När socialtjänsten har beslutat om att ett barn behöver placeras i familjehem måste barnet få åldersadekvat information. Att förmedla information till små barn är en utmaning som ställer krav på samtalsledarens förmåga att kommunicera så att barnet förstår. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur socialsekreterare och familjebehandlare beskriver att de förmedlar beslut om placering i familjehem till barn i förskoleålder. Sju intervjuer med anställda inom socialtjänsten har genomförts. Resultaten har analyserats utifrån salutogen teori med en utvecklingsekologisk referensram. Resultatet visar att informanterna upplever det som hjälpsamt att använda lekmaterial som hjälpmedel för att ge barnet en konkret bild av vad som kommer att hända vid placeringen. Informationen som förmedlas är situationsbunden och individuell. Informanterna belyser även att de anser det som viktigt att vara lyhörd för barnets behov för att kunna välja rätt information att trygga barnet med och på så sätt se till att det blir barnets samtal. I uppsatsens diskussionskapitel behandlas studiens oväntade fynd och förslag på fortsatt forskning. / “The conversation should be child-centred.” A qualitative study of social services informative conversations with children regarding family based foster care placements.   When placed in family based foster care, all children have legal rights to participation and to get age-appropriate information from the social services. Communicating information to young children is a challenge, and the purpose of this study was to examine how social workers and family therapists describe the procedure of informing preschoolers about placement in family based foster care. Seven interviews were conducted with employees in the social services. A salutogenic theory and a frame of reference based on the ecological systems theory of development were used to analyze the results. The results show that employees in the social services described it as helpful to use child-centred methods and to communicate with the children through play to visualise the placement and that the information provided is situational and individual. The informants highlighted the importance of being responsive to the child's needs in the very moment to choose what details to inform about, and that the child has to feel safe and the conversation needs to be child-centred.

The purpose of this paper is to find out how visually impaired people get information on Internet. Visually impaired people has got the right to be able to use the Internet like everyone else. We are also going to revise which aids visually impaired people use today, and how they work in practise. What problems can you run into when you use these aids? We are also going to revise how the webpages design affect the use of the Internet for the visually impaired people. The sites of today tends to contain more and more graphics without alternative texts. The aids a visually impaired person use have problems to interpret the graphics, which leads to that many sites are inaccessible for this group of people . We have interviewed nine visually impaired and blind people to get insight in how they use the Internet and which aids are the most common and how they work in practise. We have come to the conclusion that a lot of visually impaired people today are very dependent of the Internet. These people use sites that they from their own experience knows works. The persons we have talked to told us that they feel that many sites are not adjusted to visually impaired people. At the same time we discovered that the technology to interpret graphics on the Internet actually exists. But this technology is not available since the eye clinics does not realise the importance of updating the aids more often. / Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur de synskadade kan ta till sig information på Internet. Även de synskadade ska ha rätt till att kunna använda sig av Internet som alla andra. Vi ska också undersöka vilka webbhjälpmedel som finns till hands för de synskadade idag och hur dessa webbhjälpmedel fungerar i praktiken. Vilka problem som man kan stöta på när man använder sig av dessa webbhjälpmedel? Vi ska även undersöka hur mycket webbplatsernas utformning påverkar de synskadades Internetanvändning. Dagens webbplatser tenderar att använda mer och mer grafik utan alternativa texter. De hjälpmedel som en synskadad person använder har svårt att tolka detta, vilket leder till att många webbplatser är otillgängliga för denna grupp av människor. Vi har intervjuat nio synskadade och helt blinda personer för att få en inblick i hur de använder sig av Internet, vilka hjälpmedel som är vanliga och hur dessa hjälpmedel fungerar i praktiken. Vi kom fram till att synskadade idag är relativt beroende av Internet och att de använder sig av webbplatser på Internet som de känner till sedan tidigare. De personer som vi har talat med upplever att det är väldigt många webbplatser som inte är anpassade för synskadade personer. Samtidigt upptäckte vi att tekniken faktiskt finns som kan tolka grafiken på Internet, men att denna teknik inte är tillgänglig mycket beroende på att syncentralerna som delar ut dessa hjälpmedel inte inser vikten av att uppdatera dessa hjälpmedel oftare.

