Bakgrund: Barn med Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) kan ha kognitiva svårigheter och svårt att anpassa sig och kan behöva individuellt stöd. Tekniken förändras och utvecklas snabbt vilket kan, när det används, ha en inverkan på det dagliga livet för barn med kognitiva funktionsnedsättningar i skolmiljö. Ny teknik ingår i stor utsträckning i dagens samhälle vilket kan stödja barns utförande i skolmiljö och studier visar på positiva effekter av teknik. Arbetsterapeuten kan med teamsamverkan i skolan erbjuda kompensatoriska åtgärder med olika tekniklösningar för att möjliggöra barnets aktivitet i det dagliga livet.  Syfte: Att beskriva hur teknikstöd ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv kan underlätta för barn med NPF i skolan. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet. Datainsamling gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Svemed+ samt i Google scholar, fritextsökning och snowballing. Efter en kvalitetsgranskning och kvalitativ innehållsanalys inkluderades åtta studier i litteraturöversikten.   Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra kategorier: “Tidshjälpmedel” som visar på att barn med NPF kan ha bra stöd av elektroniska tidshjälpmedel på grund av svårigheter med tidsuppfattning. ”Videomodellering”, innebär att presentera information på en skärm med en instruktionsfilm för att sen utföra uppgifter i dagliga aktiviteter där barnen blir bättre på att förstå socialt beteende. Datorbaserade träningsprogram” för barn med nedsatt arbetsminne där de kan träna upp detta genom att spela ett spel. Sista kategorin var “Elektroniskt skrivhjälpmedel” där barn  med finmotoriska svårigheter kan få problem med att skriva och få hjälp av ett digitalt skrivhjälpmedel för att öka lusten att skriva.  Resultatet i litteraturöversikten visade att olika former av teknikstöd stödjer barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i skolmiljö.   Slutsats: Tekniklösningar kan vara ett bra stöd för barn med NPF samt öka delaktigheten i skolmiljön  där arbetsterapeuten kan ha en viktig roll genom att erbjuda möjligheten till detta.

Projekt isberg. Höftfraktur hos äldre personer.

Vi har upplevt att lärarna i fritidshemmet ofta stöter på problem när det gäller att skapa goda relationer med eleverna, exempelvis genom stora barngrupper och outbildad personal. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i fritidshem gör att skapa god relation med eleverna. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och barnperspektiv. De forskningsfrågor som ingår i studien är "Hur beskriver lärare i fritidshem att de gör för att skapa en god relation med eleverna" och "Vilka pedagogiska hjälpmedel eller metoder beskriver lärare i fritidshem att det finns för att kunna skapa en god relation till eleverna". Vi har valt att använda oss av metoden intervju för att besvara forskningsfrågorna. Lärarna i fritidshemmen menar att en god relation till eleverna skapas genom trygghet och förtroende. Kollegor och arbetslag är en stor del i relationsskapandet. De menar vidare att det är viktigt att ta tillvara levernas intresse och att samtala. De menar också att det är viktigt att vågar vara en auktoritet och inte skapar en relation på kompisnivå till eleven. De talar också om att det är nödvändigt att dela in eleverna i mindre grupper för att kunna skapa goda relationer. Lärarna i fritidshemmen menar vidare att de ser sig själva som ett pedagogiskt hjälpmedel. För att kunna skapa en god relation till eleverna tar de hjälp av sina erfarenheter och sin utbildning. Mycket av relationsskapandet sker via olika samtalsmodeller och ett annat pedagogiskt hjälpmedel är arbetslaget. En metod är att använda en kontaktbarometer för att kartlägga lärarnas relationer till alla elever. På ett fritidshem hade de en metod som innebar att de skulle skapa extra goda relation till vårdnadshavarna när eleverna i förskoleklassen skulle inskolas. Lärarna i fritidshemmet använder metoden att delar in eleverna i mindre intressegrupper. Detta dels för att ta tillvara på elevernas intresse och för att kunna bygga goda relationer till eleverna.

