Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har läs- och skrivsvårigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjälpmedel och metoder att tillgå. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger så att de kan få en viss kunskap om barn och elever med läs- och skrivsvårigheter. Det finns många bra sätt för att hjälpa dessa barn, vi har valt att lägga vår fokus på hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande åtgärder att använda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre år, där vi intervjuade åtta respondenter och gjorde 12 observationer. Vårt examensarbete är en kvalitativ studie. Våra respondenter i undersökningen har berättat att det går att hjälpa barn och elever med läs- och skrivsvårigheter om man använder sig av rätt metoder. Några betydelsefulla metoder kan vara ekoläsning, talböcker och talsyntes. Vidare kan vi fastställa att både våra respondenter och vår litteraturstudie visade att om man börjar arbeta redan i tidig ålder kan man motverka att barnen utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Detta med hjälp av de många bra åtgärder, metoder och hjälpmedel som finns.

Sverige har under en längre tid haft en åldrande befolkning vilket resulterar i allt högre krav på hälso- och sjukvården då fler personer drabbas av ålderssjukdomar. Demens är en stor diagnosgrupp bland dessa och arbetsterapeuten har en viktig roll i behandlingen av personer med demens där bl.a. kognitiva hjälpmedel är ett nytt område inom arbetsterapi. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjälpmedel för personer med demenssjukdom. En deskriptiv kvalitativ metod användes och datainsamling gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter som arbetade inom kommunal demensvård i en mellanstor svensk stad. Resultatet visade att arbetsterapeuterna menade att kognitiva hjälpmedel för personer med demens är ett nytt område och att det behövs ökad kunskap inom den arbetsterapeutiska professionen och bland de personer som möter personen med demens i vardagen. Det framkom att omgivningen har en viktig roll för att kognitiva hjälpmedel ska fungera för personen med demens. Arbetsterapeuterna framhöll även att det är viktigt med tidig intervention av kognitiva hjälpmedel för att det ska ge goda resultat och att kontakt med personen i ett tidigt skede av sjukdomen är grundläggande för kognitiva hjälpmedels effekt.

We have during these three past years been getting formal knowledge in business economics and believe that, now in the end of our education, we are qualified to the demands that are put on the labour market. The purpose of this report has been to write about, such an extensive subject area as public purchase though we feel the education is lacking this area and have therefore decided to do our dissertation in public purchase. Due to lack of time we have not been able to investigate in the extent we wanted, we had to delimit in sort of municipality and purchase product. We have been investigating in how the process of purchase of aid in Malmö municipality approaches because we wanted to enter deeply into those studies. This rapport represents the process of public purchases of aid from both the suppliers point of view as well as the purchase units. All the steps in the process are presented in our investigation. By writing this rapport we have presented the division of responsibility of aid, it is divided between Region Skåne and the municipality in Skåne. In Malmö the responsibility is divided between two activities, one of them is Hjälpmedelcentrum who is responsible of the municipality part and the other is Hjälpmedel Malmö who.s responsible of the regional part. We have decided to investigate only on the municipality part of the responsibility division and have gradually found out that they in Hjälpmedelcentrum reuse their aids after them being returned from the needed ones in the municipality or even after that the need has stopped, the unit can by reuse save on new purchases. In the end of writing this rapport we noticed that owners of small businesses have a difficult time of getting in the market of public purchase. The reasons were that the small businesses not always have the amount of goods that are being sought after by purchasing units but also that many people think small businesses do not have a stable economy and risk not being able to finance the commission. / Under de tre senaste åren har vi läs kurser för att få formella kunskaper i förvaltningsekonomi och anser nu i slutfronten att vi har den behörighet som krävs. Syftet med rapporten har varit att skriva om, en så omfattande del i förvaltningsekonomi som, offentliga upphandlingar då vi känner att vi saknade det från utbildningen och har därmed valt att skriva vår avhandling inom just upphandlingar. På grund av brist på tid har vi inte kunnat utreda i den omfattning som vi velat, en avgränsning var av nödvändighet i form av kommun och upphandlande produkt. Hur upphandlingsprocess vid inköp av hjälpmedel i Malmö kommun var av intresse för oss att undersöka. Rapporten utgör processen för upphandling av hjälpmedel från leverantörers- samt upphandlande enhets synvinkel där de olika stegen i processen redovisas. Genom rapporten kom vi fram till att hjälpmedelsansvaret är fördelat mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne. I Malmö är ansvaret fördelat mellan två verksamheter, dels Hjälpmedelcentrum som ansvarar för den kommunala delen och dels Hjälpmedel Malmö som ansvarar för den regionala delen. På Hjälpmedelscentrum återanvänder man sina hjälpmedel efter att brukarna har återlämnat de eller efter att behovet upphört, på så sätt spara enheten nyköp. Slutligen har vi under rapportens gång märkt att småföretagare har svårt att komma in i marknaden för offentliga upphandlingar. Orsakerna var att småföretagare inte alltid har den mängd varor som efterfrågas av offentliga upphandlare men också att många anser småföretagare som ostabila ekonomisk och riskera att inte kunna finansiera uppdrag.