Abstract   People who have problems with the written language will face serious difficulties in todays society. Our social structur is based on the criterium that every individual has to be able to read and write, and for this reason it is important that pupils with learning difficulties receive help. The purpose of my investigation is to examine how children with reading- and writing difficulties can benefit throught creative methods. Children with reading- and writing difficulties are in need of these creative methods that exist today. Amongst all of our public healht issues, dyslexia is one of the biggest problem we have today and children are therefor in need of these creative methods.   Through  qualitative interviews with two educationalists there has been established thad the creative way of working benefits children in many ways if it is preformed correctly. The methodes and the course of action has to be suited to every individual pupil and his or her way of learning. The two intervjues has showen that a good way of working with children can be established when the educationalist selects the best parts of different methods and through these parts creates his of her own way of working.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD.   De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: "Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?". För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel.   Resultaten från bearbetning och analys av intervjuerna sammanställs i kapitlet sammanfattande analys i avsnitt med användbara funktioner, användbara egenskaper och perspektiv på stödbehov och hjälparroll. I diskussionskapitlet föreslås sedan vidare användning av resultaten i avsnitten teoretiska implikationer och praktiska implikationer. Min förhoppning är att dessa avsnitt tillsammans med de listor och tumregler som presenterats i den teoretiska referensramen skall kunna vara användbara för att identifiera behov och möjliga lösningar som kan vara värdefulla att pröva i det enskilda fallet.   En person kan behöva stöd för att ta till vara de möjligheter mobiltelefonen erbjuder som hjälpmedel. Hjälpen kan behövas i något eller alla steg från problemidentifiering och införskaffande till införande, fortlöpande uppföljning och utvärdering av hjälpmedelsanvändningen. Stödet kan behöva vara av så väl strukturell och habiliterande art som av teknisk natur för att hjälpmedelsanvändningen skall bli så framgångsrik som är möjligt. Siktet bör vara mot vad som kan innebära kvalitet, mervärde och avlastning för individen i dennes liv, inte vad som är ADHD-symptom och hur dessa skall kompenseras.   Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.

Det här examensarbetet handlar om på vilket sätt Internet/IT kan göra livet lättare för handikappade. Arbetet grundar sig på mitt intresse för teknik och vad den kan göra för nytta för både pedagoger, lärare och främst elever i särskolan. Jag har bl a undersökt hur Internet/IT används av elever på olika särskolor i Sverige genom att skicka ut e-mail enkäter via e-mail. Med hänsyn till lärarna på särskolorna så har jag inte publicerat vare sig namn eller skolor i arbetet. Detta beror på att jag i min frågeställning inte brytt mig om att få med detta. Det var svaren och inte de svarande som var de väsentliga för arbetet. Jag har också tagit del av aktuell information som jag har funnit på Internet samt information från rapporter. Den största delen av informationen kommer just från Internet eftersom den informationen är den mest aktuella. Själva arbetet har gått ut på att undersöka på vilket sätt de funktionshindrade kan få hjälp av Internet och informationsteknologin i sin vardag. Man skulle kunna säga att alla människor kan använda informationsteknologin och oavsett vilket handikapp man har, det gäller bara att kunna anpassa den efter människan. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1998.