I denna studie undersöker jag hur lärare ser på användningen av IKT i undervisningen. Jag fokuserar på tre olika infallsvinklar: hur lärare använder digitala hjälpmedel för att stödja elevers språkinlärning, vad lärare uppger att elevernas tycker om digitala hjälpmedel i undervisningen samt vad lärare uppger är möjligheter respektive begränsningar med att använda IKT i skolan. Undersökningen har jag genomfört genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare inom årskurs F-2. Intervjuerna spelades in och leddes med hjälp av en intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i aktuell forskning om möjligheter och begränsningar med IKT i undervisningen. Då det råder delade meningar om IKT hjälper elevers lärande eller har negativ inverkan på lärandet, använder jag mig av båda dessa perspektiv i analysen. Resultatet av studien visade att lärare uppger att användningen av IKT i undervisningen stödjer elevers språkinlärning, att utifrån respondenternas perspektiv så tycker eleverna att IKT i undervisningen är givande och intressant, samt att lärare kan identifiera både möjligheter respektive begränsningar med IKT. Möjligheterna inkluderar bland annat en ny dimension i undervisningen, motiverande arbetsuppgifter för eleverna, samt att det ger omväxling från ordinarie skoluppgifter. Som begränsningar angavs bland annat problem med att få tekniken att fungera, att det är tidskrävande att lära sig att använda tekniken, samt att det finns brist på digitala hjälpmedel på skolorna vilket i sin tur påverkar utsträckningen att kunna använda IKT i undervisningen.

Vid neurologisk skada, såsom stroke eller Cerebral Pares, är det vanligt att drabbas av muskelspasticitet. Ett alternativ till sedvanlig rehabilitering och habilitering kan vara att träna i hemmet med ett hjälpmedel vid namn Mollii. För att kunna använda detta hjälpmedel krävs engagemang från användaren. Fokus i examensarbetet har varit att undersöka vad i livsvärlden som påverkar följsamhet av rekommenderad träning. Det förhållningssätt en distriktssköterska bör ha till en person som ska få stöttning till att inte ge upp och ha en bibehållen följsamhet har varit en viktig del. Detta har gjorts genom att följa redan befintlig forskning där 27 deltagare har provat Mollii, en helkroppsdräkt med elektroder. De har i hemmet använt dräkten i sammanlagt 12 veckor och har under denna tid skrivit dagbok med på förhand tryckta frågor och möjlighet att skriva fri text vid två av frågorna. Syftet är att beskriva delar av livsvärlden för personer med muskelspasticitet och hur denna inverkar på följsamheten till hjälpmedelsbaserad träning. Genom en kvalitativ innehållsananlys av dagböckerna har en sammanställning gjorts över vad i deltagarnas livsvärld som kan ha påverkat dem till att träna med hjälpmedlet. Resultatet visar att olika dimensioner av deltagarnas livsvärld påverkade dem att vara följsamma eller ej. Den fysiska-, sociala-, och mentala dimensionen kan antingen hjälpa eller minska deltagarens möjligheter till träning med Mollii. När behov av ett hjälpmedel uppkommer kan distriktssköterskan bidra med en analys av livsvärlden, för att tydliggöra vilka inre resurser personen har för att kunna tillgodogöra sig hjälpmedlet. Detta kan vara betydelsefullt utifrån perspektiven samhällsnytta och hållbar utveckling.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med elever vid läs- och skrivinlärning. Vi undersökte även hur lågstadielärarna och en logoped uppmärksammar elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärare stödjer elever i deras läs- och skrivutveckling. För att ta reda på detta har det använts kvalitativa intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval som verktyg för datainsamling. Metoden ger undersökningen konkreta och tydliga svar vilket gjorde att undersökningen fick ett brett underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter lägger tonvikt på den fonologiska medvetenheten när de introducerar läs- och skrivinlärning. När det gällde hur lågstadielärare uppmärksammar elever som uppvisar att de har svårigheter med läs- och skrivutveckling, hade informanterna olika metoder för att gå tillväga. Lågstadielärarna som intervjuades var positiva till kompensatoriska hjälpmedel men att utifrån forskning visade det sig att våra lärarinformanter inte hade koll på utbudet av kompensatoriska hjälpmedel. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, bornholmsmodellen, bedömningsstöd, fonologisk medvetenhet, kompensatoriska hjälpmedel.

Föreliggande studie utvärderar talsyntes som digitalt hjälpmedel i nyanlända gymnasieelevers textproduktion. Studien är uppdelad i två frågeställningar, som berör effektiviteten av talsyntes respektive användningen och upplevelsen av talsyntes. Den första frågan besvaras genom kvantitativ felanalys av elevtexter skrivna med respektive utan talsyntes. Den andra frågeställningen besvaras utifrån material som har insamlats genom fokusgruppintervju och observationer. Resultaten talar för att talsyntes kan ha stor potential i andraspråksundervisning. Den statistiska analysen påvisar att elevtexter skrivna med talsyntes innehåller en signifikant lägre felfrekvens än texter skrivna utan hjälpmedlet. Genom intervjun framgår att eleverna har en företrädelsevis positiv upplevelse av talsyntes och att den har en stöttande funktion i skrivarbetet. Resultatet av denna studie visar att talsyntes relativt enkelt kan upptas i en reell undervisningssituation och att elevernas individuella användning varierar.

