt skillnad i efterarbete med dokumentationen. Det digitala hjälpmedlet kunde sedan utvärderas och förslag till förbättringar och önskvärda egenskaper kunde tas fram. Studien avslutades med en kvalitativ intervjustudie där yrkesverksamma inom branschen fick svara på nio frågor om digital arbetsutveckling för att öka förståelsen för deras personliga tankar och upplevelser kring ämnet. Resultatet visade att den största skillnaden mellan ett digitalt arbetssätt och ett arbetssätt med papper och penna upplevdes under rapportskrivandet. Ett digitalt hjälpmedel tar bort onödiga moment, som exempelvis dubbelarbete genom överföring av redan skrivna anteckningar till dator, som stjäl dyrbar tid. Vidare är det tydligt att det digitala hjälpmedlet ska vara användarvänligt och flexibelt för att utan svårigheter kunna samla fakta om huset som ska besiktigas. Resultatet av intervjustudien visade att majoriteten av de tillfrågade var positiva till och förstod behovet av digital arbetsutveckling. De flesta hade dessutom en vilja att öka sina kunskaper inom digitalisering. Konklusionen är att studien visar att det finns en vilja att utveckla praktiken gällande besiktningar och gå mot ett modernare digitalt arbetssätt, men att det är en bit kvar att gå för att göra dagens digitala hjälpmedel attraktiva för branschens besiktningsmän. Utvecklingen är begränsad av att verksamhetsområdet är litet. Med samarbete företag sinsemellan och genom att lyssna på dem som är yrkeskunniga i branschen kan den digitala utvecklingen åstadkomma större framsteg.

Dević, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande – Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants – Theoretical perspectives and personal reflections]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Det primära syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur man som lärare och pedagog iscensätter vuxna invandrares svensklärande i ett globaliserat mångfaldssamhälle. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att också undersöka svenska språkets roll i sfi (svenska för invandrare) - undervisningen och framför allt vad det innebär att kunna ett nytt språk. Att kunna ett språk är inte bara att ha kunskap om grammatik, ord och uttal – det innebär mycket mer än så. Språket utgör en oerhört viktig roll i vuxna invandrares identitetsskapande i ett nytt främmande land, socialisation, utveckling och lärande. Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att bland annat ge eleven och deltagaren en god stimulans för dess livslånga lärande. Sfi- och andraspråkselever saknar emellertid ofta relevanta förkunskaper i sitt modersmål, vilket i sin tur försvårar inlärningen av svenska språket. Men inlärningen går dock att förstärka med olika didaktiska hjälpmedel. Undervisningarna bör äga rum i ett naturligt sammanhang och ha samband med elevens förförståelse.Studien genomförs med en kvalitativ metod, där enkät- och samtalsintervjun byggs på öppna rakt ställda frågor med låg grad av både standardisering och strukturering. I studien ligger fokus på litteraturstudier (teoretiska perspektiv) samt lärarkollegers, och även mina egna, erfarenheter och uppfattningar (personliga reflektioner), varvid arbetet får en sorts ”fenomenologisk forskningsansats” genom en metodtriangulering.

This thesis investigates whether the shape of eating utensils can be optimized using computational methods. This is done by creating a system to do so for a specific case, spoons, and see if any insurmountable problems are encountered. As this system is meant to optimize spoons rather than eating utensils in general, there are a few simplifications that can be done when modelling the eating process. The spoons are represented by a set of parameters that are further divided into groups. The first group representing the bowl, followed by a variable number of handle segments. The parameter sets are evaluated by calculating the volume between the lowest point on the rim and the bottom of the bowl, giving both the volume remaining at the end as well as the volume spilt over the course of the motion. This, together with the final direction and tilt of the bowl as well as a measure of spoon complexity, is processed into a score value. The chosen optimization method is gradient descent, with a variable step length. The results show that the optimization process does work, and the resulting spoons look plausible. The conclusion is that the approach is viable, but there are a number of changes and improvements needed to make things work for practical purposes. / Det här examensarbetet undersöker om formen på bestick kan anpassas kan anpassas för speciella behov med hjälp av optimeringslära. Målet är att utveckla ett system som optimerar formen på ett specialfall, skedar, till specifika ätrörelser för att se om det är möjligt. Specialfallet skedar används eftersom det förenklar de beräkningar som behöver göras vid modelleringen av ätandet. Skedarna representeras av en parametriserad modell som delar upp skeden i segment bestående av parametergrupper. Det första segmentet representerar skedskålen, de följande skedskaftet. Skaftets längd kan ändras genom att variera antalet skaft-segment. Skedarna utvärderas genom att beräkna volymen mellan skedskålskanten och den lägsta punkten på skedskålen under hela ätrörelsen. Detta ger både hur mycket av innehållet som når munnen (lägsta volymen som hittats) samt hur mycket som spillts (skillnaden mellan den initiala och den lägsta volymen). Detta, tillsammans med hur skeden är positionerad relativt munnen i slutet av rörelsen samt hur komplext skedskaftet är, agerar som grund till hur skeden poängsätts. Själva optimeringen sker genom 'gradient descent' med en variabel steglängd. Det system som implementerats visar på att det är möjligt att använda optimeringslära för detta syfte, och de skedar som skapas ser rent intuitivt ut att fungera som poängsättningen lovar. Slutsatsen blir att metoden i sig fungerar, men att flera förbättringar krävs innan den kan användas i praktiken. / <p>The CSC-institution was re-organized into EECS towards the end of the project.</p>