IT- och IKT-kompetens utgör en stor del av såväl internationell som svensk utbildningsforskning och enda sedan 60-talet har regeringen gjort satsningar med ändamål att förbättra lärares och elevers kompetens inom dessa områden. Den internationella strävan är att läroplaner införlivar mål för förbättrad IT- och IKT-kompetens, för att förbereda elever inför en arbetsmarknad som alltmer kräver teknologiska kompetenser. I den svenska forskningen har det visat sig att användningen av IT i den svenska skolan har ökat märkbart de senaste åren. PISA-undersökningen har visat att Sverige har låga resultat i problemlösning och att dessa resultat samvarierar med hög användning av IT. Vidare kompetensutveckling behövs och lärare bör anpassa sin undervisning utefter de teknologiska verktygens närvaro i den svenska skolan. Flipped Classroom är en undervisningsmetodik som innebär en betydande omordning av aktiviteter i den klassiska undervisningen, med avseende på vad som sker i klassrummet och vad som sker utanför klassrummet. Vidare ämnar metodiken att tydligt integrera digitala materiel i undervisningen. Framtida forskning bör undersöka hur Flipped Classroom-lärare väljer att utforma deras videoföreläsningar och övriga datorbaserade instruktioner. Detta examensarbete söker finna svar på hur och i vilket syfte Flipped Clasroom-lärare i de naturvetenskapliga ämnena använder digitala materiel i sin flippade undervisning samt ge en överblick av dessa. Tre naturvetenskapliga ämneslärare som använder Flipped Classroom har intervjuats. Det är alltså intervjuerna som utgör den empiriska grunden för detta arbete. Vidare innefattar detta arbete en konstruktion av en lämplig modell för att karaktärisera Flipped Classroom-lärares användning av digitala materiel. Karaktäriseringen indikerar att övervägande del av de digitala materielen används för datorbaserad instruktion utanför klassrummet. Totalt sett utgör 57 % datorbaserad instruktion och 30 % elev-centrerade aktiviteter i klassrummet. Resterande 13 % består av digitala materiel som till övervägande del består i mjukvaror för automatisk rättning av prov. För de intervjuade lärarna gäller att övervägande del av samtliga materiel används för att förmedla det centrala innehållet i respektive kurser. Men individuella skillnader finns. Totalt sett så utgör ungefär 52 % av samtliga materiel, användingsområden som ämnar att elever antingen ska återge kunskap eller lagra den i långtidsminnet. Det visar sig också att större delen av dessa användningsområden samtidigt innebär omfattande förändringar av undervisningsmoment.

Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan användas som hjälpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjälpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgänglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjänsten Google Kalender utifrån de svårigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlätta planering, tidsuppfattning, ihågkommande och framförhållning. Vidare forskning inom ämnet bör bedrivas för att vetenskapligt fastställa resultaten i undersökningen.

Studien syftar till att undersöka uppfattningen kring implementeringen av digitala hjälpmedel i det sociala arbetet med äldre personer i offentlig sektor sett ur två perspektiv. Vidare syftar studien till att undersöka om de faktorer som forskningen lyfter fram för en lyckad implementering appliceras i den undersökta kommunens arbete med att införa digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen. Detta för att bidra med en större förståelse och ökad kunskap kring processen samt uppmärksamma organisationer om effekterna med att involvera alla berörda parter i implementeringsprocessen. Studien har en kvalitativ forskningsansats, ett abduktivt förhållningssätt och semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet bestod av sex intervjupersoner och utifrån dessa intervjuer har det empiriska materialet bearbetats och analyserats. I resultatet framkommer en samstämmighet hos samtliga intervjupersoner gällande faktorer som spelar in för en lyckad implementering i det sociala arbetet med äldre personer där utbildning och utvärdering är de mest framträdande. Ur resultatet framkommer, trots denna vetskap både på förvaltningsnivå och utförarnivå, en skillnad mellan professionerna gällande uppfattning i vilken grad utbildning och utvärdering sker vid implementering av digitala hjälpmedel. / The thesis aims to examine two perspectives regarding the implementation of digital aids in the social care administration in the public sector. Furthermore, the thesis aims to exam whether the factors, that research highlights for a successful implementation are applied in the examined municipality's work on introducing digital aids in the elderly care. This is to contribute to a greater understanding and increased knowledge of the process and to raise awareness of the effects of involving all stakeholders in the implementation process. The study uses a qualitative and abductive approach. The sample consisted of six semi-structured interviewees as empirical material that was processed and analyzed. In the result, there is a consensus among all interviewees on factors that play a role in successful implementation, where education and evaluation are the most prominent. The result shows, despite this knowledge both at the management level and at the executive level, a difference between the professionals regarding the degree to which education and evaluation takes place when implementing digital tools.