Specifika matematiksvårigheter, eller dyskalkyli som är den medicinska diagnosen, är ett relativt nytt forskningsfält. Det råder ingen konsensus kring hur man diagnostiserar tillståndet eller vilka bakomliggande orsaker som är avgörande, men det finns en enighet kring att problematiken är isolerad till matematikämnet och finns inom den grundläggande räkneläran, som att hantera tal och antalsuppfattning. Detta yttrar sig genom att eleven har svårigheter som att snabbt tolka och tillgodogöra sig siffror, tal och antal i skilda situationer. I detta arbete analyseras två digitala hjälpmedel, Nomp och Kikora, med syfte att avgöra om dessa hjälper till att utveckla och träna dessa förmågor hos elever med specifika matematiksvårigheter. Hjälpmedlen valdes ut genom en mindre undersökning hos speciallärare och specialpedagoger och analyserades genom ett verktyg som togs fram baserat på specialpedagogiska skolmyndighetens rekommendationer för elever med matematiksvårigheter. Resultatet visar att båda hjälpmedlen kan användas för att utveckla elevernas förmåga inom matematikämnet, men att Nomp anses som det mest lämpliga i grundskolan, då det är anpassat för en mer grundläggande nivå där elever med dessa svårigheter oftast fastnar. I diskussionen lyfts frågor kring vikten av en helhetssyn på undervisningen för att utveckla elevernas förmågor. Det framkommer där, att även om digitala hjälpmedel kan hjälpa till att motivera eleverna genom att de får en mer positiv självbild genom att de lyckas, så är det pedagogernas stödjande insatser och undervisningens upplägg som helhet som väntas ge störst effekt.