Vi lever i ett samhälle där det är allt vanligare att man träffar människor som talar andra språk än svenska, detta förekommer mycket inom förskolan. Därför valde vi att studera förskollärares syn på hur den ökande flerspråkigheten har påverkat förskolans verksamhet och hur man kan bemöta flerspråkiga barns språkutveckling för att planera en verksamhet som stimulerar barnens språkutveckling. Syftet med vårt arbete är att utforska hur förskollärarnas arbetsmetoder används för att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn och öka deras kunskaper kring språk. Vi använde oss av den kvalitativa metoden som är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar på förskolor med stor andel flerspråkiga barn. Sammanfattningen av vår datainsamling visar dessa förskollärares tankar och erfarenheter om vilka undervisningsmetoder som fungerar bra för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet vi kom fram till är att de flesta förskollärare använder sig av liknande hjälpmedel för att ge barnen lika möjligheter till utveckling av språket. De olika hjälpmedel som används för att utveckla språket är exempelvis digitala böcker, TAKK, bildstöd, sagopåsar, högläsning, pedagoger som är flerspråkiga, planerad och spontan undervisning. I resultatet har vi uppmärksammat utmaningarna som uppstår i undervisningen av flerspråkiga barn och vilka anpassningar som utförs av yrkeserfarna pedagoger. Enligt respondenterna har studiens resultat visat att samverkan med vårdnadshavarna är grunden till de flerspråkiga barnens språkutveckling. Genom att inkludera vårdnadshavarna i förskolans arbetsgång för att få en uppfattning om barnens styrkor och svagheter i språket då kan förskollärare stötta barnen vidare i deras utveckling av sitt modersmål och det svenska språket.

AI has been a rapidly developing field in recent years. Among its many applications, utilizing it for education is one of them. AI for education is an expanding field with large potential for the future, that is already starting to see implementation today, and demonstrates the capacity for far more in the future. Simultaneously there has been a shortage of teachers in schools, who also often are required to manage large groups of students. This has been leading to additional workload for teachers, resulting in stress or needing to do additional work outside of working hours. Furthermore, it also negatively impacts the learning experience of the students, who will not have the opportunity to receive the support and guidance that they would require for the most optimal learning and growth to occur. The intersection between the developments in AI for education and the problems regarding large student groups that educators are facing, is that the former could potentially address the latter. AI can provide more sophisticated guidance and support for students, in a way that can to an extent emulate what an educator does. In this study, a mix of literature review and interview studies is used to further explore the extent to which AI as a digital aid can address the problems educators face in regard to large student groups.

Denna kunskapsöversikt är skriven med syfte att jag vill ta reda på hur laborativa, konkreta materiel påverkar elevernas inlärning av matematik inom framförallt taluppfattning och tals användning. Fokusområdet är hela matematikämnet för elever i grundskolan, främst i förskoleklass samt årskurs 1-3. Utifrån min VFU har jag sett elever arbeta med och utan laborativt materiel och jag vill se hur användandet av laborativt materiel påverkar inlärningen samt förmågan att förstå och använda tal. För att besvara min frågeställning, Hur påverkar laborativt materiel elevernas förmåga till inlärning av matematik inom taluppfattning och tals användning? har jag använt mig av informationssökning med hjälp av olika nyckelord.  Metoden grundar sig på vetenskapliga sökningar i tre olika databaser och avgränsningar är valda artiklar som på något sätt belyser användandet av laborativt materiel i grundskolan.  Resultatet av kunskapsöversikten indikerar att elevers inlärning av matematik, inom taluppfattning och tals användning, påverkas på olika sätt av användningen av laborativt materiel. Laborativt materiel kan ses som ett ändamålsenligt verktyg att förstå abstrakta matematiska begrepp och ska användas av de elever som gynnas av det. Effekter av att använda laborativt materiel varierar bland elever och är också beroende av deras förkunskaper och kunskapsnivå. Lärarnas förståelse och kunskap av laborativt materiel påverkar även elevers inlärning.  Slutsatser jag kan se är att elever överlag gynnas av att använda laborativt materiel genom att de får en förståelse för de abstrakta begreppen i matematik som ofta kan vara svåra att förstå. Laborativt materiel ger elever en konkret upplevelse av matematiken vilket gynnar deras förståelse och vidare inlärning. Lärarens roll är viktigt då hen behöver använda sig av en röd tråd och koppla samman det konkreta med det abstrakta.