De nationella proven i svenska omfattar olika riktlinjer om vilka anpassningar som är tillåtna. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka lärares uppfattningar om Skolverkets riktlinjer som finns gällande anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter inför de nationella proven i svenska för årskurs 3. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer med fem lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna utfördes på tre olika skolor och i två olika kommuner. Ramfaktorteorin hjälper oss att förstå villkoren bakom de intervjuade lärarnas beslut om anpassningar för elever inför de nationella proven. Studiens resultat påvisar att majoriteten av respondenterna har svårigheter att tolka de nuvarande riktlinjerna. Respondenterna efterfrågar förändringar som kan ha en positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Samtliga respondenter uttrycker att det finns andra omständigheter, till exempel lokaler, ekonomi, tillgång till specialpedagog, kollegial samverkan och Skolverkets riktlinjer som påverkar arbetet inför de nationella proven. Samtliga respondenter befarar att genomförandet av de nationella proven medför negativa konsekvenser för de elever som inte tillåts att använda sina vanliga hjälpmedel. / The national tests in Swedish comprise different guidelines on specifically allowed adaptations. The purpose of this qualitative study is to examine teachers' perceptions regarding the guidelines of the Swedish National Agency for Education (Skolverket) that apply to adaptations for pupils in reading and writing difficulties in preparation for the national exams in Swedish in year 3. The empirical material been obtained through interviews with five teachers from compulsory school early years. The interviews were accomplished at three different schools and in two different municipalities. The frame factor theory helps us understand the conditions behind the interviewed teachers' decision on adaptations pupils for the national exams. The results of the study demonstrate that the majority of the respondents has difficulties interpreting the existing guidelines. All respondents express that there are other circumstances, such as premises, finances, access to special education, collegial cooperation and the guidelines of the Swedish National Agency for Education that affect the work for the national exams. All respondents fear that the implementation of the national exams will have negative consequences for the pupils who are not allowed to use their ordinary tools.

PROBLEMATISERING: Innovation beskrivs som nödvändigt för företags framgång, överlevnad och tillväxt, och kreativitet anses vara en kritisk grundpelare för innovation. Kreativitet beskrivs i sin tur som skapandet av nya och användbara idéer, och har gått från att betraktas ur ett individualistiskt perspektiv till att anses vara något som sker när en grupp individer interagerar med varandra. Interaktion spelar således en central roll för kreativitet, som också anses beroende av den sociokulturella kontexten. En förändring av kontexten kan således påverka kreativiteten. Ett exempel på en sådan förändring går att utläsa för arbetsgrupper i Sverige då mängden virtuellt arbete drastiskt har ökat, och till följd av det även användningen av digitala hjälpmedel. Sammantaget samarbetar svenskar allt mer virtuellt i sitt arbete och via digitala hjälpmedel, vilket innebär att deras sociokulturella kontext förändras och därmed eventuellt kreativiteten. En följdfråga blir således hur arbetsgruppers kreativa process påverkas när den genomförs i detta sammanhang, och vilka utmaningar och möjligheter som arbetsgrupper ställs inför när de ska utföra processen virtuellt. Detta är inte klarlagt, varken akademiskt eller praktiskt, och vi ser därför en problematik att vi inte vet hur organisationer på gruppnivå kan arbetamed kreativitet i en virtuell kontext. SYFTE: Denna studie syftar till att undersöka situationer som virtuella grupper kan ställas inför i det kreativa arbetet. METOD: En kvalitativ fallstudie har genomförts för att uppfylla studiens syfte, från ett interpretivistiskt och konstruktionistiskt perspektiv där en virtuell workshop med tekniskt oerfaren vårdpersonal utgör fallet. En abduktiv ansats har tillämpats och empirin har samlats in genom observation, intervju och dokumentstudier. Observationen utgör primär bas och övriga metoder agerar komplement. Som analysmetod har tematisk bearbetning använts utifrån hermeneutiken. RESULTAT: Studien resulterade i följande tre huvudsakliga utmaningar som virtuella grupperkan ställas inför i sin kreativa arbetsprocess: överbelastning, splittrade visioner och bristande närhet. Tidsbegränsning, låg teknisk erfarenhet och hybridgruppering påvisades även som tre katalysatorer för utmaningarna. Reflexivitet, förmedling och bidragande identifierades på motsvarande sätt som möjligheter, och även potentiella möjligheter identifierades i form av för-dialog och brainstorming.