The purpose of the work was to analyze the existing deviation management process and how the process could be optimized using BIM 360 Field on behalf of Skanska Sverige AB. This is because the deviation management on several projects is not carried requirements at present, which is to use BIM 360 Field. The analysis was aimed at Region Hus Stockholm Bostäder. The goal of the work was that the work would serve as an aid to obtain better quality assurance with focus on BIM 360 Field as a tool. The work was a qualitative work and the methods used to answer the questions first consisted of a literature review and then interviews and project visits. The result showed that deviation management took place in different ways within the region where a few used BIM 360 Field as an aid. According to respondents, some of the most common reasons why the tool was not used were the individual approach to the tool and that there was no proper structure or common working method for how the tool would be applied. The respondents themselves considered that the tool seemed good and have good potential to act as an aid, if Skanska created better structure and knowledge of the tool. As a suggestion as to how the tool could be implemented, respondents replied that the introduction of BIM 360 Field would be arranged closer to production start and have more follow-up meetings and continuation courses. Another suggestion that was made to create better engagement among employees was to go on visits to projects that are incorporated when it comes to BIM 360 Field, this to more easily understand how the tool can help in their daily work. The conclusions that can be drawn from the results and the literature study were that BIM 360 Field can improve the quality management of the projects, and that the employees at Skanska Hus Stockholm Bostäder handle deviations in several ways. / Avvikelsehantering och kvalitetssäkring är en viktig del i byggbranschen för att kunna leverera bra och lönsamma projekt. Detta blir extra viktigt när efterfrågan på att bygga snabbare med högre kvalitet ökar. Att bygga snabbare med högre kvalitet ställer då högre krav på kvalitetsstyrningen och nya arbetsmetoder i form av mer digitalisering och tydligare informationshantering kan behövas. Detta är något som Skanska Sverige AB jobbar hårt med och strävar efter att vara ledande inom bland annat kvalitet. Skanskas verksamhetsgren Hus arbetar med att bli mer digitala och har skapat ”smarta projekt”, ett initiativ där syftet är att stödja projekten inom verksamhetsgrenen med att bli mer digitala och implementera verktygen. I Smarta projekt ska bostadsprojekten använda BIM 360 Field som hjälpmedel vid avvikelsehantering för att lättare upptäcka och hantera avvikelser tidigt i produktionsskede. Dock finns en del utmaningar med den digitala utvecklingen och på Region Hus Stockholm Bostäder används inte verktyget i den skala som ledningen önskar. Syftet med arbete var att säkerställa en god kvalitet mot de byggtekniska krav som ställs i produktionen. Detta genom att analysera den befintliga avvikelsehanteringsprocessen på Region Hus Stockholm Bostäder och om BIM 360 Field kunde optimera denna process. Målet med arbetet var att den skulle fungera som ett hjälpmedel för att få bättre kvalitetssäkring och implementeringen av verktyget baserat på de resultat som togs fram. Metoderna som användes i arbetet bestod av kvalitativa metoder i form av intervjuer och projektbesök. Utöver dessa metoder gjordes en litteraturstudie och dokumentanalys. Personlig kommunikation med handledare och medarbetare på Skanska nyttjades också samt en kort introduktion i BIM 360 Field. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick ifrån en intervjumall med kompletterande frågor. Detta för att skapa en bättre möjlighet till en öppen dialog och diskussion kring frågorna som ställdes. Av intervjuerna och platsbesöket som gjordes framkommer det att avvikelsehanteringsmetoderna i dagsläget skiljer sig åt mellan respondenterna samt att olika metoder tillämpas internt på projekten som respondenterna arbetar på. Några av de metoder som respondenterna använder för hantering av avvikelser är både traditionella metoder samt metoder där digitala verktyg som BIM 360 Field, bluebeam eller fråga-svar med kund används. Orsaken till att metoderna för avvikelsehantering skiljer sig åt beror på olika faktorer. En orsak till att Field inte användes utav alla berodde på den individuella preferensen gällande avvikelsehantering menade respondenterna och hur engagerad individen var att lära sig något nytt. Många av de tillfrågade hade på något sätt varit i kontakt med Field och ansåg ändå att det verkade vara ett bra verktyg trots att vissa inte använde det. Respondenterna menade att det var svårt att motivera sina medarbetare och om alla inte är villiga att förändra sina arbetssätt så orkade respondenterna inte driva det vidare. De som använde Field för avvikelsehantering var väldigt positiva till verktyget och menade att det sparade tid på administrativa uppgifter samt skapade bättre möjligheter för en bra kvalitetsstyrning.   Några av de fördelar som beskrevs var att Field gav en bättre överblick på avvikelserna, lättare kan hitta grundorsaken till varför avvikelser uppstår, bättre underlag vid avstämningsmöten med till exempel underentreprenörer och ger en mer transparens i arbetsledningen. Däremot nämnde respondenterna några utmaningar med verktyget så som att verktyget inte har någon automatisk synkronisering, applikationen enbart fungerar på iOS baserade enheter, ingen påminnelse när ”issue” närmar sig den satta deadlinen och hur informationen i Field ska kopplas till kalkylen. Inställningen och det egna engagemanget påverkar hur bra verktyget implementeras på projekten. Frågan om hur implementeringen kunde förbättras ställdes till respondenterna. Några förslag som gavs var att ha introduktion närmare produktionsstart, börja i mindre skala för att få bollen i rullning, bättre uppföljning, besöka projekt som är inarbetade på verktyget för att lättare se nyttan med det samt ha bättre struktur och tydlighet kring hur verktyget ska tillämpas. I diskussionen har resultatet samt tidigare studier analyserats och författarna har kommit med sina åsikter, tankar och idéer om verktyget. Det anses vara en risk att det inte finns ett gemensamt arbetssätt. Diskussion kring hur Field kan underlätta kvalitetsstyrningen görs samt hur Skanska kan öka användandet av BIM 360 Field vid avvikelsehantering. Fördelarna med verktyget tros väga tyngre än nackdelarna. Den slutsats som kan dras utifrån litteraturstudien och resultatet är att hypotesen stämmer. BIM 360 Field kan optimera kvalitetsstyrningen på projekten främst i form av att det skapar en transparens hos arbetsledningen. Det blir lättare att följa upp avvikelser och genererar ett tydligare underlag och information som sedan kan användas för utvärdering och analysering av avvikelser samt varför de uppstår. Det som även har konstateras är att medarbetarna på regionen hanterar i dagsläget avvikelser på flera olika sätt, vilket inte är optimalt. För att skapa en bättre kvalitetsstyrning är det bra att ha ett gemensamt arbetssätt. Flera fördelar har konstaterats med BIM 360 Field men att det finns även en del utmaningar. I slutsatserna har det även tagits upp hur implementeringen av verktyget ska ske på Hus Stockholm Bostäder för att få med flera medarbetare. Detta har utvecklats i rekommendationerna som arbetet har tagit fram till Skanska.

No description available.