Detta är en studie om hur det är att studera på Högskolan i Halmstad när man har någon form av funktionsnedsättning. Vi har i denna studie tittat på hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras liv allt ifrån när de fick sina diagnoser tills det att de började studera. Vi har även velat få fram hur deras funktionsnedsättning har påverkat deras studier i den bemärkelse att dem har fått stöd och olika hjälpmedel för att klara av dessa. I denna studie så har vi också tagit reda på hur mycket tid och energi som studenterna får lägga ner på sitt skolarbete, men också hur allt detta har påverkat deras sociala tillvaro i och utanför skolan. Vi har även försökt ta fasta på vad studenterna upplever som problematiskt under sin studietid, och tittat på om deras funktionsnedsättning varit en orsakande faktor i detta.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare talar om datorn som pedagogiskt hjälpmedel och vilka implikationer deras tal för med sig för den datorstödda undervisningen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, enskilda och i grupp, och analysen har utförts med inspiration från den diskursteoretiska ansatsen. Med hjälp av att teckna ekvivalenskedjor har de diskurser som lärarna talar inom identifierats. Analysen har medfört att 18 olika diskurser identifierats och ur dessa kan det lärarna vill uppnå med att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt de krav som ställs på lärare och skolor för att förverkliga dessa mål uttolkas. Resultatet visade att färdighetsträning, lustfyllt lärande och kritisk granskning är några exempel på vad lärarna vill uppnå genom att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel. De krav på lärare och skolor som lärarnas uttalande resulterade i är framförallt adekvat kompetens och en god tillgång på datorer. Implikationerna som resultatet för med sig är att satsningar på fortbildning för lärare och en ökad tillgång av datorer är av stor vikt för datorns att vara eller icke vara i undervisningen.

No description available.

Miniräknaren har under de senaste årtiondena kommit att användas som ett beräkningshjälpmedel inom allt fler områden ute i samhället och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att miniräknaren ska användas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat på om detta på något sätt påverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur lärare somundervisar i matematik ser på användningen av miniräknare i matematikundervisningen. I litteraturstudien har jag genom att studera läroplanens mål och styrning, belyst några av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehåll. Genom att studera den forskning som finns gjord över miniräknaranvändning i matematikundervisning har jag fått en bild av de forskningsresultat som framkommit. Forskningen visar att elever som använt miniräknare regelbundet inte har sämre kunskaper i huvudräkning eller med papper och penna. Eleverna har en större förmåga att bedöma tals storlek och arbetar ofta inom ett större talområde än vanligt. De är bättre på att välja rätt räkneoperation och att plocka ut relevant information i textuppgifter. Min empiriska studie, som gjorts genom intervjuer av verksamma matematiklärare, visar att lärarna accepterat miniräknaren men i de flesta fall med vissa reservationer. De arbetar efter en mer eller mindre planerad strategi. Miniräknaren används för att leverera svar, för att spara tid men också som pedagogiskt hjälpmedel. Lärarna i min studie uttrycker att eleverna påverkas negativt av användningen av miniräknare genom förlorad självtillit, missade kunskaper och avsaknad av eftertanke.Min studie visar att det finns en diskrepans mellan forskning och praktik.

Den här undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjälpmedel i språkundervisningen för att hjälpa elever att tala mer på spanska. Eftersom datoranvändningen i skolans värld hela tiden ökar är det synnerligen relevant att undersöka hur lärare kan se datorn som ett verktyg i språkundervisningen. Studien var både kvalitativ såväl som kvantitativ. Med hjälp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna på spanska texter som de tränade på att läsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smågrupper för att spela in dialoger på ljudfiler på datorn som de sedan lyssnade på, analyserade och därefter spelade in igen. Både före och efter undersökningen fick eleverna göra muntliga prov, slutligen intervjuades några elever om vad de tyckte om arbetsmetoden. Resultatet av undersökningen, pekar på att talet främjades, men framför allt att de kände sig mer säkra inför att prata på spanska än tidigare. Däremot var det lite svårare att klart kunna fastställa vilka elever det gynnade mest om man ser utifrån elever med lägre eller högre kunskaper i språket. Undersökningen tydde dock på att de som är lite försiktigare av sig eller lite blyga gynnas av en sådan här arbetsmetod.

No description available.

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för elever och vad de själva anser är svårt. Däremot så är det ändå inte självklart att ett hjälpmedel producerat utifrån detta blir en tillgång för eleverna. En lärdomsrik slutreflektion är att det textila ämnet har en stark tradition av ett arbetssätt som baseras på steg-för-steg instruktioner och att ett hjälp- eller läromedel som skulle innebära ett annat arbetssätt hade kanske tjänat den textila slöjdens elever bättre.